Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guatemala (República de) - Geologi och terrängformer - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUATEMALA
Vulkanen Atitlar, s.v. om staden Guatemala,
samt indiankvinna från de inre högplatåerna.
mot Karibiska havets kustslätt, vilken är
uppbyggd av kvartära flodsediment. Likaledes
sänker sig landet jämnt ned mot den n. lågslätten
El Petén, som består av i det närmaste
horisontella lager av mesozoisk el. tertiär ålder. Större
delen av G. avvattnas åt Karibiska havet.
Vatten-delaren är kustkordillerans huvudkam. Floderna,
som rinna till Stilla havet, äro följaktligen mycket
korta. Å.Er.
Klimat. G. ligger helt inom den tropiska zonen,
men till följd av de stora nivåskillnaderna inom
landet är klimatet täml. olikartat. Under den tid
passadvinden blåser från okt. till febr., ligga
stilla-havskusten och det s. berglandet i regnskugga,
medan landets n. och n.ö. delar ha regnperiod.
Torrtid för hela G. råder under febr.—april, men
även under denna tid kunna häftiga regn
uppträda i landets n. delar. I slutet av maj inträder
den för hela landet gemensamma regnperioden,
som varar till okt. med maxima i juni och sept.
Årsnederbörden för landets n. och ö. delar är
mer än 4,000 mm, för huvudstaden Guatemala
1,500 mm och för landets s.ö. delar 650 mm.
Temp. växlar med höjden över havet. Inom de
båda kustslätterna och det n. låglandsområdet är
den 23—26°, för de områden, som ligga mellan
600 och 1,800 m ö.h., d.v.s. en stor del av de
centrala högländerna, är årsmedeltemp. 17—230,
för 1,800—3,250, d.v.s. G:s v. delar, 10—170 samt
för högfjällsregionen under io°. A.Er.
Växtvärld. Tropisk regnskog finns inom landets
nederbördsrika n. delar mellan 300 och 1,600 m
och på kustkordillerans s.v. sluttning mellan 600
och 1,600 m ö.h. Karaktärsträd äro här
corozo-palmen (AttalPa cohu’ne), kautschukträdet (Castil-
lo’a elas’ticd), mahognyträdet (Swiete’nia
maha-go’ni) och kampeschträdet {Haematox’ylon
cam-pechia’num). Dessutom förekomma talrika
orkidéarter och lianer. Från 1,600—2,700 m ö.h.,
likaledes inom de nederbördsrika n. delarna, vidta
sedan subtropiska regnskogar, där eken o.a.
ständigt gröna lövträd äro karaktärsträd på lägre
nivåer, medan högre upp barrträden, spec. Pinus
leiophyll’a, Pinus montezumae och Pinus
occiden-ta’lis, vinna terräng, översta skogsgränsen i G.
ligger på 3,950 m. Skogarna utgöras på denna
höga nivå huvudsaki. av barrträd. Den översta
gränsen för lövträd är 3,300 m. Det vanligaste
barrträdet på dessa höjder är en granart, Ab’ies
religio’sa. över trädgränsen, som dock i vissa
delar av G. ligger avsevärt lägre än ovan
angivna siffra, beroende på nederbördens ojämna
fördelning (i Altos Chuchumatanes på 3,100 m),
vidtar den trädlösa gräs- och buskstäppen
(cha-parral). Kustslätten vid Stilla havet och vissa
delar av El Petén upptas av trädsavann. Längs
vattendragen växa här galleriskogar med i stort
sett , samma trädslag som i regnskogarna, och den
övriga ytan är bevuxen med buskar, högt gräs
(Chisec’) och småträd. Själva kustlinjen både vid
Stilla havet och Karibiska havet är bevuxen med
mangroveskogar. A.Er.
Djurvärld, se Mellanamerika, djurvärld.
Befolkning. G:s befolkning är till övervägande
delen av indianskt ursprung. C:a 54% äro rena
indianer, som äro uppdelade i ett 20-tal stammar.
N. G., där nu väldiga urskogar utbreda sig, var
ett av kärnlanden i det äldre maya-riket, varom
talrika fornminnen bära vittne. Nu utgöras
maya-folkets ättlingar i dessa trakter av primitiva jägar-
— 207 —
— 208 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
