Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruvspel - Gruvstadga - Gruvstolpar - Gruvvetenskap - Gruvön - Gruyèreost - de Gruyter, Walter - Gruzija - Gruzinskaja SSR - Gruzinska socialistiska sovjetrepubliken, Gruzinska SSR - Gry - Grycksbo - Grycksbo kyrkobokföringsdistrikt - Gryfino - Gryfitkalksten - Gryller - Gryllidae - Grylloblattoidea - Grylloidea - Grollotalpa, Gryllotalpidae - Gryllus - Grymta månde grisarna, om de visste vad den gamla galten lider - Grymtoxe - Gryn - Grün, Anastasius - Grün, Bernard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÜN
skiva i lavens övre del ned i schaktet. En modern
typ av g. är k o e p e s p e 1 e t, så benämnt efter
uppfinnaren, vid vilket linkaret är ersatt av en
drivskiva. Koepespelet är konstruktivt sett enkelt
och medger stora spelningsdjup. Det kan även
placeras i laven över schaktet. För att öka friktionen
på drivskivan har man motviktslinor under
hissarna. — Vid mindre gruvor har man samma spel för
berget som för människor och material. Man har
då ant. en frihängande tunna el. en gejderstyrd
hisskorg, i vilken malmvagnar kunna skjutas in.
Vid större gruvor finns utom ett personspel ett
el. flera bergsspel, som ha speciella hisskorgar
(skip), i vilka malmen störtas från fickor i
anslutning till schaktet. — Säkerhetsanordningar
och bromsar vid g. måste vara tillförlitliga, och
stor omsorg nedlägges på dessa delar av spelet
vid konstruktionen. Man eftersträvar största
möjliga automatisering för att minska
olycksfalls-risken och öka effektiviteten. G. utföras med stora
variationer i fråga om nyttig last och
spelhastighet. Vid centralschaktet i Grängesberg, Sveriges
modernaste uppfordringsanläggning, äro
bergsspelen utförda för en nyttig last av 14,5 t och en max.
hastighet av 16 m/sek. Vid anläggningar i
utlandet förekomma spelhastigheter upp till 25 m/sek.
och speldjup upp till 3,000 m. L.Mr;L.Vr.
Gruvstadga, tidigare benämning på gruvlagar.
Se Gruvlagstiftning.
Gruvstolpar, se Pitprops.
Gruvvetenskap omfattar eg. läran om
uppsökande, undersökning och brytning av malmer,
stenkol o.a. nyttiga mineral, men alltsedan
anrik-ningsmetodernas tillkomst räknas även läran om
anrikning av malm, stenkol och mineral till denna
vetenskap.
Gruvön, del av Grums* köping i Värmland.
Gruyèreost [gryjä’r-], härleder sig från
landskapet Gruyère i kantonen Fribourg, Schweiz, är i
allt väsentligt lik emmentalosten, till formen dock
mindre än denna samt beredes av ej fullt helfet
mjölk.
de Gruyter [da gråi’tar], Walter, tysk
bokförläggare (1862—1923), övertog 1896 G.
Rei-mers i Berlin 1749 grundade förlag och efter
hand flera andra förlag (Göschen, Guttentag,
Trübner, Veit & co.), efter vilkas
sammanslagning uppstod firman W. de G. & co. med säte i
Berlin och filial i Leipzig; den utger
vetenskapliga och skönlitterära verk samt bl.a. ”Kürschners
deutscher Literatur-Kalender” och ”Deutscher
Gelehrten-Kalender”.
Gruzija [gro’ziju], ryska namnet på Georgien.
Gruzinskaja SSR [grozi’nskaje], se Georgien.
Gruzi’nska socialistiska sovjetrepubliken, G r
u-zinska SSR, se Georgien.
Gry, petrogr., om en bergarts textur,
samman-fogningen av dess beståndsdelar, deras storlek och
form, särsk. om de äro skarpkantiga el.
trubbkan-tiga (skarpt el. milt g.).
Grycksbo, industrisamhälle i Stora Kopparbergs
sn i Dalarne, vid n.v. ändan av sjön Gry eken
(129 m ö.h.) och vid järnvägen Gävle—Älvdalen
n km n.v. om Falun; 2,135 inv> (1949)- En
kopparhytta på platsen nedlades 1675. Samhället
har uppvuxit kring pappersbruk med
cellulosafabriker, tillhörande Grycksbo
pappersbruk a b. med ett aktiekapital av 4,5 mkr, c:a
800 arb. och en årstillverkning av c:a 20,000 t
papper, skriv-, tryck-, rit- och kraftpapper samt
världsberömt filtrerpapper. Bruket anlades 1740
och blev 1887 bolag, som till 1939 hette J. H.
Munktells pappersfabriks ab. Det driver jämväl
skogs- och jordbruk (c:a 4,300 ha, därav 135 åker).
— Namnet, 1382 skrivet af Grykkisbodha, är
sammansatt av gen. av sjönamnet Grycken och plur.
av bodh, fäbod. Det förra är en avledning grytug
till subst. gryt, sten, alltså den steniga. Se E.
Hellquist, ”Studier öfver de svenska sjönamnen”,
1903—06, sid. 195. — Litt.: B. Boèthius, ”G. 1382
—1940” (1942). P.;Er.
Grycksbo kyrkobokföringsdistrikt, del av Stora
Kopparbergs* sn i Dalarne.
Gryfino [grüfi’nå], stad i Pommern, se
Grei-fenhagen.
Gryfi’tkalksten, geol., se Gryphaea.
Gryller (av grek, gr yllos, svin), fantastiska
figurer, sammansatta av människo- och djurformer
och förekommande på antika gemmer etc. Enl.
Plinius skulle typen vara uppfunnen av målaren
och karikatyrtecknaren Antifilos.
GrylKidae, fam. av underordn. syrsor*.
Grylloblattoi’dea, zool., se Syrsborstsvansar.
Grylloi’dea, se Syrsor.
GryllotaKpa, GryllotaKpidae, se Mullvadssyrsor.
Gryllus, släkte av underordn. syrsor*.
Grymta månde grisarna, om de visste vad
den gamla galten lider, yttrande, som i
den isländska forntidssagan ”Ragnar Lodbroks
saga” (sv. övers, hos E. J. Biörner, ”Nordiska
kämpadater”, 1737) lägges i den döende Ragnar
Lodbroks mun, då han av kung Ella kastats i en
ormgrop.
Grymtoxe, zool., se Jak.
Gryn, de hela, skalade, sedermera vid
grynkvarnar beredda sädeskornen = äkta g., till skillnad
från de av ren stärkelse el. mjöl framställda s.k.
konstgjorda g. Av potatisstärkelse erhållas
potatis- och sagogryn (äkta sagogryn fås
av sagopalmens märg), och av vetemjöl erhållas
mannagryn. De förnämsta inhemska
grynsorterna äro korn- och havregryn. B
o-v e t e g r y n användas mera sällan. Av korn- och
havregryn finnas i marknaden flera olika sorter
och kvaliteter. De förnämsta importerade
g.-sor-terna äro r i s- och majsgryn. I Sverige
finnas 3 riskvarnar, vid vilka oskalat ris (paddy)
skalas och poleras. Av krossade majsgryn göras
polentagryn, och av maniokväxtens
stärkelserika rötter framställas tapiokagryn.
Ordentlig blötläggning och svällning av g. fordras
vid all gryntillagning. Rätter av g. äro billiga och
näringsrika men fadda i smaken, varför de passa
att kombineras med starkare smakande födoämnen,
t.ex. frukt, grönsaker. I.Ny.
Grün, Anastasius, pseud. för österrikiske
förf. A. A. von Auersperg.
Grün, Bernard, tjeckisk tonsättare och
dirigent (f. 1901), har bl.a. komponerat operetterna
”Balalajka” och ”Gaby”.
— 109 —
— no —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
