Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggning - Grundlön - Grundning - Grundnoteringsbok, dagbok - Grundoffer - Grundomsättning, basalomsättning, basalmetabolism, standardomsättning - Grundord - Grundpenningar - Grundpension - Grundregalen - Grundränta el. ränta - Grundsats - Grundskatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDSKATTER
Fig. 3. Pålning under
grundvattenytan som stöd
för murfot.
L.V.Y., lägsta vattenyta.
spec. där grundförhållandena kunna ge anledning
till osäkerhet, sker provpålning, provborrning,
ut-tagning och undersökning av provkroppar o.s.v.
Kan fast botten ej nås medelst enkla el. skarvade
pålar (trä- el. betongpålar, simplexpålar, mantlar,
kassuner e.d.), tillgripes ofta
friktionspål-n i n g*, särsk. där det är fråga om lättare
byggnadsverk. Träpålar få med hänsyn till
förrutt-ningsfaran ej nå upp över grundvattennivån; de
skarvas därför ofta med betongpålar. Pålning
användes även som förstärkning till g. på f u
n-dam e n t p I at t a, en metod som understundom
användes vid husbyggnad på lerbotten. Härvid
söker man förstärka grunden i plattans hörn, så
att det färdiga
byggnadsverket hoptryckes
vid tendens till
sättning. Fundamentplattor
vill man om möjligt
förlägga på så stort
djup, . att den färdiga
byggnaden i det
närmaste flyter (likt ett
fartyg) i den plastiska
undergrunden.
Liknande gäller även för g.
på sand- el. grusbotten.
En tyngre byggnad
bör därför ges en
djupare grund än en
lät
tare. — Vid g. av bropelare el. andra
byggnadsverk, där nämnda flytprincip ej kan
realiseras, nödgas man ibland för att komma ned till
fast botten tillgripa pneumatisk
grundlä g g n i n g*, varvid undervattensarbeten på
intill 35 m djup kunna företagas i tryckkammare
(ex. S:t Eriksbron i Stockholm). — De
belastningar, som man i allm. kan tillåta vid olika
slags undergrunder, äro för
fast berggrund 50—90 kp/cm2
kalk- och sand-
sten ......... 10—so ,,
grus ......... 4—10 „
torr sand...... 1 —3 kp/cm2
fast lera ..... 1 —4 ,,
våt lera ......o,i—1 ,,
Jfr Byggnadsgrund och Geoteknik. — Litt.: H.
Kreuger & G. De Geer, ”G. till hus och
byggnader” (i ”De tekniska vetenskaperna”, 1928). A.Lg.
Grundlön, se Lön.
Grundning. Den första färg, som strykes vid
målning i t.ex. trappuppgångar, kallas g. el.
grundfärg (väl att skilja från grundfärg i
optisk mening). Den brukar vara tunnare, mera
oljehaltig än den färg, som kommer till
användning vid förnyad strykning, sedan grunden torkat.
— Se även Grund 3).
Grundnoteringsbok, dagbok, se Bokföring, sp.
430.
Grundoffer, se Offer 1).
Grundomsättning, basalomsättning, b
a-salmetabolism, standardomsättning,
fysiol., den värmeproduktion (energiomsättning),
som en människa visar 12 tim efter intagen föda
(före frukost), då hon, vaken, ligger stilla. Den är
ett mått på den energi, som erfordras för att under
vila driva kroppens organ, närmast att förlikna vid
en bilmotors tomgång, innan bilen sättes i rörelse.
G. bestämmes genom att uppmäta den
syrgas-mängd, som en person förbrukar under de nyss
nämnda villkoren. I genomsnitt är den 1 kcal pr
min el. ung. 1 kcal pr tim och kg kroppsvikt.
Storleken av g. är emellertid ej densamma hos alla
personer. Den influeras av kroppsvikt, längd, ålder
och kön. Ju större kroppsvikten och längden äro,
desto större g- Med stigande ålder avtager den
något. Kvinnor ha i allm. 10 °/o lägre g. än män.
Rasegenskaper synas även influera på g:s storlek.
Man har omsorgsfullt utarbetat tabeller , vilka med
kännedomen om de nämnda influerande faktorerna
möjliggöra en ganska noggrann beräkning av den
g. en frisk person bör ha. En persons g. förblir i
det stora hela oförändrad dag efter dag. Den är
ett mått på hans kroppsliga livsaktivitet. Vid
rubbningar i hälsotillståndet kunna förändringar i g.
inträda. Detta gäller i sht vid sjukdomar i
sköldkörteln, i det att en abnormt ökad aktivitet hos
detta organ kan höja g. med 60—100 °/o (se
Base-dows sjukdom). Omvänt medför en abnormt
låg avsöndring av detta organ värden, som
maximalt sjunka till 60 °/o av den normala g. (se
Myx-ödem). Mätningen av g. är därför av betydelse för
diagnosen och behandlingen av sjukliga
förändringar i sköldkörteln. Även i rent
näringsfysiolo-giskt hänseende är kännedomen om g. av betydelse,
i det att man genom densamma kan beräkna
människans näringsbehov i vila. Utöver denna
näringsmängd behöves ytterligare den kvantitet, som skall
tillgodose energibehovet vid det yttre
muskelarbetet, vilket givetvis varierar alltefter yrke och
verksamhet. Wk.
Grundord, språkv., ord, av vilket el. av vars stam
ett annat ord är bildat, vanl. genom avledning, t.ex.
god i förh. till göda el. godhet-, ord, som
etymolo-giskt ligger till grund för ett annat, t.ex. fsv.
Sve-rike i förh. till nysv. Sverige-, stundom också:
”pri-mitivum”, d.v.s. enkelt ord, som ej, om icke möjl.
etymologiskt, kan upplösas i smärre delar med
självständig betydelse, t.ex. av, gå, skog. — Jfr
Grundform.
Grundpenningar, avgifter, som enl. k.f. 31/i2 1907
kunna upptagas av innehavare av lastageplats,
varifrån utskeppning i större omfattning av trävaror
och vissa andra varor äger rum och varest
särskilda anstalter vidtagits för sjöfartens trygghet
och bekvämlighet.
Grundpension, se Folkpensionering, sp. 1203.
Grundregalen, Kronan fordom tillkommande
höghetsrättigheter (jfr Regale), bestående i rätt att
under vissa förutsättningar förfoga över vissa av
landets naturtillgångar, mineralfyndigheterna,
skogarna och vattnet. I Sverige räknades med tre
slag av g., bergsregale, skogsregale och
vatten-regale (se dessa ord).
Grundränta el. ränta, se Grundskatter.
Grundsats, fil., se Maxim och Princip.
Grundskatter i betydelsen av viss jord påvilande,
till sina belopp en gång för alla fixerade utlagor
ha förekommit i Sverige sedan urminnes tider. Huru
de först uppkommit, är höljt i ett visst dunkel.
De olika namn, under vilka de uppträda,
tings-1 am e, ledungslame, skeppsvist m.fl.,
ge dock vid handen, att de urspr. varit lösen för
allmogen påvilande besvär. I landslagen benämnas
de gemensamt årliga laga utskylder och förklaras
allmogen (om frälsets privilegier se Frälse) vara
pliktig utgöra dem utan tredska. Undan för undan
— 73 —
— 74 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
