Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gula febern - Gula ferment - Gula floden - Gula fläcken - Gula havet - Gula kroppen - Gula pressen - Gula rasen - Gula regementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULA REGEMENTET
från Afrika till Västindien. De första säkra
upplysningarna om g. stamma från 1600-talet,
då den härjade på Antillerna. Hittills ha Asien,
öst- och Sydafrika samt Australien varit
förskonade från g. Till Europa kom den f.g. på
1700-talet från Amerika och orsakade flera epidemier i
Spaniens, Portugals och Italiens hamnstäder. I
Tyskland, England och Frankrike har sjukdomen
införts flera gånger men icke givit upphov till
epidemier. G. är en utpräglad tropiksjukdom, som
ibland införts till subtropiska länder utan att fatta
fast rot där. Sjukdomens kliniska symtom börja,
efter en inkubationstid på 4—6 dagar, i allm. med en
frossbrytning och hög feber. Pulsen blir hastig,
den sjuke är matt och orolig, har värk i huvud
och korsrygg. Efter 3—4 dagar faller temp. och
en subjektiv och objektiv förbättring inträder. I
ett visst antal fall följer härmed också ett
varaktigt tillfrisknande. I andra fall kommer emellertid
nu ett nytt och allvarligare skede av sjukdomen;
temp. stiger ånyo, patienten får gulsot, vilket givit
sjukdomen dess namn, och kräker upp
kaffesump-liknande, svarta massor, som antyda magblödning.
Även tarmblödning och blödningar från andra
slemhinnor kunna uppträda. I genomsnitt 35 °/o
av de sjuka avlida i detta stadium, svåra epidemier
med 70—80 °/o ha beskrivits. Tillfrisknar den
sjuke, brukar detta ske under långsamt sjunkande
av temp., vilket oftast börjar på 7:e dagen. Utom
dessa svåra former av g. förekomma andra,
lindriga, med föga utpräglade och obestämda symtom,
som lätt kunna förväxlas med magkatarr el.
influensa. De spela en epidemiologiskt viktig roll,
då de kunna ge upphov till en spridning av
sjukdomen. — G. orsakas av ett virus, 17—25 mp
i diam. Det är mycket labilt, inaktiveras lätt av
värme och antiseptica. Virus kan överföras till
apor och möss och kan odlas i vävnadskultur och
i växande kycklingembryo. — Under naturliga
förhållanden kan sjukdomen överföras blott genom
stick av en bestämd myggart, Stegomyi’a fascia’ta
(Ae’des aegyp’ti). Infektionsämnet cirkulerar i den
sjukes blod under de 3 första sjukdomsdagarna och
kan då uppsugas av myggan, som emellertid icke
åter genom stick kan överföra sjukdomen, förrän
10—12 dagar förflutit; den är infektiös under resten
av sitt liv. Blott den befruktade mygghonan kan
överföra sjukdomen, och smittämnet förökar sig i
myggkroppen endast om den omgivande
medel-temp. om natten icke sjunker under 220. Att g.
överföres av Stegomyia fasciata, hade Finlay i
Ha-bana angivit 1881. Hans åsikter vunno dock icke
tilltro och råkade snart i glömska. Först 1901
lämnade en amerikansk kommission, bestående av
Reed, Carrol, Agramonte och Lazear, de slutliga
bevisen för riktigheten av hans påståenden. Deras
klassiska experiment utfördes på följ. sätt. På
en plats, som var fri från g., vistades 12 personer
i ett moskitofritt hus i intim kontakt med sängar,
sängkläder, husgeråd o.a. föremål, som nyligen
nyttjats av g.-sjuka. Ingen av försökspersonerna
insjuknade i g., ehuru de, vilket senare försök
visade, voro mottagliga för sjukdomen. I ett annat
hus bodde 12 försökspersoner, som ej kommo i
beröring med g.-patienter. Till dessa personer
insläpptes ett antal myggor, som sugit blod av
g.-patienter. Av dessa 12 försökspersoner, som
stuc
kos av de infekterade myggorna, insjuknade 10 i
g. efter beräknad inkubationstid. — Utom denna
klassiska (urbana) g. känner man numera den
s.k. djungeltypen av sjukdomen, som orsakas av
samma virus men förekommer hos apor o.a. djur
och som kan överföras, även till människan, av
andra myggarter, t.ex. Haemago’ gus equi’nus (H.
ca-pricoPnii). En överstånden sjukdom förlänar i regel
livslång immunitet. Då den vita rasen uppges vara
mera mottaglig än infödingarna, beror detta
an-tagl. på att många av de senare genomgått
sjukdomen i sin tidiga barndom och därigenom
uppnått immunitet. — Något speciellt medel mot
sjukdomen finns icke. Behandlingen är rent
symtomatisk. Bekämpandet av g. går främst ut på
att förhindra, att smitta sprides. Varje sjuk måste
strängt isoleras genom moskitnät el. i myggsäkra
rum. Samtidigt måste man föra en planmässig
kamp mot myggen’ varvid den största effekten
vinnes genom att ödelägga kläckningsplatserna
med fotogen e.d., dränera sanka ställen o.s.v.
Nya insektdödande medel, ss. DDT, äro av
oskattbart värde vid myggbekämpandet.
Skydds-ympning mot g. är mycket effektiv och medför
ett skydd, som varar minst 2 år. Som vaccin
användes ett levande, försvagat virus, som
erhål-les genom passage på kycklingembryo i ruvade
hönsägg. A.FL
Gula ferment, kem., se Gula enzym.
Gula floden, flod i Kina, se Huang-ho.
Gula fläcken. Centralgropen i ögonbottnen (fov’ea
centra’lis re’tinae; se öga) kallades förr stundom
g. Benämningen är såtillvida oriktig, som
centralgropen i det levande ögat ej är gul; först efter
döden uppträder en gul missfärgning.
Gula havet, kin. Huang-hai, östkinesiska havets
n. forts, innanför Korea. G., vars största djup
uppgår till c:a 90 m, bildar mot n. Koreabukten
mellan Korea och Liaotunghalvön; mellan denna
senare och Shantunghalvön leder Chilisundet in
till den inre delen av G., som delar sig i
Liaotung-bukten mot n., Chilibukten mot v. och
Lai-chou-bukten mot s. G. har sitt namn av den färg, som
Huang-hos slammassor ge åt vattnet.
Gula kroppen, anat., se Graafska folliklar.
Gula pressen, eng. yellow journalism el. vanligare
yellozv press, en från USA till Europa spridd
beteckning på tidn., som medvetet rikta sig på
sensa-tionslystna läsare. Slagordet uppkom i New York
1895, där två ledande sensationsorgan, först ”New
York World” och sedan ”New York Journal”, utgåvo
söndagsbilagor i färgtryck, som innehöllo bl.a.
betraktelser av ett fingerat väsen, avbildat som ett
stort, i gul skjorta klätt barn (the yellow kid). G.
har också fått beteckna amerikansk chauvinistisk
press. E.
Gula rasen, en av Linnés fyra människoraser,
ung. svarande mot mongoliska rasen (se
Människan).
Gula regementet påträffas f.g. 1625 som
benämning på ett då befintligt hovregemente,
uppsatt huvudsaki. genom utländsk värvning. Det
deltog i Gustav II Adolfs polska krig och
sedermera i det tyska. Ett av reg:s kompanier
var gardeskompaniet, ur en tidigare drabanttrupp,
som rekryterades uteslutande av svenskar. G.
bildade på slagfältet huvuddelen av en brigad,
— 261 —
— 262 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
