Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grotta - Grotta azzurra - Grottaferrata - Grottbjörn - Grottboningar - Grotte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GROTTE
Utlösningsgrotta med droppstensbildningar. Carlsbad
Cavern, New Mexico, USA.
Strandgrotta. Stora Förvar på Stora Karlsö.
Ur N. J. Nilsson, ”Karlsöarna”.
rämnor, t.ex. Hoverbergsgrottan vid s. ändan av
Storsjön, Jämtland. Typen är f.ö. allmän i
Sverige. — G. benämnas ofta även större håligheter
i det inre av uppstaplade blockmassor, t.ex.
stor-blockig, på s.k. gryt rik morän, s.k.
blockgrottor. — Jfr Grottboningar. — Litt.: H. Munthe,
”Strandgrottor och närstående geologiska fenomen
i Sverige” (1920). G.Fn.
Grotta azzurra [adzorr’a], italienska namnet på
Blå grottan på Capri.
Grottaferra’ta, ort i Italien, 18 km s.ö. om Rom,
på Albanobergens sluttning, c:a 330 m ö.h.; 4,621
inv. (1936). G. är bekant för sitt stora, vid
1000-talets början grundade kloster, som omfattar en
mängd byggnader från olika tider med mosaiker
och fresker (i den helige Nilus’ kapell av
Dome-nichino).
Grottbjörn, Ursus spelaè’us, art av fam. björnar,
under tidig kvartär Mellaneuropas största rovdjur.
G. höll till i bergsskrevor och grottor; i vissa av
dessa har man funnit skelett av hundratals
individer, varvid benen ofta uppvisat sjukliga
förändringar. Födan utgjordes huvudsaki. av
vegeta-bilier men även av kött. Till det yttre påminde
g. om den bruna björnen, som den står nära, men
skilde sig från denna genom sin storlek (mankhöjd
2 m), grövre benbyggnad och välvda panna.
Grottboningar. Naturliga grottor och
bergsklyftor ha under snart sagt alla perioder av
mänsklighetens historia använts som
förvaringsplatser, som tillflyktsorter el. mera stadigvarande
boplatser, och för sådant ändamål använda
grottor finnas i alla delar av världen (jfr
Cliff-dwel-lings). Därigenom att Europas paleolitiska kulturer
huvudsaki. äro kända genom fynd i grottor, har
den äldre stenåldern kommit att framstå som
grott-tiden framför andra. De flesta paleolitiska
grottfyn-den härstamma från perioder med ett utpräglat
kallt klimat (så t.ex. åtskilliga franska grottor),
men också från varma perioder finnas grottfynd
(t.ex. Grimaldigrottorna i Norditalien). —
Också i Skandinavien finnas åtskilliga grottor, vilka
tjänat som boplatser, så t.ex. på Kullen, Skåne,
och grottan St. Förvar på St. Karlsö (se bild
ovan). Huvudmassan av fynden från den sistn.
tillhör yngre stenåldern, men också fynd från
bronsåldern och järnåldern förekomma. Den norska
grottan Kirkehellaren på Træna uppvisar fynd
från stenålder, romersk järnålder,
folkvandrings-tid och medeltid. G. finnas alltjämt här och där
över hela världen, icke blott bland mera primitiva
folk utan även t.ex. i England (Worcestershire)
och s. Spanien (Darrot-dalen). Grottöppningen
spärras här av en vanlig vägg med dörrar och
fönster. Bekanta g. äro de i s. Tunisien
(Matmata-området). — Jfr Troglodyter. — Litt.: K.
Friis-Johansen m.fl., ”De förhistoriska tiderna i
Europa”, 1 (1926); Hanna Rydh, ”Grottmänniskornas
årtusenden” (s.å.). M .Pn;G.Lm.
Grotte, nord, myt., var en underbar kvarn, som
enl. den isländska Grottesången (väl från 900-talet)
ägdes av konung Frode* i Danmark och som hade
förmågan att åt dem, som drogo den, skänka allt,
vad de önskade. Frode köpte sig i Sverige hos
konung Fjolner två trälinnor av jättesläkt, Fenja
och Menja, och befallde dem att åt honom mala
guld, fred och lycka. Men han unnade dem
knappast sömn el. vila. I sin vrede sjöngo de då
Grottesången, där de spådde konungens undergång och
uttalade förbannelse över hans ätt, varefter kvarnen
sprang i stycken. — Med denna saga förknippas
i de i dikten förekommande prosastyckena och i
Snorres Edda en annan om sjökonungen Mysing,
som dräpte Frode och förde trälinnorna bort från
Danmark. I hans tjänst fingo de åt honom mala
salt på kvarnen. Då han nekade dem att upphöra.
— 57 —
— 58 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
