Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guizot, François - Guizotia - Gujar - Gujarat - Gujarati - Gujarat States Agency - Gujranwala - Gula (latin) - Gula, Gaula - Gula (gudinna) - Gula brigaden - Gula böcker - Gula enzym, gula ferment - Gula fackföreningar - Gula faran - Gula febern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUIZOTIA
48 ledde G. under denna tid Frankrikes
inrikes-och utrikespolitik. Hans inrikespolitik
karakteriseras av hans vägran att genomföra reformer,
särsk. vallagen, hans utrikespolitik sammanföll
med Ludvig Filips önskan om bibehållande av fred
till varje pris. G:s motstånd mot liberala partiets
krav ledde till revolutionen 1848. Han ingav sin
avskedsansökan och begav sig kort därefter till
Ludvig Filip i England. Därmed var hans
politiska bana avslutad, och han ägnade sig sedan
åt sina historiska, moraliska och teologiska studier.
Han avslutade sitt verk om engelska revolutionens
historia, sina ”Mémoires pour servir å 1’histoire de
mon temps” (8 bd, 1858—67) samt utgav mot
slutet av sitt liv ”Histoire de France, racontée å mes
petits-enfants”, fullföljt av dottern Mme de Witt.
G. var från 1836 medl. av Franska akad. — G.
var som historiker mycket betydande. Ehuru han
var initiativtagare till ett flertal viktiga
källpubli-kationer, låg hans styrka som historiker icke i
inträngande källforskningar; han hade i stället en
sällsynt förmåga att i källorna finna de
grundläggande tankarna och en djup blick för
institutioners och idéers utveckling. Att han renodlade sina
synpunkter, gjorde historien ”alltför logisk”, är
dock obestridligt. Som politiker var G. fylld av
goda avsikter men föga klarsynt, stundom vilseledd
av en orubblig tro på egen ofelbarhet. Hans makt
över ungdomen var tidvis betydande. — Litt.:
Mme de Witt, ”G. dans sa famille et avec ses
amis” (1880); A. Bardoux, ”G.” (1894). [G.Lw.JB.
Guizotia [giså’-J (el. RamtilVa), släkte av fam.
korgblommiga växter med 5 arter, av vilka G.
abys-si’nica (G. oleifera) i Etiopien, odlad även i
Främre Indien, är en viktig oljeväxt, vars bruna—
svarta, 4—5 mm långa frukter, negerfrö,
ramtillfrö, innehålla 35—40 °/o olja, n e g e r o 1 j a,
r a m t i 11 o 1 j a, som användes såväl till mat som
till tekniskt bruk.
Gujar [gojar], en över hela n.v. Indien till ett
antal av 2—3 mill. utbredd folkgrupp,
avkom-lingar av de till sitt ursprung ovissa g u r j a r a,
som utbredde sig över n.v. Indien i sammanhang
med heftaliternas invasion (jfr Rajputer). I allm.
äro de åkerbrukare; blott de i n.v. Indien
(Ha-zara) boende äro ännu nomader. Spec. talrika
äro de i Gujarat, som de givit dess namn. De
i Gujarat och Rajputana boende g. tillhöra
hinduismen, de övriga äro muhammedaner.
Gujarat [eng. utt. gojara’t] (jfr Gujar), landskap
i v. Indien, omfattande n. delen av presidentskapet
Bombay, Baroda och talrika mindre
infödingssta-ter, halvön Kathiawar samt Cutch. I inskränkt
bemärkelse är G. den fruktbara alluvialslätten ö. om
Rann of Cutch och Cambayviken, bevattnad av bl.a.
Narbada och Tapti; c:a 75,000 km2, 5 mill. inv.
Stor produktion av bomull, spannmål och opium.
Gujarati [eng. utt. gojara’ti], nyindiskt språk,
som talas i Gujarat, Kathiawar och Baroda av c:a
12 mill. individer. G. visar utpräglad släktskap med
rajasthani och hindi; i sin äldre form kan det
betraktas som en dial. av detta senare språk. G. är
dialektiskt föga differentierat, vartill bidragit dess
rika skriftspråksmässiga användning. Som bildat
talspråk spelar g. en betydande roll i v. Främre
Indien; spec. är det parsernas språk. — Den äldre
gujaratilitteraturen är rikhaltig. G:s nuv. litterära
användning är betydande; bland förf, på g. märkes
framför allt Gandhi. — Litt.: ”Linguistic survey
of India” (1909); G. P. Taylor, ”The student’s G.
grammar” (2 ed. 1908). C.F.
Gujarat States Agency [gojara’t stéFts ei’jansi],
brittiskt agentskap, bildat 1933 av 81 småstater i
Gujarat i n.v. Indien; 19,844 km2, 1,265,257 inv.
(1931). De största staterna äro Rajpipla (3,930 km2,
206,854 inv.), Baria, Chota Udepur och Dharampur.
Den brittiske residenten var gemensam även för
Baroda.
Gujranwa’la [goj-], stad i Pakistan, inom
Pun-jab 75 km n. om Lahore, vid järnvägen till
Peshawar; 84,545 inv. (1941). Tillverkning av
guldsmedsarbeten, siden- och bomullsvaror.
Gul’a (lat.), omåttlighet, en av de sju
dödssynderna*.
Gula, G a u 1 a, se Gauldalen.
Gula, babylonisk moder- och
fruktbarhetsgudin-na, vars kult framträder fr.o.m. Hammurapis tid.
G. tänktes förläna sitt liv åt sina trogna, och hennes
vanligaste epitet voro ”den stora härskarinnan,
som oskadat uppehåller mitt liv”, och ”gudinnan,
som skonar och skyddar mitt liv”. Som
livsgudin-na blev hon läkekonstens speciella
skyddsgudinna och fick som sådan tillnamnet ”den stora
läkaren”. Hennes gestalt sammansmälte med andra
babyloniska modergudinnors, särsk. Baus, och är
icke alltid lätt att särskilja från dessa. — Litt.:
E. Briem, ”Studier över moder- och
fruktbarhets-gudinnorna” (1918). Efr.B.
Gula brigaden, se Gula regementet.
Gula böcker, efter färgen på omslaget benämnda
officiella publikationer i Frankrike och Kina. Jfr
Blå böcker och Vita böcker.
Gula enzym, gula ferment,
alloxazinpro-teider, dehydrerande enzym, bestående av
äggvite-komponent och laktoflavinfosforsyra i förening
med adenylsyra som prostetisk grupp.
Gula fackföreningar, urspr. namn på
arbetarsammanslutningar, som uppstodo framför allt i
Frankrike på 1890-talet, ofta av kristlig karaktär.
G. sysslade med sparkasseverksamhet o.d. men
ville ej engagera sig i arbetskonflikter. 1904
sam-manslöto sig g. i Frankrike till Fédération
natio-nale des jaunes. Namnet uppstod därigenom, att
de valde gult till sin färg, liksom de
klasskamp-betonade fackföreningarna valt rött. Numera ha
g. förlorat all betydelse, men namnet kvarlever. i
det att strejkbrytare och osolidariska arbetare ofta
kallas ”gulingar”. T.Er.
Gula faran, politiskt slagord, som gett uttryck
åt de västerländska folkens farhågor, att de
japanska och kinesiska folken (den gula rasen),
efter att ha anammat den moderna civilisationen,
skulle genom sin numerära överlägsenhet hota
den vita rasens övervälde, först och främst i
Östasien men även annorstädes, kanske rentav i
Europa och Amerika. Slagordet har senare även
betecknat farhågorna för att de till Amerika
samt Englands dominions och kolonier
utvandrade japanerna och kineserna med sina låga
löneanspråk skulle pressa ned de vita arbetarnas
löner och levnadsstandard. B.
Gula febern, en infektionssjukdom, inhemsk
hu-vudsakl. i Sydamerika och Västafrika. Man
antager, att sjukdomen genom slavhandeln förts
— 259 —
— 260 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
