Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grosshandel, partihandel, engroshandel - Grossidens - Grossist - Grossistförbundet - Gross-Jägersdorf - Grossmann, Gustav Friedrich Wilhelm - Grossman, Vasilij - Grossular - Grossularia - Grosswardein - Grossvatertanz - Grossvenediger - Gros tournois - Grosvenor House - Grosz, George (Georg Gross)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GROSZ
spelar den fristående g. en stor roll, och den
övervägande delen av importvarorna inom alla
branscher passera grossisterna. — Omkr. 70%
av detaljhandelns inköp av konsumentvaror torde
göras från fristående g.-företag. 1945 beräknas
denna försäljning ha uppgått till 3,0—3,5 miljarder
kr. Kooperativa förbundets försäljning var s.å.
320 mkr och ICA-företagens 250 mkr. Resten
av detaljisternas inköp kommer direkt från
industriproducenter inom och utom landet samt
från jordbrukets organisationer. — Man räknar
med att de genomsnittliga kostnaderna för de
fristående g.-företagen uppgå till c:a 12%.
Kostnaderna variera dock kraftigt mellan olika
branscher (trävarubranschen 6—9 °/o,
kolonialvaru-branschen 7—i2°/o och textilbranschen 16—20%).
Även för företag inom en och samma bransch
äro kostnaderna mycket skiftande, påverkade av
företagarens skicklighet, sortimentets
sammansättning, kundernas inköpsvanor m.m. — Litt.:
”Företagsekonomisk handbok”, 2 (1945); G.
Törn-qvist, ”Varudistributionens struktur och
kostnader” (1946); ”Svensk g.”, utg. av U. Lindström
& B. af Trolle (1947); ”Kommersiell handbok”,
1 (s.å.). H.Rbg.
Gross’idens (lat., till grossus, tjock, grov, och
de’ns, tand), artnamn på växter med stora tänder
i bladkanten.
Grossist’, grosshandlare, se Grosshandel.
Grossistförbundet, se Sveriges grossistförbund.
Gross-Jä’gersdorf [grås-dårf], by i Ostpreussen,
22 km v. om Insterburg, bekant genom slaget där
80/8 1757 mellan preussarna under Lehwaldt och
ryssarna under Apraxin. De 25,000 man starka
preussarna angrepo med stor tapperhet de mer än
dubbelt överlägsna ryssarna men måste efter en
förbittrad och långvarig strid slutl. vika med en
förlust av 4,500 man. Ryssarna, som förlorat 6,000,
förföljde ej.
Grossmann [grå’s-], Gustav Friedrich
Wilhelm, tysk skådespelare, författare och
teaterledare (1746—96). G. var tidigare preussisk
diplomat, väckte i början av 1770-talet uppseende
som teaterförf., blev 1774 skådespelare och ledde
senare eget sällskap. G:s stycken, bl.a. ”Die
Feu-ersbrunst” (1773), ”Adelheid von Veltheim” (1780)
och ”Nicht mehr als sechs Schüsseln” (s.å.), voro
på sin tid synnerligen populära.
Grossman [grå’s-], V a s i 1 i j, rysk författare
(f. 1905). G. studerade kemi vid univ. i Moskva
och arbetade sedan i ett laboratorium vid en
kolgruva i Donetsbäckenet. 1935 utkom den halvt
reportagemässiga gruvromanen ”Glückauf”, som
skildrar arbetsglädjen och entusiasmen under den
hektiska industrialiseringen. 1940—41 utkommo
de första delarna av en planerad romantrilogi
med titeln ”Stepan Koltjugin”, avsedd att ge ett
tvärsnitt av den ryske arbetarens liv under 1 :a
världskriget och revolutionen. Under 2:a
världskriget var G. frontkorrespondent. Romanen
”Na-rod bessmerten” (1942; sv. övers. ”Detta folk är
odödligt”, 1944), som bygger på G:s egna
iakttagelser vid fronten, är en berättelse om de ryska
soldaternas kärlek till fosterlandet, dess natur och
folk; trots enstaka propagandistiskt överdrivna
tonfall är den med sitt stillsamma patos en
sansad och vacker skildring från ett kritiskt skede
av kriget. G. deltog i Stalingrads försvar och
utgav 1943 en novellsaml. med motiv därifrån.
Bland hans övriga verk märkas noveller samt
skådespelet ”Om man får tro pytagoréerna”
(fullb. före kriget men tr. först 1946). G. är ej
någon stor gestaltskapande konstnär men har
givit många prov på en lågmäld psykologisk
skildringskonst i släkt med Tjechovs. Noveller av G.
äro övers, till da. i ”16 möderne russiske
noveller” (1942) och till sv. i ”Sovjet berättar”
(1943). S.G.L.
Grossula’r, mineral av granatgruppen*.
Grossula’ria, artnamn på krusbärsbusken, Ribes
Grossularia (R. Uvacrispa), härlett från det franska
grosseille, vilket trol. avsett hagtorn.
Grosswardein [gråsvardåi’n], tyska namnet på
staden Oradea Mare i Rumänien.
Grossvatertanz [grå’sfatartants] (ty.,
farfars-dans), folkkult., se Kehraus.
Grossvenediger [gråsfene’-], topp inom Hohe
Tauern (se Tauern 1).
Gros toumois [grå’ tornpa’], mynt (urspr.
präglat i Tours, varav namnet), infört i Frankrike av
Ludvig den helige 1266 och = 12 deniers-, finvikt
4,04 g. G. visar på åtsidan ett kors med dubbel
omskrift och på frånsidan en s.k. stadsbild,
omgiven av en omskrift och ytterst en krets av 12
liljor. Av denna art slogos g. t.o.m. Karl V
(1364—80), finvikt 2,55 g. Även andra typer av
gros-myntet präglades. G. el. t u r n o s e n
betecknade första steget i utvecklingen av
nomi-naler, högre än den dittills allenarådande
dena-ren. Ang. g:s efterbildningar se Groat, Groschen
och Gros. N.L.R.
Grosvenor House [grau’vna hau’s], palats vid
Hyde Park i London, tillhör hertigen av
West-minster och är bekant för sin dyrbara konstsaml.
av särsk. nederländska mästare.
Grosz [gråss], George (eg. Georg Gross),
tysk-amerikansk målare och tecknare (f. 1893),
bosatt i USA sedan 1939. G. fick sin utbildning
i Dresden och
Berlin och medarbetade
först som tecknare i
”Lustige Blätter”.
Vid 1 :a världskrigets
slut hörde G. till de
djärvt
experimenterande unga tyska
konstnärer, som
to-go del av de
kubis-tiska och dadaistiska
stilrörelserna, men
han kom snabbt
fram till en mycket
särpräglad
expressionistisk linjestil,
nervöst knyckig och
groteskt fultecknan-
de. Hans sociala satirer riktade sig mot
människans gemenhet och ruttenhet, med hänsynslös
kraft gisslade han militarism, junkermentalitet och
fariséanda, och han avslöjade bottenskiktens
lekamliga och andliga nöd på ett kusligt påtagligt
sätt. 1923 blev hans album ”Ecce Homo”, där
han bl.a. framställt Kristus på korset med
armékängor och gasmask, beslagtaget av myndighe-
— 49 —
— 50 —
G. Grosz: Akademisk skytt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
