Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gromyko, Andrej - Grong - Groning - Groningen - Groningerboskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRONG
M. Gromaire: Modell.
tionen vid Dumbarton Oaks-konferensen. I jan.
1946 blev G. Sovjetunionens ständige representant
i FN:s säkerhetsråd; ambassadörposten lämnade
han i maj s.å. I dec. s.å. utnämndes han till 5æ
v. utrikesminister men behöll uppdraget i FN. I
juni 1948 återkallades G. till Moskva. I mars 1949
blev han 1 :e v. utrikesminister. Han är medl. av
Högsta sovjet. S.Br.
Grong, järnvägs- och vägknutpunkt i bygden
med samma namn i nedre delen av Namdalen,
Nord-Tröndelag fylke, Norge. Från
Nordlands-banan utgår här en sidobana till Namsos. Det
egentliga namnet på tätbebyggelsen vid G.
järnvägsstation är Tömmerås (339 inv. 1946). G.
består huvudsaki. av jordbruks- och skogsbygd.
Groning, den process, vid vilken hos ett frö
grodden förvandlas till en groddplanta, el. det
motsvarande förlopp, då i vilostadium befintliga
organ, ss. sporer, groddknoppar och jordstammar,
begynna utveckla sig till nya och fullständiga
individ. Vid g. av ett frö spränges fröskalet, och
lill-roten tränger ut, varefter stamknoppen utväxer och
förlänger sig till en stam, på vilken nya delar
anläggas. Hjärtbladen förhålla sig därvid olika hos
olika växter. Hos de flesta utveckla de sig i ljuset,
antaga grön färg och göra tjänst som mellanblad
(barrträd, lönn-, gurka, rädisa m.fl.); hos andra
förbli de inneslutna inom fröskalet och göra tjänst
ant. som förrådsorgan för upplagsnäring (ek,
mandel, ärter) el.) då fröna innehålla frövita, som
upp-sugningsorgan för denna (palmer, gräs); hos
bönan utveckla de sig därefter ovan jord, bli gröna
och näringsberedande. Vid g. ske genomgripande
förändringar av i fröna inneslutna reservämnen,
vilka genom från grodden avsöndrade hydrolytis-
ka enzymer upplösas och komma groddplantan
tillgodo. Vid g. sker en synnerligen livlig andning,
och en betydlig värmeutveckling kan därvid
komma till stånd. Förutom syretillförsel vid
andningen erfordras för g. tillgång på vatten, som bringar
fröna att svälla; i vissa fall tränger vattnet endast
mycket långsamt in i fröet (se Hårda frön). Även
temp. är av betydelse för g., i det att denna ej sker
under el. över en viss, för olika växter olika
temp.-grad (minimum och maximum) och försiggår
livligast vid en mellanliggande (optimum). En del
frön, t.ex. av vissa gräs, gro endast sedan de
undergått eftermognad. G.
Groningen [yrå^aqa], 1) Provins i n.ö.
Nederländerna; 2,326 km2, 447,427 inv. (1947). G. är ett
lågland, skyddat mot havet av vallar. N. delen
består av fruktbart marskland, medan s. delen
har stora mossar, som dock alltmer uppodlas.
Jordbruk och boskapsskötsel med mejerihantering
äro huvudnäringar. Vid kusten idkas fiske.
2) Huvudstad i G.i), 25 km från kusten;
131,210 inv. (1947; 40,165 1876). G., som nämnes
redan under karolingisk tid, blev i slutet på
1200-talet medl. av Hansan och underlade sig
angränsande områden. Efter att flera gånger ha
bytt ägare underkastade det sig 1536 Karl V,
intogs 1594 av Morits av Oranien och tilldelades
1815 konungariket Nederländerna. Gamla staden,
som omslutes av kanaler, har flera ståtliga
byggnader, ss. den gotiska S:t Martinikyrkan,
justi-tiepalatset (1500-talet), rådhuset och börsen.
Univ.-byggnaden är från 1909; univ. upprättades
1614. Bland högre läroanstalter märkas även
navigationsskola, lantbruks- och tekniskt inst.
G. är n. Hollands främsta handelscentrum
(spannmål, oljefrö, boskap) samt har socker-, tobaks-,
textil- och möbelindustri, boktryckerier och
bryggerier. Genom kanaler har staden förbindelse
med IJsselmeer, Nordsjön och Emsmynningen
(Emskanalen). P.
Groningerboskap [yrå^agar-], nötkreatursras, se
Nötkreatur.
Groningen.
— 39 —
— 40 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
