Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grosch, 3. Henrik - Groschen - Gros-grains - Grosnyj - Gross - Gross, Hans - Gross, Georg - Grossbeeren - Grossdeutsche Volkspartei - Grosser Beerberg - Grossess - Grossesse nerveuse - Grosseteste, Robert - Grosseto - Grossglockner - Grossgörschen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GROSSGÖRSCHEN
3) Henrik August G., den föreg:s brorson,
museiman (1848—1929), ägnade sig först åt den
civila ämbetsmannabanan men upptog tidigt
intresset för konsthantverket och blev en av
stiftarna av Kunstindustrimuseet i Oslo 1876, varåt
han alltmera ägnade sig, till slut som dess dir.
(till 1919). G. utgav mycket förtjänstfulla
arbeten om sitt lands äldre textilkonst och keramik,
bl.a. ”Gammel norsk vævkunst” (planschverk i 10
bd, 1913—22).
Groschen [gråj’an]. 1) Tyskt mynt, urspr.
efterbildande den franska gros tournois och
därför ibland även benämnt turnos, infördes i början
av 1300-talet i Nederländerna och Rhen-trakterna
och slogs här allmänt till o. 1400. Till mell. och
ö. Tyskland, med den meissniska som vitt utbredd
g.-sort, kom g. via Böhmen, där den
präglades från o. 1300. Under medeltiden gällde g. i
allm. 12 pfennige, i de nyare tyska myntsystemen
efter o. 1570 oftast V24 taler och räknades i
Nordtyskland från o. 1670 = 2 schillinge. I n.v.
Tyskland kallades g. grote och gällde V72 taler. G.
har ofta erhållit namn av prägelbilderna, t.ex.
Apfel-, Löwen- och Marien-g. Jfr Blaffert. — 2)
Sedan 1924 mynt i Österrike = V100 schilling å
0,3646 kr (kurs i april 1949). Av zink präglas
10 g. N.L.R.
Gros-grains [grå-grät)’] (fra.), textil., se Rips.
Grosnyj, stad i Sovjetunionen, se Groznyj.
Gross (över Ity., från fra. grosse, fem. av gros.
stor; eg. douzaine grosse, stort dussin), i
stycketals-räkning: 12 dussin ~ 144 stycken.
Gross [grås], Hans, österrikisk
straffrättslä-rare (1847—1915), prof, i Czernowitz 1894, i Prag
1902 och i Graz från 1905. G. upprättade 1874 i
Graz det första vetenskapliga kriminalmuseet,
vilket sedan övergick till univ.-inst., och utgav från
1899 tidskr. ”Archiv für Kriminal-Anthropologie
und Kriminalistik”, som numera bär hans namn.
Bland G:s talrika skrifter om brottet och dess
uppspårande må framhållas ”Handbuch für
Unter-suchungsrichter” (2 bd, 7 Aufl. 1922).
Gross, Georg, tecknare, se Grosz, George.
Grossbeeren [gråsbeTan], by 17 km s. om Berlin.
Vid G. utkämpades ett av de inledande slagen i
operationerna kring Dresden 1813. Napoleon hade
beordrat marskalk Oudinot, som med o. 70,000
man stod vid Luckau, att göra en framstöt mot
Berlin. I hans väg stod nordarmén (o. 125,000 man)
under Bernadotte. Vid sammanstöten med denna
kom huvudstriden att stå vid G., där preussiska
kåren Bülow 23/s besegrade Oudinots mittelkolonn
under Reynier. Härav föranleddes Oudinot till
reträtt. I slaget deltog på ett förtjänstfullt sätt
ett batteri av Vendes art.-reg. T.Hm.
Grossdeutsche Volkspartei [grå’sdåitja [-fåPkspar-tai],-] {+fåPkspar-
tai],+} Stortyska folkpartiet, österrikiskt politiskt
parti, grundat 1919, önskade Österrikes anslutning
till Tyska riket och företrädde eljest en borgerlig,
antiklerikal politik. Vid sidan av det katolska
Kristligt-sociala partiet var G. numerärt obetydligt,
men partierna bildade med några oväsentliga
undantag, då G. stod i opposition, underlag för
alla österrikiska regeringar från 1921 till 1932.
G. ingick 1930 med bondeorganisationen
Land-bund en valallians, Nationaler Wirtschaftsblock,
ledd av Schober och omfattande 19 riksdagsmän.
A. J. Gros: Napoleon på Arcolebron. 1796.
Louvren, Paris.
Blocket föll dock snart sönder. G. gick starkt
tillbaka under intryck av den nationalsocialistiska
rörelsens växt i Tyskland, 1933 anslöt det sig till
Österrikes nationalsocialistiska parti, som dock
redan s.å. förbjöds. B.
Grosser Beerberg [grå’sar be’rbärk], del av
Thü-ringer Wald*.
Grossess’ (fra. gr oss ess e, av gros, stor),
havandeskap*.
Grossesse nerveuse [gråsäss’ närvö’z] (fra.),
inbillad grossess, se Hysteri.
Grossetes’te, Robert, engelsk skolastiker (o.
1175—1253), kansler för univ. i Oxford, biskop i
Lincoln, en av sin tids lärdaste män, framstående
kännare av Aristoteles’ filosofi, även väl insatt i
naturvetenskap och matematik och med stora
estetiska intressen. Som kyrkomän verkade han för
disciplinära reformer och företrädde i många
konflikter den engelska kyrkans självständighet mot
Rom. G:s filosofiska arbeten utgåvos 1912 av L.
Baur (med bibliogr.). — Litt: S. H. Thomson,
”The writings of R. G.” (1940). S.N.
Grosse’to, huvudstad i prov. Grosseto (4,501
km2, 185,801 inv.) i Toscana i mell. Italien,
belägen i Maremmerna, vid floden Ombrone och
västkustbanan; 15,988 inv. (1936). Gamla staden
ligger inom en sexhörning av väl bibehållna
befästningar från slutet av 1500-talet; citadell från
1300-talets början. Katedralen av vit och röd
marmor byggdes på 1200-talet. Vid allierade
flygbombningar i 2:a världskriget förstördes främst
klosterbyggnader, hörande till katedralen.
Grossglockner [gråsglåkk’-], högsta toppen i
Hohe Tauern och i Österrike, se Tauern 1).
Grossgör’schen [grås-], by 19 km s.v. om
Leip
— 45 —
— 46 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
