Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönland - Terrängförhållanden - Ström- och isförhållanden vid kusterna - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNLAND
Glaciärtunga inom Scoresby Sund-området.
högsta punkten på Nügssuaq-halvön (2,237 m
ö.h.). — Det isfria landets terrängformer äro
ganska omväxlande; det förekommer både
bergland, dels med alpina, dels med avrundade
former, och platåer, såväl högtliggande som låga.
Fördelningen av dessa olika typer tycks ofta
vara mycket oregelbunden, vilket förklaras av
att det endast är en smal strimma av ett stort
land, som är bekant, medan resten ligger
begravd under isen. Mest utbrett är ett bergland
med avrundade former, i hög grad präglat av
glacial erosion; klipporna äro kala, avrundade
och blankpolerade av isen, dalarna ha tydlig
U-form, och på bergsluttningarna finnas talrika
nischer, men många smådrag visa, att landet
efter istiden varit underkastat den normala
flu-viala erosionens verkningar. — Jämte detta
bergland förekomma också alpina landskap med
höga, starkt sönderskurna spetsar och kammar,
som ge kusten ett vilt och storslaget utseende.
De alpina formerna finnas i allm. blott på
sådana bergstoppar, som under istiden höjde sig
upp över isen som nunataker och därför hela
tiden varit utsatta för stark mekanisk
förvitt-ring. Vackrast framträda de inom gnejs- och
granitområdena i s. och inom de sedimentära
lagren vid Davy Sund och Kejser Franz
Jo-sephs Fjord. — Stor utbredning ha platåerna,
vilket bl.a. beror på den betydande
utsträckningen av basaltområdena. Dessa bestå av
nästan vågräta lager av basalt och bilda stora,
jämna slätter, som emellertid i kanterna äro starkt
genomskurna av dalar. Det finns också platåer,
som uppbyggas av sedimentära lager el. urberg
(höjt peneplan). — Det starkt sönderskurna
landet möjliggör ej uppkomsten av några större
flodsystem; däremot finnas mänga småfloder
och bäckar, som genomfåra den smala
landstrimman mellan inlandsisen och havet el.
fjordarna. Vattenfall och forsar omväxla med
lugnare lopp, som ibland vidga sig till långsträckta
sjöar. Ur fysisk-geografisk synpunkt indelas
Västgrönland (enl. Kaj Birket-Smith) i det
s. gnejsområdet, som sträcker sig till
Diskobukten och omfattar den bredaste och tätast
befolkade delen av G. med många djupa fjordar
(Godthaab Fjord, Söndre och Nordre
Strömfjord) och praktfulla landskap (Frederikshaab
Isblink), basaltområdet, bestående av ön Disko
och halvöarna Nügssuaq och Svartenhuk, och
det n. gnejsområdet, som når till Melville Bugt.
—■ Nordgrönland delas (enl. Lauge Koch)
i Melville Bugt-området, där isen når helt ut
till havet, Kap York-distriktet, genombrutet av
talrika förkastningar, Inglefield Land, ett relativt
jämnt område, som genom den stora
Humboldt-glaciären är skilt från Washington och Daugaard
Jensen Land, Hall Land och Peary Land, som
eg. består av två delar, ett n. alpområde (1,000
—2,000 m) och ett s. platåland (500 m), Adam
Biering Land, Heilprin Land och Mylius
Erich-sens Land, en stor platå, genomskuren av djupa
dalar, och slutl. ö. om Danmarks Fjord
Kronprins Christians Land, där isen når helt ut till
havet. Östgrönland indelas (enl. Einar
Stor-gaard) i Kong Frederik den VIII:s Land, ett
starkt splittrat område, bestående av öar,
halvöar och nunataker, Dronning Louises Land, G:s
största nunatakområde, Germania Land, uppbyggt
av gnejs och bildande en starkt sönderskuren
platå, Hudson Land, Kong Wilhelms Land med
platåaktiga terrängformer, Kong Oscars
Arkipelag, som består av ett stort antal öar och
halvöar kring Kejser Franz Josephs Fjord och
Davy Sund, Liverpool Land, en gnejshorst,
Ja-meson Land n. om Scoresby Sund, bildat av
mesozoisk sandsten, täckt av kvartära bildningar,
öarna och halvöarna i Scoresby Sunds inre del,
n. Kong Christian den IX :s Land, som består
av basalt, och s. Kong Christian den IX :s Land,
som liksom Kong Frederik den VI:s Kyst
övervägande består av gnejs och granit. [E.S.]K.Jn.
Ström- och isförhållanden vid kusterna. Längs
G:s ö. kust går den östgrönländska
polarström-men, som förutom av isberg, som härröra från
inlandsisen, består av havsis el. storis, som
kommer från Ishavet. Storisen är 2—5 m tjock och
ligger flak vid flak i ett ofta flera hundra km
brett bälte längs kusten och hindrar seglatsen
största delen av året. I Danmarksstrædet möter
den östgrönländska strömmen, en gren av
Golfströmmen (Irmingerströmmen), vars varma
vatten efter hand blandas med polarströmmens och
bringar isen att smälta. Vid Kap Farvel böjer
polarströmmen av mot n. längs G:s v. kust.
Storisen når dock blott ett stycke förbi Kap
Farvel, varför v. kusten blir mera beboelig än
ö. kusten. Om vintern bildas längs kusterna och
inne i fjordarna kustis, som smälter om
sommaren. E.S.
Klimat. Då io°-isotermen för juli går s. om
— 171 —
— 172 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
