Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guayaquil - Guayaquilviken - Guayas - Guayava - Guaykuru - Guaymas - Guayule-gummi - Guaza - Gub. - Gubben Noak - Gubbe och pil - Gubbio - Gubbklåda - Gubbringen - Gubbängen - Guben - de Gubernatis, Angelo - Gubernator - Gubin - Gucku, ku(c)ku - Guckusko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUAYAQUILVIKEN
Palazzo dei Consoli i Gubbio.
utrinnande floderna. Klimatet är hett, och gula
febern grasserade här in på 1900-talet. G. är
Ecuadors allra viktigaste hamn, över vilken 4/s av
landets export går (kakao, kaffe, gummi, hudar,
tobak m.m.). Från Durån på flodens andra sida har
G. sedan 1908 järnväg till Quito; en järnväg leder
västerut till halvön Santa Elenas oljefält.
Flygstation. I den moderna stadsdelen i s. ligga bl.a.
katedralen och univ. G. har skeppsvarv, mekaniska
verkstäder och träindustri samt tillverkning av
stråhattar och hängmattor. Staden förstördes
delvis vid en jordbävning 1942. — Bild se pl. vid
Ecuador. P.
Guayaquilviken [gpajaki’1-], den enda större
inskärningen på Sydamerikas västkust, i s. Ecuador
och delvis hörande till Peru; c:a 250 km bred i
mynningen. I G. ligger ön Isla de Puna; de i
innersta delen mynnande floderna ha utbyggt ett
sumpigt delta.
Guayas [gpa’jas], provins i Ecuador, se
Guaya-quil.
Guayava, bot., se Guajava.
GuaykuTu [gQaj-], farm., se Marrispsläktet.
Guaymas [gpa’j-], stad i staten Sonora i n.v.
Mexico, vid Californiaviken och kustbanan; 8,796
inv. (1940), många kineser och indianer. G. har
god, naturlig hamn, frihamn sedan 1923 och
omfattande export.
Guayule-gummi [goajo’le-], vildgummi, som
er-hålles från en buske, Parthe’nium argenta’tum, som
växer i Mexico. Användes som tillsats till
syntetiskt gummi el. plantagegummi.
Guaza [goazz’a], se Hampa.
Gub., förk. för ry. gubernija [gobje’rnJije],
gu-vernement.
Gubben Noak, skämtsam folkdans, känd under
1800-talets senare hälft från Skåne och Halland;
utfördes uteslutande av manliga deltagare. I en
variant dansade man och förde en spatserkäpp
på olika sätt mellan benen, i en annan variant,
som benämndes ”Gubben Noak på löftet”,
brukade två pojkar lyfta upp den tredje, så att han
med huvudet nedåt och fotterna mot löftet kunde
utföra en dans. Som melodi förekom den från
Bellman kända visan, ehuru ibland med andra
ord. M.Rbg.
Gubbe och pil, se Krona och klave.
Gubbio [gobb’iå], antikens Igwv’ium, medeltidens
Eugub’ium, stad i Umbrien i mell. Italien, 30 km
n.n.ö. om Perugia och 480—530 m ö.h.; 7,432 inv.
(1936). G. har teater, tempel, mausoleum och
ka-stell från romersk tid samt en rikedom på
medeltida arkitektur, varibland märkas domen
(1200-talet) m.fl. kyrkor samt Palazzo dei Consoli (o.
1340), där bl.a. de ”eugubinska tavlorna” förvaras,
7 antika koppartavlor med språkhistoriskt
märkliga inskrifter. Staden är berömd för sin
majo-likatillverkning. P.;GS.
Gubbklåda, anfallsvis påkommande klåda hos
gamla personer, se Pruritus.
Gubbringen, med., se Ålderdom.
Gubbängen, stadsdel i Enskede förs, i s.
Stockholm.
Guben [go’-] (ty.), po. Gubin, stad i
Niederlau-sitz i Brandenburg, vid Oders biflod Neisse, på
den h., numera polska sidan av floden; 45,249
inv. (1939; 23,738 1875). G., som blev stad 1235,
var under 30-åriga kriget besatt av svenskarna.
Det är knutpunkt på järnvägen Berlin—Breslau
samt har stora textil- och hattfabriker,
handelsträdgårdar, maskin- och trikåfabriker.
de Guberna’tis [go-], A n g e 1 o, italiensk lärd
(1840—1913), 1863—90 prof, i sanskrit i Florens,
från 1890 i italiensk litteratur i Rom. Urspr.
indisk filolog författade han bl.a. dramer med
indiskt ämnesval, ss. ”11 re Nala” (1870). Bland G:s
folkloristiska arbeten märkas ”Zoological
mytho-logy” (2 bd, 1872) och ”La mythologie des plantes”
(2 bd, 1878—82). Som litteraturhistoriker skrev
han bl.a. ”Dizionario biografico degli scrittori
con-temporanei” (1879; fra. uppl., 3 bd, 1888—91) och
”Storia universale della letteratura” (18 bd, 1883
—85). C.F.
Guberna’tor (lat.), styresman; i sv. förr:
guvernör, riksföreståndare (t.ex. Gustav Vasa), chef el.
direktör för handelskompani o.d.
Gubin [go’-], stad i Polen, se Guben.
Gucku, ku(c)ku (ljudhärmande), folkligt (el.
småbarns-) namn på göken.
Guckusko (eg. göksko), Cypriped’ium Calce’olus,
en ståtlig orkidé, som har en stor, till form och
färg egendomlig blomma: 5 av hyllebladen äro
avlånga och ha brunaktig färg, det sjätte, läppen,
— 219 —
— 220 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
