Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruvbrytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUVBRYTNING
för malmens nedfrakt till tappgluggarna och vilka
även innehålla stegväg för personalen. Därefter
nedfraktas fyllning på nytt till ringa höjd under
taket, varefter en ny malmskiva nedspränges och
fraktas ut genom rullschakten. Så fortsättes
växelvis med igensättning och sprängning, till
dess hela etagen är utbruten, varefter närmast
underliggande etage påbörjas. Boliden är ett ex.
på gruva med takbrytning med igensättning.
Metoden är särsk. lämplig i sådana fyndigheter, där
man önskar hålla olika malmtyper åtskilda.
Tvärbrytning är en variant av metoden, varvid
arbetsrummen förläggas tvärs över fyndigheten med
mellanliggande pelare
för undvikande av för
stor spännvidd. En i
Sverige mycket använd
brytningsmetod är m
a-gasinsbrytningen
(fig. 3) (ex.: delar av
Grängesberg och
Malmberget). Vid
magasins-brytning undvikes gru-
vans fyllning med ofyndigt berg, därigenom att
man hela tiden låter så mycket malm kvarligga i
rummet, att arbetarna nå upp för borrning och
sprängning i taket. Sedan etagen är uppsprängd,
tömmes magasinet helt och hållet från lössprängd
malm. I detta fall kan malmen tagas ut direkt
i tappgluggar, varigenom rullschakt för malmen
undgås, medan stegvägar för personalen på ett
el. annat sätt måste anordnas, ofta i stigorter i
endera väggen. Bland metoder med fyllning må
slutl. nämnas brytning med ram f ö r t
im-r i n g, där fyllningen utgöres av byggda
förtim-ringar. Vid stora och breda malmer måste ofta
pelare kvarsättas mellan rummen el. magasinen;
sedan etagen i övrigt är utbruten, kunna dessa
pelare, i den mån de äro fyndiga, nedsprängas
och tillgodogöras
genom s.k. r a s b r y
t-n i n g, som numera
allmänt användes i
de fall, då malmens
el. väggarnas
hållfasthet är låg. I
Sverige användes i stor
utsträckning den
ras-brytningsmetod, som
vanl. benämnes s k i
v-rasbrytning (fig.
4). Även i detta fall
indelas fyndigheten i
etager, och från
huvud-fraktsnivåerna upp-sprängas stigorter,
som förses med rullschakt och stegvägar.
Därefter driver man fältorter från stigorterna,
med början uppifrån, efter fyndighetens hela
längd med exempelvis 5 m vertikalt avstånd
från varandra. När den översta fältorten är
färdig, strossar man, d.v.s. spränger ut orten till
fyndighetens hela bredd, varvid man börjar längst
bort från schaktet; så snart strossningen givit
tillräckligt utrymme, borras och nedspränges den
yttersta delen av malmtaket, varefter malmen i
vagnar av speciell typ fraktas fram till rullschak-
Fig. 4. Skivrasbrytning.
tet. På detta sätt fortsätter man, så att
brytningen flyttar sig bakåt allt närmare rullschaktet.
När den översta skivan helt el. delvis är
ned-sprängd, påbörjas sprängningen av nästa skiva
och så undan för undan. Brytningen fortsätter
uppifrån och nedåt, tills hela etagen är utbruten.
Denna brytning blir på gr. av den omfattande
ortdrivningen dyrare än andra metoder, men
erbjuder större säkerhet för arbetarna, som alltid
äro skyddade mot ras. Vid s.k. s k i v s t r o s
s-brytning är skivhöjden 2—4 m, och därvid
kunna fyndigheter utvinnas med ringa
malmförluster men med stor virkesåtgång. B 1 o c k
ras-bry t n i n g innebär, att fyndigheten uppdelas i
stora block, som undermineras, bringas att komma
i ras och därvid spricka sönder. — Vid
horisontella el. flackt stupande fyndigheter, som ha
karaktären av flötser, är brytningsmetoden i hög
grad beroende av flötsens mäktighet, takets
hållfasthet och värdet av de brutna mineralen. Är
värdet av dessa relativt lågt och tillgången rik,
använder man ett slags pallbrytning med
användande av en enda pall och med kvarsättande av
erforderligt antal pelare för takets uppbärande.
Är mineralet återigen värdefullt, förlorar man
alltför mycket genom att kvarsätta detsamma i pelare,
varför man i detta fall ant. ersätter pelarna med
kolonner av trä el. järn el. också fyller igen
rummen, i den mån de utbrytas, med ofyndigt
berg, som ant. erhålles i samband med brytningen
el. också nedfraktas från dagen. Brytning av
stenkol är en viktig tillämpning av flötsbrytning.
Själva lösbrytandet av mineralet sker vanl.
genom förskrämning*.
Vid brytningsplatsen i gruvan lastas malmen på
vagnar och transporteras till schaktet med dess
uppfordringsanläggningar (se Gruvspel) för
vidarebefordran till dagen. Lastningen av malmvagnarna
i gruvan skedde förr uteslutande för hand. Då
handlastning är ett mycket ansträngande arbete, söker
man i möjligaste mån nedbringa dess omfattning,
dels genom att använda sådana brytningsmetoder,
I där man i stället tappar ned berget i vagnarna
genom tappgluggar (kraterbrytning,
magasinsbryt-ning m.fl.), dels genom maskinella hjälpmedel
vid lastningen. I dagbrott användas ofta
grävskopor; under jord måste lastningsmaskinerna ha
en speciell utformning med hänsyn till den ringa
takhöjden. Bland de många använda
förfarandena kunna nämnas skoplastning och
skraplastning. Ex. på det förstn. är
”Eimco”-maskinen, där en skopa lyfter berget över den
spårbundna, tryckluftdrivna maskinen och kastar
det bakåt i en malmvagn. Vid skraplastning
användas spec. utformade skrapspel med
skrap-skopor, som flytta berget huvudsaki. horisontellt,
ant. till ett litet störtschakt till underliggande
etage el. direkt till vagnen via ett lutande plan,
som för upp skrapan över vagnen. I större
gruvor med långa transportavstånd användas ofta
lok för malmfrakten. Loken äro drivna med
elmotor, dieselmotor el. tryckluft. —
Länshåll-ningen av en gruva från vatten sker med gr u v<
pumpar*, som vanl. äro placerade vid en
sam-lingsbassäng i gruvans djupaste del. Ovan jord
finnas vid en gruva i allm. följ, anläggningar
och maskinella anordningar: över schaktet är
— 101 —
— 102 —
Fig. 3. Halvbrutet magasin
med en ingång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
