Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudbrandsdalen - Gudbrandsdalshästen - Gudbrandsdalslågen - von Gudden, Bernhard Aloys - Gude, Hans - Gudea - Gudenaa - Gudenaakulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUDENAAKULTUREN
mellan Sydnorge och
Tröndelagen; den följes av
Eidsvoll-Dombåsbanan,
som mot n.ö. fortsattes av
Dovrebanan till
Trondheim samt mot n.v. av
Raumabanan till
Roms-dalsf jorden. G. är även
samlingsnamn för
bygderna inom Lågens
flodområde och omfattar
häraderna Dovre, Lesja, Skjåk,
Lom, Vågå, Sel, Heidal,
Nord-Fron, Sör-Fron,
Ringebu, öyer, Östre
Gaus-dal, Vestre Gausdal samt
Fåberg. De 8 förstn. bilda
Nord-Gudbrandsdal
domsaga (11,170,6» km2; 22,618
inv. 1930), de 6 senare
(med sammanlagt 4,272,95
km2 och 24,334 inv.) bilda
tills, med staden
Lille-hammer Sör-Gudbrands-dal domsaga (4,275,87
km2, 29,709 inv.). [S.]F.I.
Gudbrandsdalshästen [-brans-], även benämnd
d ö 1 e h ä s t e n, är en norsk ras, som betraktas
som rasren, trots att den under 1700- och
1800-talen korsats med andra raser i ganska stor
utsträckning. Den är seg, uthållig och förnöjsam
och har ett livligt temperament. Typen är särsk.
lämplig för skogskörslor. Mankhöjd c:a 150 cm,
levande vikt sällan över 600 kg. Färgen är vanl.
brun, mörkbrun el. svart. I Sveriges
skogsbygder, särsk. i Värmland, Dalarne och Norrland,
har G. haft stor utbredning och spelat en stor
roll vid uppkomsten och utvecklingen av den
nordsvenska hästrasen. Jfr Hästar. [H.Fqt]Eo.
Gudbrandsdalslågen [-brans-], flod i Norge, se
Lågen.
von Gudden [godd’-], Bernhard Aloys,
tysk läkare (1824—86), prof, i psykiatri i Zürich
1869, i München 1872. G. var en framstående
psykiater och utmärkte sig framför allt som forskare
inom hjärnanatomiens och fysiologiens områden.
Särsk. förtjänstfulla äro hans experimentalarbeten.
Gude, Hans Fredrik, norsk målare (1825—
1903), besökte konstskolan i Kristiania och kom
1841 till akad. i Düsseldorf. Han blev elev bl.a.
hos A. Achenbach. Lärotiden avbröts av flera
studieresor i hemlandet. 1854 blev han prof, i
Düsseldorf. Den omfattande lärarverksamheten verkade
emellertid hämmande på hans produktivitet, varför
han 1861 tog avsked och begav sig på en tvåårig
studieresa till Wales. Efter återkomsten kallades
han till prof, i Karlsruhe. 1880 tillträdde han en
professur vid Berlins konstakad. och blev ledare
för en av mästarateljéerna. — G. hade 1846
debuterat med ”Högfjäll i uppdragande oväder”. Från
1848 stammar en av hans första fjordbilder, den
ryktbara men täml. banalt romantiska ”Brudfärd
i Hardanger”, tillkommen under samarbete med
Tidemand. Men det var först under
studiefärderna till hemlandet på 1850-talet, som G:s blick
verkligen öppnades för havet och kusten. Det blev
huvudsaki. också som kustens och fjordens må-
H. Gude: Marin, 1872.
lare han vann sitt rykte. Särsk. starkt fängslades
han av naturen kring Oslofjorden: ”Aftonro i norsk
hamn”, ”Likfärd på Sognefjorden”, ”Inloppet till
Kristianiafjorden”, ”Norsk kust med fiskare”.
Senare utvidgades motivkretsen även till
östersjökusten (”På kusten av Rügen”). — Från början
utpräglad romantiker med böjelse för ett starkt
känslobetonat stämningsmåleri utvecklade han sig
i sina alltmer intima bilder i riktning mot en
objektiv naturskildring. Helt förmådde han väl aldrig
frigöra sig från det instängda i düsseldorfskolans
maner, men han var dock en av dess
självständigaste krafter. G. är representerad i Stockholm och
Göteborg. Hans självbiogr. är utg av L.
Dietrich-son: ”Af H. G:s Liv og Værker” (1899). M.Bjn.
Gudea, fornbabylonisk konung, se Babylonien,
sp. 1032.
Gudenaa [go’Öanå], flod i ö. Jylland, Danmarks
längsta och vattenrikaste; längd 158 km,
flodområde 2,645 km2. G. upprinner 69 m ö.h. 20 km n.n.v.
om Vejle. Mellersta loppet går genom en rad
småsjöar ovanför Silkeborg, och i nedre loppet har den
en bredd av 45—60 m och ett djup av intill 6 m.
Den mynnar i Randers Fjord och är segelbar till
staden Randers, 12 km. Vid Tange nedanför
Silkeborg ligger Gudenaacentralen, Danmarks största
vattenkraftverk. Genom en 1 km lång dalspärr
har här bildats en 9 km lång sjö, och ur en
fallhöjd av 10 m uttagas 5,400 hk. P.
Gudenaakulturen [go’Öanå-], arkeol., en
fyndgrupp inom Danmarks mesolitiska fångstkultur.
G., som fått sitt namn av att de först påträffade
boplatserna tillhörande denna kultur lågo vid
Gudenaa, definierades först av G. Schwantes
men har senare monografiskt behandlats av
Th. Mathiassen. Materialet på boplatserna, vilka
numera äro kända från alla ådalar i mell. och
v. Jylland, har hittills så gott som uteslutande
kunnat påträffas som ytfynd, vilket medfört, att
redskap av annat material än flinta och sten äro
praktiskt taget okända. Detta förhållande har på
— 229 —
— 230 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
