Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grinstad - Grinzing - Grip (fabeldjur) - Grip, ätt - Grip, 1. Nils - Grip, 2. Moritz - Grip, Christopher - Grip, Elias - Gripa över - Gripbräde, greppbräde - Gripenberg (samhälle) - Gripenberg (gods) - Gripenberg, ätt - Gripenberg, 1. Hans Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRINZING
av tegel tidigast vid mitten av 1200-talet. Efter
o. 1650 förlängdes den åt ö., och nytt kor
uppfördes; tornet av gråsten ersatte 1862 den
dit-tillsvarande klockstapeln. Rester av säregna
senmedeltida kalkmålningar (labyrint) konserverades
vid restaurering 1913. Dopfunten av täljsten är
från 1200-talets mitt. 1930—32 uppfördes en mindre
kyrka i socknens ö. del. — Namnet är bildat till
gen. av fsv. mansnamnet Grim och plur. av stadh,
ställe, gård; framför 5 har m blivit n (se
”Ortnamnen i Älvsborgs län”, 16, 1910, sid. 122). Namnet
skrevs 1380 i Grimstadha. P.;Er.
Grinzing [-tsiij], en del av n.v. Wien, på
sluttningen av Wiener Wald.
Grip (ytterst av grek, gr^ps), fabeldjur med
huvud och vingar som en örn och ben som ett lejon;
ofta uppträdande i antik och medeltida konst. —
Her., fantasifigur, vars övre del, huvud, framben
och vingar, äro av örn och nedre del med bakben
och svans äro lejonets. Stundom utbytas vingarna
mot drak- el. flädermusvingar, ss. i Östergötlands
vapen.
Grip, adlig och friherrlig ätt. Bo Jonsson
Grips* sondotters son riksrådet Bo Niklisson (d.
o. 1465) upptog i sitt vapen gripen. Ättlingar
till honom voro G.i) och 2), av vilka den förre
slöt ätten på svärdssidan 1592.
1) Nils Birgersson G., friherre till Tärna
0535—92), nämnes som riksråd 1562, nyttjades
av Erik XIV i åtskilliga uppdrag, bl.a. jämte Klas
Fleming och Per Banér som befälhavare över
flottan under en kortare tid 1564. Under Johan
III:s regering förekommer han ej som riksråd.
2) Moritz Birgersson G., den föreg:s bror,
friherre till Vinäs (1547—91). I mitten på
1570-talet nämnes han som hovjunkare hos Johan III,
1585 blev han ståthållare på Hapsal och 1587
hovmästare hos hertig Sigismund. 1589 nämnes han
”troman och råd”, deltog s.å. i mötet i Reval
och tillhörde de riksråd, som efter detta kommo
i onåd hos konungen. 1590 efterträdde han Göran
Boije som krigsöverste i Estland, företog ett tåg
mot Novgorod men måste vända och förlorade
en stor del av hären på återtåget. H.O.
Grip, Christopher Andersson Stråle,
krigare, se Gyllengrip.
Grip, Elias, författare och skolman (1873—
1942), fil. dr vid Uppsala univ. 1901, lektor vid
Norrköpings lärov. 1909, utgav talrika övers, och
populära saml. av folksagor från olika länder samt
biografier. Särsk. märkes ”Några bidrag till
kännedom om svenskt allmogeliv. Folksed, folktro
och folkdiktning i Uppland” (1917).
Gripa över, jaktv., se Spår.
Gripbräde, greppbräde, på stränginstrument
ett bräde, fastlimmat på den övre, avplattade sidan
av halsen. Vid spelning tryckas strängarna av
fingrarna mot g. På en del hithörande instrument,
t.ex. gitarren och lutan, markeras greppen med
band, placerade tvärs över brädet. G. kan följas
ända till det 3:e årtusendet f.Kr. (det förhistoriska
Babylon).
Gripenberg, samhälle i Säby* kommun i
Småland.
Gripenberg, gods i Säby sn i n. Småland, vid
Svartån 6 km s.v. om Tranås, omfattar med
underlydande i Säby och Linderås socknar 2,147
Gripenberg.
ha, därav 422 åker; taxeringsvärde 1,003,200 kr.
Huvudbyggnaden av trä i två våningar med fyra
hörntorn uppfördes som jaktslott 1666, möjl.
efter ritningar av N. Tessin d.ä.; det omgives av
park och innehåller porträtt o.a. målningar, bibi,
samt en kulturhistorisk saml. Godset är bildat
av fältmarskalken C. G. Wrangel och har sedan
1797 varit fideikommiss inom ätten Hermelin;
nuv. innehavare är friherre G. Hermelin. — Det
nuv. namnet stammar från 1600-talet, antagl.
efter C. G. Wrangels moder Margareta Grip. Det
gamla namnet var Åby, gården vid ån, d.v.s.
den förbiflytande Svartån. Detta namn skrevs
1385 i aby. P.;Er.
Gripenberg, adlig ätt, stammande från Johan
Wittman (1632—1703), krigskommissarie i
Finland 1675, adlad G. 1678, v. landshövding i
Nylands och Tavastehus län 1686; dennes ättling i
4æ led var nedannämnde G.i). Av den
vittut-grenade släktens medl. ha de flesta varit bosatta
i Finland, på vars riddarhus ätten 1818
immatri-kulerades. En gren, till vilken höra G.6) och 7),
upphöjdes i finskt friherrligt stånd 1865. — Litt.:
L. Gripenberg, ”Anteckningar om släkten G.”
(1927). C.
1) Hans Henrik G., krigare (1754—1813),
deltog framgångsrikt i 1788—90 års krig, först
som major, från 1789 som överstelöjtnant vid
Tavastehus reg. 1788 uppmanades han att sluta
sig till Anjalaförbundet men avböjde bestämt.
Efter kriget blev han överste 1794 och
regementschef 1795. I 1808 års finska fälttåg gjorde han
en framträdande insats och befordrades till
generalmajor. I jan.
1809 blev han
fördel-ningschef i
Norrbotten. Som sådan ingick
han 25/3 kapitulationen
i Kalix. Hans
handlingssätt har bedömts
mycket olika. Ur
militär synpunkt torde
det icke ha varit
alldeles nödvändigt, men
psykologiskt är det
lätt att förklara: G.
hade just fått
underrättelse om statskup-
— 15 —
— 16 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
