Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gränebo (Nilsson), Carl Petrus - Gräng - Grängesberg - Grängesberg—Oxelösund, Trafik-ab. - Grängesbergsfältet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄNG
Centrala delen av Grängesberg.
ledande i Jordbrukarnas riksförbund och invaldes
som en av partiets 3 repr. i A.k. 1917. Led. av
F.k. sedan 1919 års urtima riksdag anslöt sig G.
vid partifusionen 1921 till Bondeförbundet, till vars
ledande män han sedan hört; sedan 1923 är han
v. ordf, i partiets riksdagsgrupp. Han tillhör
Statsutskottet sedan 1922, Utrikesnämnden sedan
1924, var led. av särskilda utskottet
(försvarsutskottet) vid 1942 års riksdag och är sedan 1934
bankofullmäktig. G. var 2:e v. talman i F.k. 1929
—39 och är sedan 1940 1 :e v. talman där. Han
har vidare bl.a. varit
led. av
förstakammar-sakkunniga 1926—27,
ordf, för
seminarie-sakkunniga 1932 och
för 1936 års
skatte-sakkunniga, är led.
sedan 1939 och
numera även sekr. i
Riksdagens interparlamen-tariska grupp, led. av
Statens
handelskom-mission sedan 1945
och led. av 1949 års
försvarsberedning.
Sedan ungdomen högt
betrodd i sin hembygd blev G. 1939 v. ordf, och
1943 ordf, i Kalmar läns landsting, s. delen. Th.
Gräng, metrol., försv. form för grain*.
Grängesberg. 1) Församling i Grangärde
kommun i s. Dalarne, omfattar G.2) med närmaste
omgivning; 13,23 km2, därav 13,03 land; 5,196 inv.
(1949). —■ Namnet är bildat till Gränge (se
Grangärde) och berg i bet. gruvfält.
2) Gruvsamhälle, huvudsaki. inom G.i), på
gränsen mellan Dalarne och Västmanland samt vid
statsbanan Göteborg—Falun och linjen Frövi—
Ludvika; 5,471 inv. (1946) tills, med Björkåsen;
härav bo 351 inom Ljusnarsbergs kommun. G.,
som består av flera, mer el. mindre åtskilda
områden, är Mellansveriges främsta gruvsamhälle (se
Grängesbergsfältet) och tillika en betydande
handelsort. Här finnas förutom till gruvverksamheten
hörande anläggningar bl.a. en sprängämnesfabrik,
tillhörande ab. Express-dynamit, grundat 1889
(aktiekapital 1,5 mkr, 80 arb., årligt
tillverkningsvärde 2,5 mkr). G. har provinsialläkare, apotek,
sanatorium och sjukstuga. E. Cassels*
donations-byggnad med sin förnäma, kolonnprydda fasad
inrymmer samlingslokaler, teatersalong, bibi. m.m.
för arbetarna. P.
Grängesberg—Oxelösund, T r a f i k-a b., se
Tra-fik-ab. Grängesberg—Oxelösund.
Grängesbergsfältet, beläget på ömse sidor om
gränsen mellan Kopparbergs och Örebro län inom
Grangärde och Ljusnarsbergs socknar, innesluter
mellersta Sveriges största samlade malmkroppar.
Berggrunden uppbygges av till leptitformationen
hörande bergarter och malmer samt genomsättande
graniter och grönstenar. Leptiterna äro såväl röda
kalileptiter som gråa el. blekröda
natronlepti-ter. Malmerna genomdragas även av talrika, till
leptitformationen hörande gångar av dacitisk el.
andesitisk sammansättning (”leptitgångar”).
Graniterna utgöras huvudsaki. av urgraniter, dels röda,
dels intermediära, ögongranitiska. Yngre graniter,
hörande till Fellingsbroserien, uppträda i fältets
närhet, och granitiska och pegmatitiska gångar,
som tillhöra samma granitgrupp, genomsätta
fältets berggrund. Grönstensgångar, vilka till tiden
för sitt uppträdande ligga mellan urgraniterna och
de yngre graniterna, genomsätta i stort antal
malmerna, leptiterna och urgraniterna.
Leptitformationen med dess malmer har före de yngre
graniternas framträngande blivit sammanveckad,
upprest och förskiffrad, och kraftiga förskjutningar
ha ägt rum efter ett stort antal glidplan, Genom
dessa tektoniska rörelser ha malmkropparna fått
formen av stockformiga kroppar, som stupa
parallellt med bergarternas utpräglade stänglighet.
Strykningen hos leptiterna och malmerna är i
huvudsak s.s.v.—n.n.ö. och stupningen c:a 700 mot
ö.s.ö. Stängligheten stupar brant mot s.ö. — Mal-
— T31 —
— 132 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
