Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grythyttan - Grythyttefältet - Grythytte och Hällefors härad - Grütli - Grytnäs - Grytprov - Gryträtter - Grytviken - Grützmacher, Friedrich - Grützner, Eduard - Grzesinski, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRZESINSKI
trakt av Västerås stift, närmast n. om Karlskoga
stad; 447,43 km2, därav 352,70 land; 2,844 inv.
(1948). G. är en sjörik bergsbygd, vars dalstråk
och höjdryggar i allm. äro orienterade i n.—s.
Längst i n.v. uppnås 369 m ö.h. De största
sjöarna äro Torrvarpen (174 m ö.h.), Söderälgen
(181 m) och Halvarsnoren (165 m), som avrinna
söderut genom Svartälven. Åker och äng utgöra
vardera blott 3 % av landarealen, skogsmarken
76%. I socknen ligga G.2), kurorten Loka* och
delar av Grythyttefältet*. Finnbergs
järnmalmsgruvor, där brytningen f.n. är nedlagd, tillhöra
Hellefors bruks ab. Skifferfyndigheter,
bearbetade sedan 1790-talet, tillhöra nu det 1917
bildade ab. Grythytte skifferverk (aktiekapital 100,000
kr, 80 arb.). Ett par kalkstensbrott finnas samt
flera elkraftverk, ss. vid Älvestorp (4,150 hk
och 9 m fallhöjd), Blankafors och
Västgöthytte-fors. Egendomen Rockesholm med såg och
kraftverk tillhör ab. Svenska tobaksmonopolet.
Hellefors bruk äger stora skogsdomäner. Förr
ha järnbruk funnits vid bl.a. Rockesholm och
Elvestorp. Kyrkan, belägen i G.2), är av trä och
uppförd 1632; korsarmar tillbyggdes 1683.
Kapell finnas i Rockesholm och Loka. — Namnet
anses betyda den hytta, där man gjuter
järngrytor (jfr Spikhyttan i samma socken, där man
tydligen tillverkat spik; se J. Sahlgren i Ӂrsb.
för hembygdsvård”, 1935, sid. 72). Namnet skrevs
1539—40 Grythehytta. P.;Er.
2) Municipalsamhälle (sedan 1927) i G.i),
beläget på näset mellan Torrvarpen och
Söderälgen samt vid statsbanan Göteborg—Falun; 3,20
km2, därav 2,93 land; 840 inv. (1948). Sedan
silverfyndigheter upptäckts här på 1600-talet, var
orten flera gånger ämnad att bli stad med
namnet Grythem; de utfärdade stadsprivilegierna
trädde dock aldrig i kraft. G. har apotek (filial till
Hällefors), provinsialläkare och distriktsveterinär.
Bland industrier märkas Lindqvists smidesfabrik
(70 arb.), Grythytte skifferverk (60 arb.), ab. Sthyr
& söners mekaniska verkstad (20 arb.),
leksaks-och betongvarufabrik. Taxeringsvärde å
fastig-hetsskattepliktig fastighet 2,858,500 kr, till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 1,409,630 kr
(1947). p-
Grythyttefältet, beläget inom Grythyttans och
Hällefors socknar i Örebro län, innesluter den
mellansvenska malmförande formationens bäst
bevarade delar och har på denna grund haft stor
betydelse vid utforskandet och klarläggandet av dem
na formations byggnad och uppkomsthistoria. I
en långsträckt synklinal ligga konglomerater, grå
och svarta skiffrar samt gråvackor bevarade. Runt
den av dessa bergarter fyllda synklinalen
uppbygges berggrunden huvudsaki. av hälleflintor och
leptiter. I de svarta skiffrarna träffas slaggiga och
kalkiga, effusiva grönstenar (spiliter). I
hälleflint-leptitkomplexen uppträda kalkstenar samt
järnmalmer av olika slag. Skiffrarna och konglomeraten,
vilka senare huvudsaki. bestå av skifferbollar,
utgöra sedimentära avlagringar. De som gråvackor
betecknade bergarterna utgöra en blandning av
sediment och asktuffer. I hälleflintorna ha i stor
utsträckning vid mikroskopiska undersökningar
påträffats strukturer, vilka visa, att hälleflintorna
utgöra lavor och motsvarande tuffer (idiomorfa
strökorn med korrosionsbukter, sfärolit-,
fluidal-och askstrukturer). Fältets leptiter utgöra genom
omkristallisation förgrovade hälleflintor, vilkas
primära strukturer vid omkristailisationen gått
förlorade. — Litt.: N. Sundius, ”G:s geologi” (i
SGU, Ser. C, nr 312, 1923). N.H.M.
Grythytte och Hällefors härad i Västmanland,
Örebro län, intill värmlandsgränsen, omfattar
socknarna Grythyttan och Hällefors; 903,50 km2,
därav 759,03 land; 8,622 inv. (1948). G. ingår i
Nora tingslag (tingsställe Nora) av Nora
domsaga, Nora fögderi och Nora kontrakt av
Västerås stift.
Grütli, plats i Schweiz, se Rütli.
Grytnäs, socken i Folkare hd i Dalarne,
Kopparbergs län, och pastorat i Hedemora kontrakt
av Västerås stift, kring Dalälven vid och ovanför
Avesta; 103,40 km2, därav 95,0 land; 3,908 inv.
(1948). Från slättbygden närmast älven och sjön
Nävden (87 m ö.h.) stiger terrängen åt n. och
v., där den blir bergig och skogrik (Klintboklack
i v. 189 m ö.h.). Åkern utgör 30% av landarealen,
skogsmarken 55 °/o. Förort till Avesta är
villasamhället Skogsbo, som tills, med Rutbo och
Högbo har 1,800 inv. (1948). Här ligger också,
invid n. älvstranden (se karta vid Avesta),
Månsbo med aluminiumfabrik, tillhörande ab. Svenska
aluminiumkompaniet, samt kloratfabrik och
elkraftverk, tillhörande Alby nya kloratfabriks ab.
Snickarbo ångsåg tillhör Avesta jernverks ab.
Kyrkan av gråsten med kryssvalv är uppförd
o. 1300, koret tillkom 1730 och tornet 1794.
— Namnet är bildat till gryta, avledning till
gryt, stenig mark, stengryt, och näs, syftande på
landet innanför älvkröken mellan Krylbo och
Brunnbäck, där kyrkbyn ligger (se P. Envall hos
A. Ericstam, ”G. sn”, 1, 1941, sid. 336 ff.). Det
skrevs 1353 ii Grytones (by). — Litt.: A. Ericstam,
”G. sn”, 1 (1941). P.;Er.
Grytprov, tävlingar för att pröva egenskaperna
hos grythundar. Härvid användas konstgryt,
bestående av konstgjorda gångar, så inrättade, att
hundarnas arbete kan följas. G. anordnades i
Sverige f.g. 1901.
Gryträtter, gemensam benämning på maträtter,
bestående av kött el. fisk, som kokas tillsammans
med rot- och/el. grönsaker och vanl. serveras i
kokkärlet.
Grytviken, huvudort på Sydgeorgien*.
Grützmacher [gryt’smazar], Friedrich, tysk
violincellist (1832—1903), solocellist vid
Gewand-hausorkestern i Leipzig, 1860 solocellist vid
hovorkestern i Dresden. G. var en glänsande virtuos
och framstående pedagog; hans berömdaste
lärjungar voro H. Becker och O. Brückner.
Grützner [gryt’s-], E d u a r d, tysk målare (1846
—1925), gjorde genren till sitt huvudsakliga
område. Jägarlivet och teaterns värld — Falstaff val
en av hans mest omtyckta figurer — gåvo honom
ofta stoff. Han målade även munkbilder; en
sådan finnes i Göteborgs museum.
Grzesin’ski [gzez-], Albert, tysk politiker
(1879—1947), urspr. metallarbetare, verksam inom
fackföreningsrörelsen, inom vilken han nådde höga
tjänster, blev 1919 understatssekr. i preussiska
krigsministeriet, därefter rikskommissarie i Reichs-
— 121 —
— 122 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
