Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruenberg, Louis - Grues - Gruf-ab. Dalarne - Grufve-ab. Långban - Gruidae - Gruinales - Gruk - von Grumbach, Wilhelm - ab. Grumme & son - Grums - Grumsfjorden - Grums härad - Grunau - Grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUES
sident i den amerikanska sektionen av
International Society for Contemporary Music. B.Hgn.
Grues, se Tranfåglar.
Gruf-ab. Dalarne, grundat 1901, äger
järnmalmsgruvor vid Rämshyttan och Gonäs i Kopparbergs
län samt anriknings- och sinterverk vid
Rämshyttan. Bolaget driver även skogsrörelse.
Aktiekapitalet är 1 mkr, antalet arbetare 130 och
årliga tillverkningsvärdet c:a 1 mkr.
Huvudintressent i bolaget är Stora Kopparbergs
bergslags ab.
Grufve-ab. Långban omfattar gruvor och
anrikningsverk vid Långban, Värmlands län, där
företaget bryter och anrikar järn- och
manganmalm samt dolomit. Bolaget bildades 1885 och
har 1948 ett aktiekapital på 345,000 kr. Antal
industriarb. 80. Årligt tillverkningsvärde 700,000
kr. Uddeholms ab. är huvudintressent i bolaget.
Gru’idae, se Tranor.
Gruina’les, bot., i vissa system uppställd ordn.,
omfattande fam. harsyreväxter, linväxter,
näveväxter och Tropaeola’ceae (jfr Geraniales) samt
balsaminväxter (jfr Sapindales).
Gruk [grokk], litt., se Hein, P.
von Grumbach [grom’baz], Wilhelm, tysk
krigare (1503—67), riksriddare från Franken, deltog
i kuvandet av det 1524 utbrutna bondeupproret,
enkannerligen i slaget vid Rothenburg ob der
Tau-ber. Orolig och ärelysten gjorde G. sig känd som
oppositionsman; bl.a. försökte han 1558 bortföra
sin länsherre, biskopen i Würzburg Melchior von
Zobel. Denne blev i stället mördad av G:s
anhängare, signalen till ”die Grumbachischen
Hän-del”, riksridderskapets sista revolt mot
landsfurstarna. 1563 överrumplade G. Würzburg, varför
han lystes i akt av kejsaren, 1565—66 sökte han
allians med Erik XIV, samtidigt som han i Johan
Fredrik av Sachsen-Gotha fann en pålitlig bunds
förvant. Upproret kuvades först 1567, varvid G.
tillfångatogs i Gotha, torterades och
fyrdela-des. P.Dhl.
ab. Grumme & son, Stockholm, tillverkar tvål,
såpa, putsmedel, parfymer och kosmetiska
artiklar. Systerfirmor äro Fabriks-ab. Hylin & co.
och A. Lenhardtsons stomatolfabrik.
Tillverkningsvärde c:a 2,5 mkr, aktiekapital 1,8 mkr.
Firman grundad 1882, ab. 1911.
Grums, köping i Grums hd i s. Värmland och
pastorat i Nors kontrakt av Karlstads stift,
mellan Vänern och Värmeln; 174,65 km2, därav
156,20 land; 4,500 inv. (1949). Näst Finspång
är G. Sveriges till arealen största köping och
näst Laxå den glesast befolkade, med endast 28
inv. pr km2. I s. berör G. Åsfjorden och den
därifrån åt v. genom Slottsbrosundet
fortsättande Grumsf jorden. Största sjön norrut är
Lången (52 m ö.h.) i forts, på en av Värmelns
smala vikar. Terrängen är i allm. starkt bruten,
särsk. i n. och v.; längst i n.v. uppnås 176 m ö.h.
Huvudbygden ligger samlad kring Grumsfjordens
n. del och nedåt Åsfjorden, medan odlingen f.ö.
är lokaliserad till dalstråken. Åkern utgör blott
27 % av köpingens landareal, medan
skogsmarken upptar ej mindre än 59 %. 1940 levde 47 °/o
av befolkningen av industri och hantverk, 34 %
av jordbruk med binäringar samt 11% av
han
del och samfärdsel. Vi 1948 blev hela G:s sn
köping, varvid det 1939 bildade
municipalsam-hället Grums med 6,39 km2, därav 6,36 land, och
2,447 inv. upphörde. Socknen hade 1805 2,833
inv., 1856 3,245 och 1910 2,975 inv. G. är en
betydande handelsort vid statsbanan Göteborg—
Falun; provinsialläkare. I Gruvön vid
Slottsbrosundet äger Billeruds ab. sulfatfabrik,
kraftpappersbruk, papperssäckfabrik, lådfabrik och
sågverk med hyvleri. Egendomar: Lång*,
Agnhammar, Karlberg och Hammarsten. Bland
fornlämningar märkas främst högar och kummel,
däribland ett mycket stort. Kyrkans skepp och
torn av gråsten torde ha blivit färdiga 1739,
koret och en äldre sakristia byggdes dock i
mitten av 1600-talet. Efter en eldsvåda 1927
blev kyrkan helt förnyad och återinvigdes 1930.
— 1947 utgjorde taxeringsvärdet å
fastighets-skattepliktig jordbruksfastighet 5,865,700 kr och
å annan fastighet 16,934,200 kr; den till
kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten utgjorde
för fysiska personer m.fl. 7,058,270 kr och för
svenska ab. m.fl. 3,470,100 kr. — Sockennamnet
skrevs 1357 par(ochia) Gromsherz, 1397
Gromz-herret sokn, alltså Grumshärads socken. Se f.ö.
Grums härad. P.;Er.
Grumsfjorden, i Värmland, se Grums.
Grums härad i Värmlands län, vid Vänern v.
om Karlstad, omfattar socknarna Nor, Segerstad,
Borgvik och Ed samt Grums köping; 497,49 km2,
därav 470,59 land; 11,894 inv. (1948). G. ingår i
Mellansysslets domsaga (tingsställe Karlstad),
Karlstads, Mellansysslets och Södersysslets
fögderier samt Nors kontrakt av Karlstads stift. —
Senare leden i namnet betyder bygd; förra leden
innehåller namnet på Grumsfjorden, vilken har
hetat Grum, ant. med bet. vild, rasande, el. besl.
med grums, förorening i vätska (se ”Ortnamnen
i Värmlands län”, 5, 1926, sid. 1). Namnet skrevs
1331 Gromshäret. P.;Er.
Grunau [gro’nåu], vid Hirschberg,
Niederschle-sien, en av Tysklands mera bemärkta
segelflygskolor och central för segelflygplanstillverkning.
— G. är även benämning på en utmärkt
segelflyg-planskonstruktion.
Grund. 1) Byggn., se Byggnadsgrund.
2) Fil. I sin vidaste bemärkelse är g. det,
”genom vilket ett annat är”. Inom filosofien skiljer
man dock i regel mellan realgrund och 1
o-g i s k g. Med den förra förstås orsaken* till att
något verkligt finnes till el. inträffar; man har
också bestämt metafysiken som vetenskapen om de
yttersta grunderna. Med den senare el.
kun-skapsgrunden menas däremot det, varigenom något
inses, el. över huvud varje sats, som utgör ett
villkor för att en annan skall vara sann. Denna sats
kallas då följd el. säges följa ur den
föregående. Logiken uppställer också den s.k. g:s el. den
tillräckliga g:s lag (principGum ratio’nis sufficien tis}
som en allmän norm för tänkandet och föreskriver
oss att icke akta något som sant, som icke med
nödvändighet ”följer ur” en annan sann
föreställning (jfr Tankelag). Därigenom blir g:s lag
tankesammanhangets princip över huvud. I varje
slutledning utgöra premisserna de närmaste g. för
slutsatsen och borga för dess riktighet. Med g.
— 67 —
— 68 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
