Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grey, 4. Sir Edward - Grey, Zane - Greytown - Grez-sur-Loing - Gribbylund - de Gribeauval, Jean Baptiste - Gribojedov, Alexander Sergejevitj - Gribskov - Grid - Griddle-cake - Grieben-Verlag - Grieg, släkt - Grieg, 1. Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREY
och föreslog bl.a. en konferens i London för att
lösa den serbisk-österrikiska konflikten. Hans
ansträngningar blevo denna gång förgäves. Det
klander, som riktats mot G. för att han ej klart
hotat Tyskland med Storbritanniens
krigsförklaring i händelse av ett allmänt krig, vilket skulle
kunnat länka den tyska utrikespolitiken in i
fredligare banor, kan ej anses befogat. A ena sidan
hade han ofta uttalat varningar i denna riktning,
å andra sidan var det icke han utan kabinettet,
som fastställde den engelska politiken. Inom
detta voro meningarna delade, och den åsikt G.
företrädde, att England skulle gripa in på
Frankrikes sida, kom i klar majoritet först efter det
tyska angreppet på Belgien. Under kriget lyckades
G. i sina strävanden att dra över Italien på
en-tentens sida, medan hans Balkan-politik var
mindre framgångsrik. Han var, trogen sin
övertygelse, att goda relationer mellan USA och
Storbritannien borde vara en hörnsten för den
brittiska utrikespolitiken, angelägen att visa
största möjliga tillmötesgående mot de
amerikanska kraven om havens frihet och lättnader i
blockaden mot Tyskland. Vid Lloyd Georges
övertagande av ledningen av det engelska
kabinettet efter Asquith avgick G. i dec. 1916. Han
fick då säte i överhuset men lämnade i stort sett
det politiska livet, därtill tvingad redan av en
ögonsjukdom, som övergick i blindhet. G. utgav
bl.a. ”Fly-fishing” (1899; sv. övers. 1923),
”Twenty-five years 1892—1916” (2 bd, 1925), ”Fallodon
pa-pers” (1926) och ”Charms of birds” (1927; sv. övers.
1929). — Litt.: G. M. Trevelyan, ”G. of Fallodon”
(1937). B.
Grey [gréi], Z a n e, amerikansk författare (1875
—1939)- G., som var utbildad till tandläkare,
praktiserade i New York 1898—1904 och framträdde
1905 som förf, till äventyrsromantiska skildringar
av Vilda västern under olika tidsskeden, som
vun-no stor popularitet. Av dessa arbeten märkas:
”The last trail” (1909; sv. övers. 1927), ”The last
of the plainsmen” (1908; ”Den siste präriejägaren”,
1932), ”Riders of the purple sage” (1912; sv. övers.
”Purpurviddernas ryttare”, 1924), en skildring av
mormonerna i Utah i början av 1870-talet, ”The
rainbow trail” (1915; sv. övers. 1925), som utgör
ett slags fortsättning av den föreg. romanen, och
”The man of the forest” (1920; sv. övers. 1923).
G., som alltid varit en ivrig friluftsmänniska,
specialiserade sig från och med 1920-talet på fiske
och berättade om sina expeditioner i en rad skrifter,
som ”Tales of fishing virgin seas” (1925), ”Tales
of the anglers Eldorado” (1926), ”Tales of
sword-fish and tuna” (1927), ”Tales of Tahitian waters”
(1931) och ”An American angler in Australia”
(1937). E.
Greytown [gréVtåun], engelska namnet på
staden San Juan del Norte i Nicaragua.
Grez-sur-Loing [gre^syr-lpäD’], ort i dep.
Seine-et-Marne i Frankrike, vid Seines biflod Loing 10
km s. om Fontainebleau. G. är bekant i den
svenska kulturhistorien som uppehållsplats för
flera framstående svenska konstnärer, särsk. på
1880-talet. Mest är det känt som Carl Larssons
boningsort under flera år, då han bl.a. för sina
akvareller hämtade motiv därifrån. Även August
Strindberg bodde en tid i G.
Gribbylund, del av Täby köping i Uppland.
de Gribeauval [da gribåvall’], Jean Baptiste
Vaquette, fransk militär (1715—89), inträdde 1732
i art. och tjänstgjorde som general i
österrikiska armén 1757—63, återinträdde 1763 som
generalinspektör för art. i fransk tjänst och
omorganiserade trots kraftigt motstånd det franska art.,
varigenom fältart. helt skildes från belägringsart.
Generallöjtnant 1765 blev G. slutl. guvernör för stora
arsenalen.
Gribojedov [-bujäMaf], Alexander
Serge-jevitj, rysk diktare (1795—1829), diplomat, vid
unga år mördad vid ett folkupplopp i Teheran.
Förutom några försök till lustspel och en
ofullbordad tragedi medhann G. ett högst originellt
versdrama, en satirisk komedi ”Gore ot uma”
(”Elände av förnuftet”). Den intelligentes martyrskap i
en miljö av andligt underlägsna är ämnet för detta
i sitt slag enastående drama. Författat 1816—24
blev det först 1831 uppfört och 1833 tryckt, bägge
gångerna i delvis stympat skick. Många rader av
de elegant formade verserna ha i Ryssland blivit
bevingade ord. — Kritisk uppl. av G:s verk jämte
inledn. och kommentar av Piksanov i 3 bd 1911—
17. — Litt.: Biogr. av Veselovskij (på ryska 1875, 2
ed. 1918), jfr J. Patouillet, ”Le théätre de mæurs
russes des origines å Ostrovski” (1912). Agr.
Gribskov [-skau], Danmarks näst största skog,
på n. Själland, närmast v. om Esrum Sö i en
kuperad trakt, som når 89 m ö.h.; 57 km2. G., som
tillhör staten, består mest av bok och gran.
Grid, i de fornnordiska lagarna en kortare tids
fred och säkerhet, som stadgas i lag el. särsk.
utlovas åt den, som befarar ohägn under
förestående resa el. hämnd för egen förbrytelse. Genom
g. bereddes dråpare tillfälle att infinna sig till
svaromål vid tingsförhandling el. undfly bygden
och släkthämnden. Se även Mansbot.
Griddle-cake [gridl’-kei’k] (eng.), kok., se
Girdle-cake.
Grieben-Verlag [gri’ban-färla’k], tyskt
bokförlag, grundat i Berlin 1863 av A. Goldschmidt,
har bl.a. utg. serier av handböcker i språk,
geografi, konst och resor (”Grieben’s
Reise-Sprach-führer”, ”Grieben-Bücher für Natur und Kunst”,
”Grieben’s Reiseführer”).
Grieg [grigg], norsk släkt av skotsk
härstamning (urspr. G r e i g), vid 1700-talets mitt inflyttad
till Bergen.
1) Edvard G., tonsättare (15/g 1843—4/g
1907), den nationella norska kompositionsstilens
egentlige grundläggare. Av modern, Gesine G.,
f. Hagerup, erhöll G. sin första handledning i
musik och fullföljde, på inrådan av Ole Bull,
från sitt 15 :e år de teoretiska musikstudierna
vid konservatoriet i Leipzig. Medan han här
påtvingades regelrätt, starkt konservativ
undervisning av bl.a. Moscheles, Richter och Reinecke,
frossade han på egen hand i Chopins, Schumanns
och Wagners konst. Utexaminerad från
konservatoriet 1862 begav han sig efter ett års vilotid
i hemstaden Bergen till N. W. Gade i
Köpenhamn för kompositionsstudier, vilka emellertid
blevo en svår besvikelse för honom. Av större
betydelse än den danske mästarens av
Mendels-sohn påverkade romantiska kompositionsstil och
mera vaga ”nordiska” skönhetsideal blev den
— 1263 —
— 1264 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
