Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guayana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUAYANA
pegojor, tukaner, gökar, kolibrier, klockfåglar,
kungsgam m.fl., av groddjur horn-, pipa- och
lövgrodor, av kräldjur bl.a. boa och anakonda,
flodsköldpaddor, flera arter kajmaner,
krokodilödla, leguaner och basilisker. Bland de
talrika fiskarterna märkes den egendomliga
dubbel-ögonfisken. Även faunan av lägre djur är rik.
•— Indianerna, G:s urbefolkning, tillhöra
till största delen karaibfolken och delvis
aro-vakfolken. De ha emellertid undanträngts av
andra folkelement och föra nu ett primitivt liv i
avlägsna och otillgängliga trakter. Huvudmassan
av G:s befolkning utgöres näml, av negrer och
mulatter. Negrerna äro ättlingar till negerslavar,
vilka av spanjorer och portugiser infördes som
plantagearbetare. En del av dem, ättlingar till
förrymda slavar, ha återgått till sitt afrikanska
levnadssätt och föra ett så gott som oberoende
liv i Franska och Nederländska G:s bergsskogar.
Mulatterna äro särsk. talrika i Brittiska G. Som
ersättning för de frigivna negerslavarna, vilka
vägra utföra arbete på plantagerna, har man i
Brittiska och Nederländska G. infört kulier från
Indien och Java samt från Indokina. Dessa
utgöra nu en mycket betydande del av
befolkningen. Antalet vita är till följd av det
ogynnsamma klimatet mycket ringa. De äro verksamma
som plantageägare, arbetsledare, affärsmän och
ämbetsmän. Befolkningstätheten är mycket liten.
Inom hela området, som är lika stort som
Sverige, finnas ej mer än o. 600,000 inv., d.v.s. 1,3 inv.
pr km2. Tätast befolkat är kustområdet i
Brittiska G.
Jordbruket är huvudnäringen, trots att blott
o. V2 % av arealen är uppodlad. Den främsta
jordbruksprodukten är sockerrör, som odlas på
kustslättens polderområden, framför allt i
Brittiska G. Risodlingen har tack vare de asiatiska
invandrarna fått stor betydelse. Kakaoträdet är
inhemskt och odlas, men ej i så stor skala, att
någon nämnvärd export förekommer. Vidare
odlas kokospalmen vid kusten och kaffebusken på
de inre högplatåerna. Jordbruket bedrives till
största delen som plantagebruk i de europeiska
koloniernas kustområden och som
infödingsjord-bruk i de inre delarna. — Skogsbruket är
den därnäst viktigaste näringsgrenen. De stora
urskogarna lämna en mängd värdefulla produkter,
t.ex. timmer, ss. cedrelaträ, mahogny och wallaba,
men även en mängd andra produkter, t.ex.
kautschuk, balatakåda och tonkabönor, vilka användas
vid parfymtillverkning. —
Mineraltillgångarna äro mycket betydande men än så länge
föga utnyttjade. De viktigaste äro
bauxittill-gångarna. Guld och diamanter äro också viktiga
exportprodukter. Dessutom har man påträffat
fyndigheter av järn, koppar, bly, zink, kvicksilver
och petroleum samt, i Franska G., kol. De dåliga
kommunikationerna och bristen på arbetskraft
göra det emellertid endast möjligt att utnyttja
kustlandets mineraltillgångar och att exploatera
inlandets guld- och diamantfyndigheter. —
Industrien är föga utvecklad och inskränker
sig till bearbetning av en del av jordbrukets
produkter samt, i Brittiska G., raffinering av bauxit.
Brittiska G. (eng. British Guiana), den
västligaste och största av de europeiska kolonierna,
— 215 —
är beläget mellan 56°2o’ och 6i°25’ y.lgd och
mellan i°io’ och 8°28’ n.br. Areal 231,744 km2 med
ett inv.-antal av 373,598 (1945), varav 42%
indier, 38% negrer, 12% mulatter, mestiser och
sambos, 5% vita (företrädesvis portugiser), 2%
indianer och 1 % kineser. Huvudstad Georgetown
med 75,539 inv. (1945). Jordbruket utgör
koloniens viktigaste näringsgren. 1945 voro 853 km2
uppodlade, varav 245 km2 upptogos av sockerrör,
358 km2 av ris och 140 km2 av kokospalmer. S.å.
producerades 159,716 t socker, varav 134,717 t
exporterades. övriga jordbruksprodukter av
betydelse äro kaffe, varav något exporteras, kakao,
grönsaker och citrusfrukter. Skogsbruket lämnar
många värdefulla produkter, ss. balata, kautschuk
och timmer. Brittiska G. är rikt på guld och
diamanter, varav 1945 exporterades 300 kg, resp.
17,252 karat. Koloniens viktigaste mineraltillgång
är emellertid de stora bauxittillgångarna vid
floden Demerara, 121 km från kusten. Härifrån
exporterades 1944 890,000 t, huvudsaki. till
Storbritannien och USA. Brittiska G:s
kommunikationer utgöra fortfarande ett svårt hinder för
landets exploatering. Floderna äro segelbara blott
nere på kustslätten. Järnvägsnätet omfattar endast
248 km (1945), varav 147 km tillhöra staten och
löpa längs kusten samt 101 km ägas av
bauxit-bolaget Demerara Boux. Co. och sammanbinda
gruvorna med det statliga järnvägsnätet.
Förbindelserna med inlandet ombesörjas av ett
lands-vägsnät, som omfattar 589 km bilvägar och 814
km ridstigar. Flygtrafiken upprätthålles av två
bolag, det brittiska British Guiana Airways och
det nordamerikanska Pan-American Airways. Hela
importens värde var 1945 4,425,920 £, exportens
s.å. 4,496,385 £. De viktigaste importvarorna voro
maskiner, textilier och andra industriprodukter,
exporten utgjordes främst av socker, bauxit, rom,
ris, diamanter, balata och timmer. S.å. svarade
Canada för 41% av importen, USA för 24%
och Storbritannien för 19%, medan av exporten
34 °/o gick till Storbritannien, 33 °/o till Canada
och 5 °/o till USA. Brittiska G. är kronkoloni
och styres av en guvernör med ett verkställande
råd (executive council) och en lagstiftande
församling (/<?gLZahY(? council) vid sin sida.
Nederländska G. (off. Suriname) är
beläget mellan 54° och 57°5o’ v.lgd och mellan
i°48’ och 6° n.br. Areal 140,609 km2 med ett
inv.-antal av 191,628 (1944), varav 42% äro
negrer och mulatter, 24% indier, 19% javaneser,
12 % kineser, 2 °/o indianer och 1 % vita.
Huvudstad är Paramaribo med 60,723 inv. (1944).
Liksom i Brittiska G. är åkerbruket huvudnäringen.
De viktigaste kulturväxterna äro ris, rörsocker,
kaffe, kakao, bananer och majs. 1945
producerades 4,373 t socker. Holländska G:s inre delar
äro föga exploaterade. Betydande
mineraltillgångar ha emellertid upptäckts där. De
viktigaste äro de stora bauxittillgångarna vid floden
Suriname, 160 km från kusten. Bauxitexporten,
som är koloniens viktigaste inkomstkälla, uppgick
1945 till 689,947 t, vilka så gott som helt och
hållet gingo till USA. Nederländska G:s enda
järnväg, som är 172 km lång, leder från
Paramaribo till bauxitgruvorna. Landsvägsnätet är
föga utvecklat. Flygtrafiken ombesörjes av det
— 216 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
