Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudenaakulturen - Guderian, Heinz - Gudfar - Gudhem - Gudhems härad - Gudhems kloster - Gudhems och Kåkinds domsaga - Gudhems och Kåkinds tingslag - Gudhjem - Gudin, Théodore - Guding - Gudinge - Gudingefjärden - Gudlax - Gudlöse, Den gudlöse (De gudlösa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUDERIAN
ett oriktigt sätt ställt g. i ett motsatsförhållande
till den själländska maglemosekulturen, som
betecknats som en utpräglad ”benkultur”. G. synes
omspänna tiden från sen boreal tid t.o.m. tidig
subboreal tid. Se vidare Mesolitiska kulturer. —
Litt.: Th. Mathiassen, ”G.” (i ”Aarböger for
nordisk Oldkyndighed og Historie”, 1937)- C.A.A.
Gude’rian [go-], Heinz, tysk militär (f. 1888),
officer 1908, generalmajor 1936, generalöverste
1940. G. var under den tyska
upprustningsperio-den 1934—39 en av de främsta förkämparna för
det offensiva tyska pansarvapnets uppbyggnad.
G. var chef för en pansararmékår i
genombrotts-styrkan i Frankrike i maj 1940, förde en
pansararmé mot Moskva 1941 men fick efter
misslyckandet i dec. s.å. lämna denna befattning. G.
deltog senare i striderna i s. Ryssland 1942, blev
inspektör för pansarvapnet i febr. 1943 samt chef
för generalstaben efter Zeitzler i juli 1944. Denna
post lämnade han i mars 1945 en mån. före det
tyska sammanbrottet. G. har utg. ”Die
Panzer-truppen und ihr Zusammenwirken mit den
an-deren Waffen” (1937) och ”Achtung — Panzer!”
(s.å.). S-E-B.
Gudfar, se Gudbarn.
Gudhem, socken i Gudhems hd i Västergötland
och församling i Gudhems, ö. Tunhems och
Ugg-lums pastorat i Falköpings kontrakt av Skara
stift, n.ö. om Mösseberg; 21,44 km2, därav 21,4i
land; 622 inv. (1949; 29 inv. pr km2). G. tillhör
Falbygden; åkern utgör 42% av landarealen,
skogsmarken 16%. Egendomar: Gudhem med
statlig remontdepå samt Åkatorp. Kalkbruk. Av
fornlämningar finnas bl.a. flera gånggrifter, rösen,
högar och stensättningar. Ett intressant depåfynd
har gjorts i Jättened*. Om Gudhems kloster se
d.o. Kyrkan av sten torde ha medeltida långhus,
som tillbyggdes i ö. 1811. Vid en genomgripande
reparation 1897—1900 uppfördes bl.a. tornet och
sakristian. — Namnet är bildat till gud och hem,
här kanske i bet. trakt, och skulle alltså betyda
den åt gudarna helgade trakten. Hem betyder
emellertid oftast gård, och G. vore då det av
gudarna särsk. skyddade hemmet. Se I. Lundahl,
”Falbygdens by- och gårdnamn”, 1927, sid. 54, J.
Sahlgren i ”Saga och sed”, 1938, sid. 76, och H.
Armini i ”Arkiv för nord, filologi”, 63, 1948, sid. 77.
Namnet skrevs vid mitten av 1300-talet Gudhem.
— Litt.: A. Blomberg, ”Några anteckningar om
G:s förs, i Västergötland” (1916). P.;Er.
Gudhems härad i Västergötland, Skaraborgs
län, mellan Mösseberg och Flian samt
Plantaberget och Billingen, omfattar socknarna
Ljunghem, Edåsa, Sjogerstad, Rådene, Borgunda, Dala,
Högstena, S. Kyrketorp, Stenstorp, Brunnhem,
Segerstad, Håkantorp, Valtorp, Torbjörntorp,
Friggeråker, ö. Tunhem, Gudhem, Ugglum,
Bju-rum, Bjärka, Sätuna, Hornborga och Broddetorp;
381,18 km2, därav 377,ib land; 7,859 inv. (1948).
G. ingår i Gudhems och Kåkinds tingslag,
Falköpings, Skara, Tidaholms och Skövde fögderier
samt är uppdelat på 5 kontrakt, Falköpings (14
förs.), Billings, Kåkinds och Vånga kontrakt
samt Domprosteriet av Skara stift. P.
Gudhems kloster i Gudhems sn, grundades
under noo-talets senare del (o. 1160) sannolikt för
benediktiner, sedermera upplåtet till cisterciens-
Gudhems klosterkyrkas v. del efter utgrävningen.
nunnor. Klostret, som 1250 erhöll en stor
donation av konung Erik Erikssons änka Katarina och
under den senare medeltiden var ett av de rikaste
i landet, hade en stor, treskeppig kyrka av
sandsten, byggd med Knut den heliges domkyrka i
Lund som förebild. Denna kyrka förstördes av
brand 1539. Av klostret står en obetydlig ruin
kvar. Från år 1928 ha grävningar företagits,
varvid kyrkans grundvalar, rester av altare och
gravar påträffats, dessutom stora delar av klosterhusen
med gård och omgång. I Statens hist. museum
finnes en gravsten från G. — Litt: F. Hall i
”Ves-tergötlands fornminnesförenings tidskr.”, 1899; E.
Lundberg i ”Fornvännen”, 1936. E.W.
Gudhems och Kåkinds domsaga heter sedan
1938 Skövde domsaga*.
Gudhems och Kåkinds tingslag i Skövde
domsaga i Skaraborgs län består av Gudhems och
Kåkinds härader samt staden Hjo; 27,597 inv.
(1948). Tingsställe är Skövde. G. bildades 1938
genom sammanslagning av Gudhems tingslag
och Kåkinds tingslag.
Gudhjem. badort och fiskläge på n.ö. Bornholm,
Danmark; 820 inv. (1945). G. har ett härligt läge
på den klippiga kusten och god hamn med
ång-båtsförbindelse med Köpenhamn. — Bild se pl.
vid Bornholm.
Gudin [gydäD’], Jean Antoine Théodore, fransk
målare (1802—80), slöt sig till Delacroix’ och
Géri-caults romantiska riktning. 1822 tillkommo hans
första sjöstycken; av det stora antal mariner han
därefter målat, befinna sig 63 i Versailles. På
beställning av Ludvig Filip förevigade han 1838—39
den franska flottans segrar. I Petersburg målade
han 1841 för tsaren 12 stora utsikter över ryska
hamnar. Hans tavlor finnas i de flesta franska
museer. — G:s ”Souvenirs” utgåvos av E. Béraud
1921. : - K.E.S.
Guding (jfr Gudunge), gammal hanne av ejder*.
Gudinge, fiskläge i Hållnäs* sn i Uppland.
Gudingefjärden, fjärd mellan Västervik och
Lof-tahammar.
Gudlax, se Glansfisk.
Gudlöse, Den gudlöse (De gudlösa),
benämning på antireligiösa sammanslutningar och
tidskr. i Sovjetryssland. Jfr Bezbozjnik,
Fritänkar-föreningar och Ryssland.
— 231 —
— 232 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
