Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grevesmöhlen, Carl August - Grevie (Kristianstads län) - Grevie (Malmöhus län) - Greville, 1. Sir Fulke - Greville, 2. Charles - Gréville, Henry - Grevillea - Grevillifonden - Grevillius, 1. Anders - Grevillius, 2. Nils - Grewin, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREWIN
emellertid allmänheten tröttna, regeringen
förmåddes ingripa för att påskynda rättegången, och 1816
dömdes G. för smädligt skrivsätt m.m. till ärans
förlust och landsförvisning; Boye fick
fängelsestraff. Härmed avslutades G:s bana. Han flydde
till Norge, där han lär ha erhållit ett understöd av
Karl Johan, och dog i Kongsvinger. — Litt.: O.
Sjögren, ”K. A. G.” (1882). E.Ek.
Grevie, socken i Bjäre hd i Skåne, Kristianstads
län, och församling i Förslövs och Grevie
pastorat i Bjäre kontrakt av Lunds stift, mellan
Skälderviken och v. Hallandsås; 46,32 km2, därav
46,23 land; 1,609 inv. (1949). N.ö. delen, som
ligger uppe på åsen, når 206 m ö.h. och har skog
och mossar; s.v. delen är bördig kustslätt,
undantagandes flygsandsfält närmast havet. Åkern
utgör 61 °/o av landarealen, skogsmarken 19%. Vid
västkustbanan ligger stationssamhället Grevie
(266 inv. 1946). Av fornlämningar finnas främst
högar men även hällkistor, urnegravar och resta
stenar. I kyrkans långhus ingå medeltida
murrester, men sitt nuv. skick har kyrkan i huvudsak
fått genom om- och tillbyggnader i mitten av
1800-talet, n. korsarmen tillkom dock redan 1802.
Dopfunten torde vara ett 1200-talsarbete. Altaret
är f.n. placerat i s. Den ö., gamla altarväggen
prydes sedan 1937 av P. Siegårds monumentala
freskomålning ”Bergspredikan” med
landskapsmotivet hämtat från trakten. Fresken, c:a 7 X 7 m,
är den näst fresken i Vånga kyrka största i Skåne.
— Namnet, som urspr. avsåg kyrkbyn, innehåller
i förra le*den trol. ett ord gräv, fångstgrop e.d.,
senare leden är en böjningsform av ordet hög (se
J. Palmér i ”En bok om Skåne”, l, 1936, sid. 117).
Det skrevs omkr. 1120 Græfhøgi; dock är ovisst,
om därmed avses detta G. el. någon av socknarna
Mellangrevie el. ö. Grevie i Oxie hd. P.;Er.
Grevie, socknar i Malmöhus län, se
Mellan-Grevie och östra Grevie.
Greville [grevv’il]. 1) Sir F u 1 k e G., Baron
Brooke (1621), engelsk författare (1554—1628), vän
och meningsfrände till Sir Philip Sidney. G:s
förnämsta diktsaml. utgavs först 1633 och hans ”Life
of Sir Philip Sidney” 1652. Hans samlade arbeten
äro utg. av A. B. Grosart 1870 (4 bd).
2) Charles Cavendish Fulke G., engelsk
dagboksförfattare (1794—1865), 1821—59 sekr. i Privy
Council. G:s dagböcker från åren 1817—60 (”The
G. memoirs”, 8 bd, 1875—87) utgöra ett ytterst
värdefullt bidrag till Englands 1800-talshistoria.
Ett urval av opublicerade delar av G:s dagbok,
”The G. diary. Including passages hitherto
with-held from publication” (2 bd, 1927), utg. av Ph. W.
Wilson, är i hög grad godtyckligt redigerat.
Gréville [grevill’], Henry, pseud. för franska
författarinnan Alice Durand.
GrevilFea, växtsläkte av fam. Protedceae med o.
160 arter, alla från Australien. G. robus’ta, i sitt
hemland ett träd av över 20 m höjd med stora, fint
flikade blad, odlas ofta i varmare länder och i
Sverige som krukväxt i boningsrum och kallhus.
Arten, som kallas silkesek el. australiskt
s i 1 v e r t r ä d på gr. av sina som unga ovan
bronsfärgade, undertill silkeshåriga blad, växer
synnerligen snabbt och kan redan efter ett år
nå en höjd av 2 m. En mera lågvuxen typ,
f. compdcta, lämpar sig väl som krukväxt
inomhus. W.
GrevillTfonden, genom testamente av
bruksägaren Lars Gustav Grevilli (1834—1913),
ägare till Katrinefors pappersbruk vid Mariestad
och vid 1900-talets början en av den svenska
pappersindustriens ledande män, och hans hustru,
f. Sandels, stiftad fond i Mariestad, urspr. 900,000
kr, nu 2 mill. kr, vid vilket belopp fonden skall
bibehållas; när avkastningen uppgått till 500,000
kr, skall denna användas till välgörande ändamål
inom Skaraborgs län, särsk. Mariestad, och för
arbetarna vid Katrinefors el. Tidans fabriker. Första
utdelningen ägde rum 1941. Ordf, i styrelsen för
fonden är landshövdingen i Skaraborgs län. B.O.
GrevilFius. 1) Anders Yngve G., botanist
(1864—1925), fil- dr i Uppsala 1891, botanist och
avd.-föreståndare vid Landwirtschaftliche
Ver-suchsstation, Kempen a.Rhein, 1898. Av G:s
arbeten i morfologi, anatomi, växtgeografi och
cecidologi märkas bearbetningen av fam.
Eri-cdceae, Empetrdceae och Monotropdceae i
”Lebens-geschichte der Blütenpflanzen Mitteleuropas” (1923,
1925; tills, med O. Kirchner) och exsickatverket
”Zoocecidia et cecidozoa imprimis provinciae
Rhenanae”, 1—4 (1906—12; tills, med J. Niessen;
med text av G.). G. var 1896—1924 referent av
svensk botanisk litteratur i ”Botanisches
Central-blatt”. A.Hr.
2) Nils G., dirigent (f. 7/s 1893). Elev av
konservatorierna i Stockholm och
Sondershau-sen, var G. 1911—14 i:e violinist i
Hovkapellet, 1914—20 2:e
dirigent vid
Stockholms konsertförening,
1921 kapellmästare vid
Théåtre des
Champs-Élysées i Paris och
ledde 1922—23
Tonkünst-lerorkesterns symfonikonserter i Wien.
Han är sedan 1924
ord. kapellmästare vid
Kungl. teatern, från
1931 med titeln
hovkapellmästare, och var
radioorkesterns chef
från dess tillkomst till
1939- G. har även med framgång gästdirigerat
i Paris, Berlin, Wien och Prag och är ansedd
som en av samtidens främsta svenska
orkesterledare. [G.M.1S.E.S.
Grewi’n, Fredrik Waldemar, industriman
(1880—1944), utexaminerades från Tekniska
elementarskolan i Malmö 1900 och från Technische
Hochschule, Hannover, 1904. G. var ingenjör vid
Asea:s filial i Malmö 1904—10, vid Elektriska och
mekaniska prövningsanstalten i Stockholm 1910
—14, blev 1915 överingenjör och sedermera
teknisk dir. vid Holmens bruks & fabriks ab. samt
1928 disponent för Hallsta pappersbruk. G. hörde
under 1920—30-talen till förgrundsgestalterna
inom svensk pappersindustri, initiativtagare till
Svenska träforskningsinst. (1942) och känd förf,
i ång- och cellulosatekniska ämnen; han blev led.
av Ingenjörsvetenskapsakad. 1931. A.Lg.
— 1257 —
— 1258 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
