Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönalger - Gröna Lund - Gröna mandlar - Gröna ön - Grönbech, 1. Vilhelm - Grönbech, 2. Kaare - Grönbena - Grönberg, Gösta - Grönberg, Johan - Grönberg, Åke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNBERG
och förökar sig uteslutande genom vegetativa
delningar. Ytterligare märkas släktet Chlorell’a*,
som lever i hydroider och svampar, släktet
Scene-des’mus*, allmänt förekommande i
sötvattensplank-ton, och slutl. det s.k. vattennätet, HydrodiEtyon
reticula’tum, likaledes i sötvatten. — 2) Ulothrica’les,
med encelliga och mångcelliga former av högre
organisation, ej kolonibildande. Hit höra bl.a.
den trådformiga U’lothrix, den bladliknande,
skiv-formiga havssallaten Ulva* och den tarmformiga
Enteromor’pha*, de båda sistn. med mycket
vidsträckt utbredning i salt och bräckt, särsk. av
organiska ämnen mer el. mindre anrikat vatten,
samt slutl. också sötvattensläktet Oedogon’ium
med äggbefruktning, stora svärmsporer med
cilie-krans samt egendomlig vegetativ celldelning (se
Androsporer). — 3) Siphonocladia’les, greniga,
trådformiga alger med stor kromatofor och
många kärnor i varje cell. Ytterst allmänt i sött
och salt vatten är släktet Cladoph’ora*.
Hithörande allmänna utländska former äro släktena
Palo’nia* och Acetabula’ria*. — 4) Siphona’les
omfattar en grupp högst egendomliga g., på
vegetativt stadium bestående av långa, grenade
trådar el. rör utan skiljeväggar i det inre men
med talrika kärnor i den väggställda plasman.
De betecknas ant. som bestående av en enda
stor, starkt differentierad jättecell el. ock som
icke cellulära. Kromatoforerna äro många, små
och skivformade. Könlös fortplantning genom
svärmsporer el. aplanosporer, dessutom isogami
el. oogami. I Sverige förekomma Bryop’sis* med
fjäderformigt förgrenad bål, Co’dium*, som
bildar gröna, knytnävstora bollar, och Vauche’ria*,
trådformig och förgrenad. Allmänt i varma hav,
även Medelhavet, är släktet CaulePpa* med
dm-lång, encellig bål. Vidare märkas Penicill’us* med
penselformig bål, Udote’a* med solfjäderformig
bål, och Halime’da*, karaktärsväxt på korallreven.
— Se pl. vid Alger. L.G.S.
Gröna Lund, förr utvärdshus i Stockholm, i
västligaste delen av S. Djurgården, livligt besökt
på 1700-talet och känt bl.a. genom Bellmans
dikter. Vid Långa gatan och Allmänna gränd
kvarstå ännu ett par pittoreska trähus, som numera
överlåtits till Bellmanssällskapet och
Stockholms-gillet. Från 1883 framväxte här en liten
tivoli-anläggning, som på 1920-talet utvecklades till ett
stort, folkligt nöjesetablissemang, G:s tivoli.
Gröna mandlar, bot., se Pistacia.
Gröna ön (eng. the green Island), benämning på
Irland.
Grönbech [-bäk]. 1) Vilhelm Peter G.,
dansk filolog och religionshistoriker (1873—1948).
G. tog skolämbetsexamen 1897 och verkade en
tid som lärare vid Frederiksbergs latin- och
realskola, blev 1902 fil. dr (”Forstudier til tyrkisk
Lydhistorie”) och s.å. doc. i engelska språket och
litteraturen. 1911 övergick han till docenturen i
religionshistoria, inom vilket ämne hans egentliga
livsarbete utfördes. Efter att ha avslagit en
kallelse till prof, i religionshistoria vid Leipzigs
univ., utnämndes han 1915 till prof, i samma ämne
inom fil. fakulteten vid univ. i Köpenhamn. G:s
huvudarbete är ”Vor Folkeæt i Oldtiden” (4 bd,
1909—12), i vilket han på basis av djupgående
källstudier och ingående kännedom om primitiv
religion sökte inifrån det forngermanska
själslivets egenart klarlägga den fornnordiska religionen.
1919 höll han Olaus Petri-föreläsningar i
Uppsala om engelsk mystik. Bland G:s övriga större
arbeten märkas ”Primitiv religion” (1915),
”Religiöse Strömninger i det I9:e Aarhundrede” (1922;
sv. övers. 1923), ”Mystikere i Europa og Indien”
(4 bd, 1925—34; sv.
övers. ”Mystik i
österland och
Västerland”, 1, 1926),
”Nordiska myter och
sagor” (1926; på da.
1927), ”Goethe” (2 bd,
1935—39), ”Jesus
Men-neskesönnen” (1935;
sv. övers. 1936),
”Paulus” (1940; sv. övers.
1941), ”Hellas. Kultur
og Religion” (4 bd,
1942—45). G:s
arbeten utmärkas alla av
djup lärdom och
glän
sande språkbehandling. 1918 blev G. teol.
heders-dr vid Lunds univ. — Litt.: P. V. Rubow, ”V.
G.” (1948). Efr.B.
2) K a a r e G., den föreg:s son, språkforskare
(f. 1901), efter studier i Köpenhamn, Turkiet och
Centralasien univ.-lektor i centralasiatiska språk
i Köpenhamn 1942, prof, i samma ämne där 1947.
G. har särsk. ägnat sig åt studiet av de turkiska
språken och bl.a. utg. ”Der türkische Sprachbau”
(1936), ”Codex Cumanicus” (1936), ”Komanisches
Wörterbuch” (1942) och ”Rabghuzi, Narrationes
de Prophetis” (1948). Sedan 1936 redigerar han
serien ”Monumenta linguarum Asiae Maioris”.
Grönbena, fågelart av snäppsläktet*.
Grönberg, Gösta, zoolog (1871—1934), fil. dr
vid Uppsala univ. 1901, lärare vid Skogsinst. s.å.,
vid Skogshögsk. 1915, doc. i zoologi vid
Stockholms högsk. 1902, utgav arbeten i ren zoologi,
skogsentomologi och om jakt, ss. ”Jakten hos skilda
folk” (1931; jämte A. Berger), samt utförde
fysiologiska undersökningar: ”En ny färgteori” (i ”Sv.
läkaresällskapets förhandi.”, 1923). Han redigerade
”Populär naturvetenskaplig revy” 1911—16 och
”Sv. kennelklubbens tidskr.” 1907—09.
Grönberg, Johan, affärsman (f. 22/t 1887).
Urspr. sjöofficer var G. verkst. dir. i Halda ab.
1920 och i ab. Nordiska kullagerfabriken i
Göteborg (som 1925 uppgick i ab. Svenska
kullagerfabriken) 1921—26. G. inträdde därefter i den
svenska tändstickstrustens tjänst och var 1926—
29 verkst. dir. för dess holländska dotterbolag och
1929—30 chef för tändsticksmonopolet i Rumänien.
Sedan Ivar Kreuger förvärvat aktiemajoriteten i
Telefon ab. L. M. Ericsson, var G. detta bolags
verkst. dir. 1930—32 och verkade därefter några
år i det franska dotterbolaget. Sedan 1939 är G.
verkst. dir. för L. M. Ericssons kassaregister ab.
i Stockholm. O.L.
Grönberg, Karl A k e Edvard, skådespelare (f.
2®/ä 1914). G. debuterade 1936 på Skansens
friluftsteater i ”Regina von Emmeritz” och har
sedan framträtt på Tantolundens friluftsteater i
Stockholm och som revyskådespelare, bl.a. på
SU 12.
6 — Red. avsl. “/s 49.
— l6l —
— IÖ2 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
