Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönland - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNLAND
sken A. E. Nordenskiöld Disko och företog en
kort uppstigning på inlandsisen. 1883 återvände
han och lyckades då själv nå in på densamma 117
km, medan de medföljande lapparna fortsatte
ytterligare 113 km.
1878 blev en vändpunkt i dansk och därmed
också i viss mån i internationell polarforskning. Då
bildades Kommissionen for Ledelsen af de
geolo-giske og geografiske Undersögelser i G. Vid
denna tid påbörjades också ett allvarligt
utforskande av inlandsisen under slädfärder. 1878 nådde den
förste av dessa resenärer, dansken I. A. D. Jensen,
70 km in på isen till den nunatak, som nu bär hans
namn. 1879 ff. företog den danske geologen och
botanisten K. J. V. Steenstrup 9 expeditioner,
insamlade ett stort geologiskt och botaniskt
material och utförde omfattande kartläggningsarbete.
1883—84 företog dansken G. Holm Den danske
Konebaads-Ekspedition till ö. kusten. 1886—
1909 gjorde nordpolens upptäckare amerikanen
R. E. Peary flera resultatrika expeditioner i
Nordgrönland, vars kuster han i stor
utsträckning men ej alltid pålitligt kartlade. Han är
den förste, som på så nordlig breddgrad
färdats över inlandsisens hela bredd. 1888
startade norrmannen F. Nansen sin berömda färd
över inlandsisen, vilket var en pionjärgärning, då
ingen före honom hade på tvären färdats över
densamma. 1890—92 sökte dansken Ryder kartlägga
sträckan mellan Angmagssalik och Scoresby Sund
men misslyckades delvis. Han hemförde dock
värdefulla biologiska och geologiska samlingar. 1898
—99 undersökte svensken A. G. Nathorst de
geologiska förhållandena i området mellan Scoresby
Sund och Kejser Franz Josephs Fjord. 1898—1900
bereste dansken Amdrup med en stor expedition i
flera etapper ö. kusten. Under denna kartlades
Christian den IX:s Land och den dittills okända
kusten mellan Kap Dalton och Angmagssalik.
1902—04 övergick som den första med
hundsläde Den danske litterære
Grönlands-Ekspe-dition Melville Bugt, övervintrade och
skildrade vid hemkomsten för första gången
utförligt och pålitligt i ord och bild
polareskimå-erna. Ledare var Mylius-Erichsen och övriga
deltagare K. Rasmussen, H. Moltke och
eskimåen Brönlund. 1906—08 kartlade
Danmarks-Ekspeditionen ett dittills okänt område i n.ö. G.,
vilket kallades Frederik den VIILs Land. Ledaren,
Mylius-Erichsen, och 2 deltagare, Höeg Hagen och
Brönlund, omkommo. 1909—12 företog dansken
E. Mikkelsen en expedition till samma område.
1909 anlades en dansk missionsstation vid North
Star Bay i Kap Yorkdistriktet, och 1910 upprättade
K. Rasmussen där en handelsstation, som
sedermera utgjort utgångs- och stödpunkt för ett
flertal viktiga och resultatrika expeditioner, alla
uppkallade efter stationen, Thule. Av dem kartlade
1916—18 2:a Thuleexpeditionen Melville Bugten och
fullföljde efter övervintring i Thule arbetet utefter
G=s nordkust upp till Kap Morris Jesup. Viktiga
geografiska, kartografiska, geologiska och
biologiska resultat vunnos av ledaren samt
deltagarna L. Koch och svensken T. Wulff. Den senare
omkom under återfärden över inlandsisen 1917.
Den 7:e Thuleexpeditionen utgick 1932 till
Angmagssalik i bl.a. folkloristiskt och arkeologiskt
syfte. 1912 gick schweizaren de Quervain över
inlandsisen från Ritenbenk på västkusten till
Angmagssalik. 1913 gjorde dansken J. P. Koch en resa
över inlandsisen från n.ö. G. till Upernavik. 1920
—22 startade och slutförde L. Koch
”Jubileums-Ekspeditionen Nord om Grönland”, varunder G:s
kartläggning ytterligare fullföljdes. 1916—27
företog Koch geologiska undersökningar n. om
Scoresby Sund till trakten av Danmarkshavn. 1930—31
arbetade en tysk expedition under A. Wegener i
området mellan Umanakfjorden på v. kusten och
Scoresby Sund i syfte att studera inlandsisen och
därmed förknippade problem. Wegener själv och
en eskimå omkommo. — De följ, danska
expeditionerna till öst- och Nordgrönland ha alla
företagits på bred vetenskaplig basis med
deltagande av zoologer, botanister, geologer,
arkeologer och geodeter. 1931—33 ledde Knud
Rasmussen 6:e och 7:e Thuleexpeditionerna till
Sydöstgrönland, 1932 E. Mikkelsen
östgrönlandsexpeditionen till Christian den IX:s Land, 1931
—34 L. Koch treårsexpeditionen till Christian
den X:s Land, 1936—38 L. Koch geologisk
expedition till östgrönland, 1938—39 Ebbe Munck
och Eigil Knuth Dansk
Nordöstgrönlandsexpedition, 1947—50 företog Eigil Knuth Dansk
Peary Land-expedition. 1948—49 övervintrade
även en fransk expedition på inlandsisen.
Under 2:a världskriget låg expeditionsarbetet
nere, men det vetenskapliga arbetet på G. har
fortsatt oavbrutet på de fasta vetenskapliga
stationerna på Disko och vid Thule. På Disko
finns även ett magnetiskt observatorium och
vid Scoresby Sund och Ivigtut seismiska
stationer. Det danska geodetiska inst. började
1927 en systematisk och omfattande
kartläggning av hela landet, genomförd på särskilda
expeditioner samt med hjälp av
luftfotogram-metri. Denna kartläggning har sedan 1946
återupptagits och utvidgats. Efter kriget har man
satt i gång en omfattande systematisk geologisk
undersökning av hela G. — En mångfald andra
expeditioner av olika nationalitet ha dessutom
arbetat i G. och farvattnet däromkring. Bland
dessa böra nämnas de, som utsänts av norska
intressenter till östkusten. De viktigaste av
dessa ha stått under ledning av major G. Isachsen
och doc. A. Hoel.
G:s historia från 1774 fram till 1930-talet saknar
i yttre mening stora händelser el. våldsamma
omvälvningar. Den är berättelsen om lugn
ekonomisk och allmänt social utveckling. I och med
införandet av statsmonopol — 1776 förbjöds all
annan trafik på G. än monopolets — stabiliserades
förhållandena i G. på ett för alla parter lyckligt
sätt. Regeringens politik gick ständigt ut på att
genom ett rationellt utnyttjande av landets
naturliga tillgångar, framför allt jakt och fiske, och
genom införande av förbättrade metoder vid all
fångst säkerställa en sund ekonomisk grundval
för eskimåernas livsföring. Tillvaratagandet av
koloniens verkliga intressen var alltid de
makthavandes ledande princip, även när detta stundom
krävde ej obetydliga uppoffringar från
moderlandet. Danmark intog därvidlag en föredömlig
särställning i den allmänna kolonisationshistorien. Ett
led i dess strävanden var städse att klokt undvika
— 181 —
— 182 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
