Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - de Grouchy, Emmanuel - Ground - Grousset, Paschal - de Groux, Charles - Grovare - Grove, Sir William Robert - Grove, Sir George - Grove, Frederich Philip - Groven, Eivind - Groves, Leslie - Groves element - Grovfoder - Grovkalibrig - Grov- och fabriksarbetareförbundet - Grovsingel - Grovtarm - Groväxter - Groza, Petru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GROZA
preussisk kår var G. ej i stånd att ingripa vid
Waterloo, vilket kunnat avgöra slaget. Om
fördelningen av ansvaret därför mellan G. och
Napoleon äro meningarna delade. G. flydde sedan
till Amerika, benådades 1821 men återfick först
1831 sin rang. P.S.
Ground [grau’nd] (eng.), mus., bas, spec. basso
ostinato (se Basso), vilken teknik mycket användes
bl.a. av de engelska virginalisterna o. 1600 och
härtill knutna skolor. Ex. i ”The Fitz-William virginal
book”, Simpsons ”Division violist” och Playfords
”Division violin”.
Grousset [grosä’], P a s c h a 1, fransk
journalist (1845—1909), liberal journalist under
kejsardömet, medl. av kommunen 1871, deporterades till
Nya Kaledonien, varifrån han rymde jämte
Roche-fort, var deputerad (oberoende socialist) för Paris
1893—1909. G. utgav under olika pseud. ett stort
antal böcker, bl.a. ungdomslitteratur under pseud.
André Lauri e.
de Groux [da gro’], Charles Corneille
Au-guste, belgisk målare (1825—70), skildrade med
hänsynslös realism och samtidigt djup medkänsla
de fattigas och förkomnas värld.
Grovare, socken i As hd i Västergötland,
Älvsborgs län, och församling i S. Vings, Härna,
Fänneslunda och Grovare pastorat i Ås kontrakt
av Skara stift, n.v. om Ulricehamn; 15,33 km2,
därav 14,87 land; 142 inv. (1948; 10 inv. pr km2).
G. ligger kring sjön Grosken (221 m ö.h.) i
Lidans källområde med huvudbygden s. om sjön
och stora mossar norrut. Åkern utgör 16% av
landarealen, skogsmarken 63 °/o. G. har kännbart
avfolkats: 1856 bodde här 340 personer. 1943—44
framgrävdes resterna av den lilla romanska
kyrkan, som raserades 1874, varefter förs, begagnar
Fänneslunda kyrka. — Socknen är antagl.
uppkallad efter kyrkbyn, som bar detta namn. Det
är bildat till Gro, det ursprungliga namnet på nuv.
sjön Grosken (jfr Grolanda), och vara, stenig
skogsmark (se ”Ortnamnen i Älvsborgs län”, 14, 1909,
sid. 38 f.). Namnet skrevs 1386 Grovara. P.;Er.
Grove [gråuv], Sir William Robert,
engelsk jurist och fysiker (1811—96), advokat i
London, 1871—87 domare vid High Court of Justice.
Varmt intresserad för fysik begagnade G. varje
tillfälle till fysikaliska studier. 1840—46 var han
prof, i fysik vid Royal Inst. Hans vetenskapliga
arbeten rörde studiet av de galvaniska elementen
och elektrolysfenomenet. Han konstruerade (1839)
ett konstant element, som numera bär hans namn,
samt ett gaselement. G. sökte i skriften
”Corre-lation of physical forces” (1846) behandla
naturkrafterna från enhetliga synpunkter. Re.
Grove [gråuv], Sir George, engelsk
musikskriftställare (1820—1900), urspr. ingenjör, 1850
sekr. vid Society of Arts, 1852—73 vid Crystal
Palace, utgav 1879—89 det viktiga och ännu mycket
använda ”Dictionary of music and musicians” (4
ed., 6 bd, 1940), som i stor utsträckning vilar på
G:s originalundersökningar och i övrigt hade en
rad skickliga fackmän som medarbetare. När
Royal College of Music 1882 upprättades, blev G.
dess dir. Ett förtjänstfullt arbete är likaledes hans
studie ”Beethoven and his nine symphonies” (2
ed. 1896). — Litt.: C. L. Graves, ”The life and
letters of Sir G. G.” (1903). E.A.
Grove [gråuv], Frederick Philip,
kanadensisk författare (f. 1872). G. föddes i Ryssland
under ett besök, som hans föräldrar, en svensk av
engelsk härkomst och hans skotska hustru, gjorde
där. Han kom månadsgammal till Sverige, där
han växte upp på en stor gård i Skåne mellan
Malmö och Lund. Familjen var kosmopolitiskt
inställd och färdades vida. G. kom att besöka de
flesta länder i Europa och studerade i Paris, Rom,
Bonn och München. Han blev tidigt intresserad
av historia och litteratur och tog intryck av skilda
strömningar under 1800-talets slut, fransk
symbolism och tysk filosofi, särsk. Nietzsches. Under
sin Paris-tid kom han i kontakt med bl.a. Mallarmé
och Verlaine och skrev själv lyrik på franska.
Under en resa i Amerika 1892 fick han
underrättelse om att hans far dött ruinerad. G. försökte
nu skilda yrken, från uppassare till lärare vid
univ. i Winnipeg, Canada, och slog med tiden
igenom som förf, i sitt nya hemland. Med
kraftfull realism har han skildrat livet på prärierna i
Canada. Han har utg. essäsaml. ”Over prairie
trails” (1922), ”The turn of the year” (1923)
och ”It needs to be said” (1929) samt romanerna
”Settlers of the marsh” (1925), ”A search for
America” (1927), Our daily bread” (1928), ”The
yoke of life” (1930), ”Fruits of the earth” (1933),
”Two generations” (1939) och ”The master of the
mill” (1944). ”In search of myself” (1946) är en
självbiogr. — Litt.: D. Pacey, ”F. Ph. G.” (1945). E.
Groven, E i vind, norsk tonsättare och
musikteoretiker (f. 1901). G. har i anslutning till norsk
folkton, som han sammansmälter med
modernistiska uttrycksmedel, komponerat sånger (bl.a. till
texter av Wergeland), orkesterverk m.m. samt
har framlagt betydande musikteoretiska
forskningsresultat i avh. ”Temperering og
renstem-ning” (1948).
Groves [gråu’vz], L e s 1 i e, amerikansk
ingenjör och militär (f. 1897), studerade vid univ. i
Washington och vid Massachusetts Inst. of
Technology. Vid USA:s inträde i i:a världskriget
påbörjade G. sin militära utbildning och blev
slutligen generalmajor. Under 2:a världskriget
tilldelades G. högsta ledningen för ”Manhattan
Project”, det företag, vars mål var
framställning av atombomber. Efter krigets slut utsågs
G. till USA:s representant i FN:s
atomenergikommission. Re.
Groves element [gråu’vs], fys., se Galvaniska
element, sp. 219.
Grovfoder, gemensam benämning på saft- och
stråfoder. Näringsinnehållet per kg torrsubstans
är för g. lågt i mots. till kraftfoder.
Grovkalibrig, vapentekn., se Kaliber.
Grov- och fabriksarbetareförbundet, se
Fackförening, sp. 78.
Grovsingel, se Singel.
Grovtarm, tjocktarm, se Tarmkanalen.
Groväxter, se Grobladväxter.
Groza [grå’za], P e t r u, rumänsk politiker (f.
1884), medl. av Transsylvaniens stora råd 1918—
19, under mellankrigstiden främst verksam som
industri- och affärsman. G. var minister för
allmänna arbeten samt kommunikationsminister 1921
—22 och minister utan portfölj juli 1926—juni
1927. Han lämnade därefter politiken och
åter
— 61 —
— 62 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
