Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruppering - Gruppfabrikation - Gruppförsäkring, grupplivförsäkring - Grupphastighet - Gruppkorsband (adresslösa försändelser) - Gruppledning - Grupp-psykologi - Grupprörelsen el. Oxford-(grupp)rörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUPPFABRIKATION
resp, djupgrupperat. Avser man att
underlätta förflyttning i terräng och försvåra fiendens
eldverkan manövergrupperas förbandet.
Med stridsgruppering avser man att ge
förbandet med hänsyn till stridsuppgiften
lämpligaste plats, bredd och djup. S.E.B.
Gruppfabrikation, se Flytande tillverkning.
Gruppförsäkring, egentligare
grupplivförsäkring, är en form av kollektiv
livförsäkring, byggd på s.k. naturliga, årl. stigande
riskpremier, med utbetalning av försäkringssumman
vid dödsfall under anställningstiden, ev. även
vid invaliditet. G. tages i regel av en
arbetsgivare för samtliga hos honom anställda el.
en viss grupp bland dessa el. av de anställda
själva. Arbetsgivaren betalar ofta premien el.
en del av den; ofta svara de anställda själva för
hela premien. I regel inkasseras premien av
arbetsgivaren genom avdrag på den försäkrades
lön. Ehuru premien för varje enskild försäkring
årl. stiger, blir dock genomsnittspremien för en
större grupp försäkrade någorlunda konstant,
enär avgående äldre anställda ersättas med yngre
nyanställda. G. uppkom i USA 1905 och har
där fått mycket stor omfattning. Även i vissa
andra större industriländer, framför allt i
England och Tyskland, har g. fått en viss spridning.
I Sverige infördes g. 1948 och meddelas här av
3 bolagsgrupper. D.
Grupphastighet, fys., den hastighet, varmed
energien hos en våggrupp utbreder sig. Med våggrupp
förstås därvid en följd av vågor, vilkas frekvenser
uppfylla ett visst frekvensområde. G. är för den
teoretiska fysiken ett viktigt begrepp, känt sedan
flera decennier tillbaka och av betydelse framför
allt för optiken och hydrodynamiken. G. spelar
även i den moderna kvantumteorien en viktig
roll.
Gruppkorsband, tidigare benämnda
adresslösa försändelser, ett särskilt slag av
masskorsband, vilka icke äro försedda med
mottagarens namn och adress. Utdelning av g. skall
avse vissa fastställda mottagargrupper och sker
i allm. endast å orter med postkontor el.
postexpedition; till gruppen ”jordbrukare” utdelas dock
g. även genom poststationerna.
Gruppledning, elektrotekn., fast förlagd elektrisk
ledning, avsedd för anslutning av elektriska
bruksföremål, ss. lampor, hushållsapparater,
handverktyg etc., el. av andra energiförbrukande
apparater.
Grupp-psykologi, den del av social- el.
sam-hällspsykologien, som undersöker de själsliga
påverkningar och förändringar, som en individ
undergår genom att tillhöra en viss grupp, korporation el.
sammanslutning. Såväl inom gruppen som inom
massan utvecklar näml, den enskilde egenskaper
och handlingssätt, vilka mer el. mindre skarpt
avvika från dem som utmärka honom som
fristående individ. Därvid skilja sig gruppen och dess
inflytanden karakteristiskt och till sin fördel från
den lösa, oorganiserade massan. Under det att
denna verkar neddragande och förvildande på
mass-individerna och avtrubbar deras ansvarskänsla,
förhåller det sig omvänt med grupplivet. När
gemensam organisation, gemensam sak, gemensam tävlan
och gemensam känsla förbinda gruppens samtliga
medl., synas dessa kunna uppnå en andlig
standard, vilken såväl i intellektuellt som i moraliskt
avseende överflyglar genomsnittets och i bästa fall
höjer sig över gruppens mest högtstående
individers. Ambitionsmedvetandet, ansvaret och känslan
för traditionen stegras. Den snäva kretsen av
gruppmedl:s själviska böjelser och strävanden
vidgas tack vare gruppen och bringas att uppgå i
gruppens egna strävanden. Det första steget bort
från den rena egoismen tages ofta i gruppens hägn,
framför allt i den första och trängsta gruppen,
familjen. Å andra sidan kan det också uppammas
en gruppegoism och en hänsynslöshet på gruppens
vägnar, som vida överträffar privatmannens.
Fa-miljeegoism, skråpolitik, de ekonomiska
sammanslutningarnas tvekamp utgöra talande ex. härpå. —
Av forskare, som givit mera betydande bidrag till
g., må nämnas tyskarna F. Tönnies och A.
Vier-kandt samt Harvard-psykologen W. McDougall.
— Jfr Masspsykologi och Socialpsykologi. — Litt.:
W. McDougall, ”The group mind” (1921; sv. övers.
”Gruppens själsliv”, 1925); Th. Geiger,
”Sociologi” (1939); A. Nyman, ”Nya vägar inom
psykologien” (3 uppl. 1946). N.
Grupprörelsen el. O x f o r d-(g r u p p)r ö r e
1-s e n (eng. Oxford Group Movemenf),
väckelserörelse, som leder sitt upphov från de
erfarenheter, vilka gjordes av den amerikanske lutherske
prästen Frank Buchman, efter vilken rörelsen i
Amerika kallas buchmanism, under ett andligt
genombrott 1908. Dess grundläggande princip
är hel överlåtelse (surrender) åt Gud. Den
människa, som odelat böjer sin vilja under Guds
vilja, kan vara viss om Andens ledning (guidance)
för sitt liv. Denna ”ledning” bör inhämtas
under avskilda stilla stunder (quiet times). Särsk.
betonas vikten av den s.k. morgonvakten. Det,
som härunder förnimmes som ”ledning”, bör
ovillkorligt åtlydas. Samtidigt betonas med
skärpa kampen mot synden på konkreta punkter i
en människas liv. Som hjälp härtill anbefalles
dels öppen bekännelse (confession) inför en
medmänniska, dels gottgörelse (restitution) av det
brutna, så långt ske kan, dels enkelt personligt
vittnesbörd (witness) om Kristi frälsande makt.
För att befordra klarhet och fasthet i det
kristna livet stå rörelsens fyra ”normer”: absolut
ärlighet, renhet, osjälviskhet och kärlek. — Till
främjande av kristen gemenskap på denna grund
bildas små ”grupper”, som samlas på
regelbundna tider till öppen förtrolighet rörande det
andliga livets erfarenheter (sharing). Den första
gruppen av detta slag bildades 1921 i Oxford.
I missionerande syfte anordnas större el. mindre
möten (house-parties) kring rörelsens principer.
Sedan 1929 är g. en verklig världsrörelse. Särsk.
i Sydafrika och Canada har den haft stor
betydelse. Dess gruppmedl. arbeta alltid i lag (teams)
under gemensamt ansvar och med personlig
påverkan som främsta arbetsmetod. G. omfattar
medl. från de flesta kristna samfund och är
därför odogmatisk och osekterisk. I Amerika kallas
den ”det första årh:s kristendom”. Litteraturen
om g. har fått stor spridning. På svenska
finnas: H. Begbie, ”Förvandlade liv” (1934); C. J.
Hambro, ”Kristen förnyelse” (s.å.); S. Norborg,
— 95 —
— 96 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
