Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grund - Grund, Johann Gottfried - Grundackord (grundharmoni) - Grundavdrag - Grundbas - Grundbelopp - Grundbrott - Grunddamm - Grundel, Simon - Grundel, Arvid - Grundemann, Reinhold - Grundemotioner - Grundfond - Grundform - Grundfärg - Grundförbättring, melioration - Grundgödsling - Grundharmoni - Grundhavsbildningar - Grundhyra - Grundis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDIS
sättes el. antages också följden, med följdens
upphävande upphäves också g., ehuru ej omvänt. I
motsats till orsaks-verkans-förhållandet betecknas
grund-följd-förhållandet som tidlöst. Jfr
Slutledning. — Litt.: F. Erhardt, ”Der Satz vom Grunde”
(1891). N.
3) Konsttekn. a) Den för etsande syror
ogenomträngliga hinna, varmed en etsplåt är belagd;
ang. olika slag av grund och förfaringssätten
därmed se Etsning. — b) Den preparerande
ytbehandlingen av den duk el. pannå, på vilken
konstnären skall utföra en målning.
4) Sjöv., område med litet el. relativt litet
vattendjup. I öppna havet betecknas som g. områden
av c:a 12 m vattendjup el. mindre. Vid mycket hårt
väder kan emellertid sjön bryta även på större djup
än 12 m. Jfr Grundbrott. G., som stiger upp till
helt nära under vattenytan, benämnes ”bränning”*.
Man skiljer mellan fritt liggande g. och
landgrundning, det senare grunt område
omedelbart utanför land. För sjöfarten farliga g. äro
försedda med flytande sjömärken, ss. lysbojar och
prickar. E.Hg.
Grund [gront], Johann Gottfried,
tysk-dansk bildhuggare (1733—96), kom efter studier i
Berlin till Köpenhamn, där han 1761 blev
bildhuggare. Jämte marmorsarkofager i Petrikyrkan
där är G. framför allt bekant för sina arbeten vid
Fredensborg, särsk. sandstensfigurerna efter J. C.
Garnaas’ modeller (med folktyper) i parken.
Grundackord (grundharmoni), mus., i
harmoniläran den form av ett ackord, vid vilken
grundtonen ligger i basen (grundläge). Jfr
Omvändning.
Grundavdrag, se Ortsavdrag.
Grundbas, mus., fundamentalbas, se Basse
fonda-mentale.
Grundbelopp, det belopp av den statliga
inkomstskatten, som anges i den för denna
fastställda skatteskalan. Riksdagen beslutar årl., hur
många procent av g., som skola uttagas (jfr
Inkomstskatt).
Grundbrott, brytande sjö, förorsakad av ringa
vattendjup, t.ex. över ett grund* el. en bank el.
utanför en långgrund kust. G. kan uppstå även
i dyning utan vind. Som regel uppstår g., när
vågornas höjd från dal till kam överstiger hela
el. halva vattendjupet (räknat från vattenytans
medelläge). Jfr Bränning.
Grunddamm, tekn., se Damm, sp. 979.
Grundel, Simon, krigare, se Helmfelt.
Grundel, Arvid Filip, politiker, publicist (f.
Vs 1877), ombudsman hos Frisinnade
landsför-eningen 1902—23, hos Sveriges liberala parti 1923
—27, styrelseled. och ordf, i Sveriges frisinnade
ungdomsförbund 1910—19, i olika
fredssamman-slutningar 1904—19.
Grundemann [gron’-], Peter Reinhold, tysk
missionsförfattare (1836—1924), utgav talrika
skrifter i missionsämnen, av vilka ”Missionsstudien und
Kritiken” (1894—98) är den mest betydande. G.
ombesörjde även utgivandet av de första moderna
missionskartorna.
Grundemotioner, psykol., biologiskt ursprungliga
känslofenomen, utformade i samband med
instinktlivet. I enlighet med den engelske psykologen
— 69 —
A. F. Shand brukar man till grundemotionerna
räkna vrede, fruktan, glädje och sorg.
Grundfond. 1) En av Riksbankens fonder,
utgörande 50 mill. kr. — 2) Det av aktieägarna i
ett bankaktiebolag tillskjutna
aktiekapitalet, vars minimibelopp skall utgöra 1 mill. kr. —
3) Det vid grundandet av en sparbank satsade
kapitalet, som i regel skall uppgå till minst 10,000
kr. G. kan under vissa förutsättningar återbetalas
till stiftarna.
Grundform, språkv. 1) Form, från vilken ett ord
el. en ordstam utgår el. antages utgå; ofta
uppkonstruerad och i språkvetenskapliga arbeten då
vanl. betecknad med ’, t.ex. sv. källa av fsv. kælda,
av urnord, ’kalöiö, där de två senare orden äro
g. till det första. Jfr Grundord. — 2) Ordform,
som brukas som utgångspunkt vid böjning, t.ex. i
sv. de oböjda formerna (nom.) av subst:s sing.
och adj:s positiv (t.ex. dag, god).
Grundfärg, 1) se Färg; 2) hantverkstekn., se
Grundning.
Grundförbättring, melioration, lantbr., i
vidsträckt bemärkelse sådana åtgärder, som varaktigt
höja en jords avkastningsförmåga, ss. dikning,
torrläggning, stenröjning, jordförbättring,
betesförbättring och nyodling. G. stödes av Staten dels
genom vissa lagar, dels genom bidrag och lån (SFS
498/34 och 571/37)-
Grundgödsling, tillförande av gödsel till jorden
före sådden, i mots. till övergödsling, då
detta sker först senare till en gröda, som redan
är under utveckling.
Grundharmoni, mus., se Grundackord.
Grundhavsbildningar, geol., sedimenten i
grund-havsbältet el. flacksjöområdet (c:a 6 % av havets
totala område), beläget mellan strandbältet och
djupkurvan för 200 m, varigenom det ung.
sammanfaller med den s.k. shelfen (den översvämmade
delen av kontinentplattan). G. visa från kusterna
avtagande kornstorlek och bestå dels av grus, sand
och lerigt slam, som av flod- och tidvatten m.m.
uttransporterats från fastlanden (t e r r i g e n a g.),
dels av mest kalkrika bildningar från grundhavets
rika växt- och djurvärld, ss. korallrev och
skalbankar (p e 1 a g i s k a g.). G.Fn.
Grundhyra utgör enl. lagen om hyresreglering
det hyresbelopp, som icke utan hyresnämndens
medgivande må överskridas. Som g. anses det
belopp, vartill hyra för lägenheten uppgick Vi
1942. För lägenheter, som då icke voro uthyrda,
fastställer hyresnämnden g., som av nämnden
kan ändras, om lägenheten ombygges el.
förbättras el. om g. finnes vara avsevärt lägre än priset
på jämförliga lägenheter. Utöver g. må dock
uttagas ersättning för stegrade värmekostnader.
Grundis, is, som bildas på djupet i floder el.
hav, mera sällan sjöar. Förutsättningen för
bildning av g. är, att vattnet blivit underkylt, d.v.s.
utan frysning avkylt till en temp. under
fryspunkten. Underkylning uppstår under stark köld
vid frånvaro av kristallisationskärnor, utan vilka
isbildning ej inträder. I stillastående
sötvatten underkyles blott ytlagret, enär vattnets
täthet är störst vid +40 och det underkylda
vattnet som det specifikt lättare därför flyter
ovanpå. Här börjar frysningen i ytan. I en
snabbt rinnande flod sker däremot en så stark
— 70 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
