Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grävmaskin - Grävråttor - Grävskopa - Grävsnäs - Grävsteklar - Grävsvin - Grävödlor, ormödlor - Gröber, Gustav - Grödinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄVRATTOR
Grävmaskiner (enskopsverk).
Grävråttor, se Sorkdjur.
Grävskopa, se Grävmaskin.
Grävsnäs, slottsruin i Erska sn i
Västergötland, vid nordändan av sjön Anten 17 km n.
om Alingsås. G. befästa slott på en halvö i sjön
uppfördes efter 1568 och ombyggdes på
1650-talet, varvid det fick två våningar och fem
kre-nelerade torn. Det hemsöktes av två eldsvådor,
sista gången 1834. Därefter fick det förfalla, och
omgiven av en vidsträckt park kvarstår nu den
1940 konserverade ruinen med tillhörande vallar
och gravar. Godset G. ägdes inom ätten
Leijon-hufvud från 1550-talet till 1724 och var 1733—
1824 fideikommiss inom ätten Gripenstedt.
Jorden är numera styckad. — Det äldsta namnet
var Lo el. Loholm. Det nuv. namnet är tidigast
styrkt från 1550 som Gref(f)znäs. Förra leden
är trol. ett fsv. ’græf, grav, grävd fördjupning
(se S. Lampa i ”Namn och bygd”, 1914, sid. 279).
— Jfr uppsatser i ”Svenska turistfören:s årsskr.”,
1906, ”Västergötlands fornminnesförems tidskr.”,
1912, och ”Namn och bygd”, 1914. P.;Er.
Grävsteklar, Fosso’res, en äldre sammanfattande
benämning på rovsteklar, vägsteklar, dolksteklar
m.fl. fam. av solitära gaddsteklar, som utmärkas
därav, att de gräva hålor i jord el. murket trä
m.m., vari de inlägga näringsförråd för larverna.
Grävsvin, se Grävling.
Grävödlor, o r m ö d 1 o r, Scin’cidae, en artrik
fam. av underordn. ödlor, omfattande vanl. relativt
små former med långsträckt, av fisklika fjäll klädd
kropp. Benen äro hos en del arter mer el. mindre
starkt tillbakabildade el. saknas helt. Hos dessa
se
nare är kroppen ormlikt förlängd. G. trivas bäst i
torra trakter med sandig jordmån, i vilken de gräva
med stor färdighet. Blott ett fåtal arter leva i träd;
endast några få äro växtätare. De flesta föda
ungar. Fam. är utbredd över Gamla och Nya
världens tempererade och varma områden, framför
allt Australien, Indien och Afrika. Bland de c:a
600 arterna må nämnas b 1 å t u n g a n*, Tili’qua
scincoi’des, i Australien och på Tasmanien, j ä t
teskin k e n, Macroscin’cus coctaPi, en till Kap
Ver-de-öarna inskränkt art av V2 m längd, den i n.
Afrikas ökenområden levande s k i n k e n, Scincus
officinaiis, i n. Afrika och v. Asien (se
Skink-släktet), de livliga och i starka metallfärger
skimrande arterna av släktet Mabu’ia, som ofta
hållas i terrarier, samt den i Medelhavsområdet
förekommande kopparskinken el.
jordslån, ChaVcides tridac’tylus, som, bortsett från
sina rudimentära ben, påminner om ormslån. H.Bn.
Gröber, Gustav, tysk romanist (1844—1911),
prof, i Breslau 1874—80, i Strassburg 1880—1909.
Av G:s avh. må nämnas hans historiker av den
romanska filologien samt av den latinska och den
franska medeltidslitteraturen i det av G.
grundlagda verket ”Grundriss der romanischen
Philo-logie” (hittills 7 bd, 1886 ff.), vidare
”Vulgärlatei-nische Substrate romanischer Wörter” (i ”Archiv
für lateinische Lexikographie und Grammatik”, 1
—7, 1884—92). G. har även grundlagt och
redigerat ”Zeitschrift für romanische Philologie” (1877
ff.) samt ”Bibliotheca romanica” (1905 ff.). J.V.
Grödinge, socken i Svartlösa hd i
Södermanland, Stockholms län, och pastorat i Södertälje
kontrakt av Strängnäs stift, på Södertörn s.ö. om
Södertälje; 116,64 km2, därav 111,20 land; 1,736 inv.
(1948). Från Halls- och Kaggefjärdarna i s.v.
sträcker sig G. med omväxlande jordbruksbygd,
bergkullar och småsjöar in på Hanvedens
skogs-platå i ö. Åkern utgör 26 % av landarealen,
skogsmarken 55 °/o. Delvis inom G. ligger samhället
Uttran*. Bland de många större egendomarna
märkas Wiad, tillhörande Inst. för
husdjursför-ädling, Malmsjö, tillhörande prins Oscar
Bernadotte, Kagghamra, Nolinge, St. Uringe,
Snäck-stavik och Marieberg. Torvströfabriker. Av
forn-lämningar har G. en stor mängd, 6 runstenar och
3 bygdeborgar samt ett 50-tal järnåldersgravfält
med stensättningar, högar, rösen och resta stenar
till ett antal av närmare 2,000. Kyrkan är i stort
sett från 1300-talet, tornet dock från äldre
medeltiden men påbyggt 1762; stjärnvalven av tegel
slogos under 1400-talet, då även sakristian
tillkom. Bland inventarier märkas ett senmedeltida
triumfkrucifix, predikstol från o. 1600, prydd
med primitiva figurer, samt kalkstensdopfunt från
Kopparskink, tillhörande fam. grävödlor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
