Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldbrakteater - Gulden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULDEN
Guldbrakteater från Senoren i Blekinge (överst t.v.), från N. Asum i Skåne (överst t.h. samt detalj därunder
t.h.) och från Gerete, Fardhem, på Gotland (nederst t.v.).
gulden men från slutet av 1400-talet jämte
Gul-dengroschen, Guldiner och Taler använt som
benämning på motsvarigheten i silver, silver-g. Efter
mitten av 1500-talet brukades g. som namn på
ett genom riksmyntordningen av 1559 infört mynt
(finvikt 22,91 g) av något lägre värde än talern.
Denna g., även kallad riksguldiner, vann
utbredning huvudsaki. i s.v. Tyskland och gällde 60
kreuzer men blev då det konkreta myntet
riks-guldinern steg, räknat i småmyntsorterna, ett rent
abstrakt räknevärde. Den genom fördragen i
Zinna 1667 och Leipzig 1690 skapade, i
Nord
tyskland präglade 2/s talern (2/s av kuranttalern)
gällde i Sydtyskland 60 kreuzer och kallades därför
g. Enl. ett fördrag av 1753, tillämpat i Österrike
och stora delar av Tyskland, räknades g. som
2/s av kuranttalern och V2 av den då införda
reichs-talern (konventionstalern) och hade en finvikt av
ii,69 g. Efter fördraget i Wien 1857 präglades
g. i Österrike med en finvikt av 11,1 g till 1892
och i Sydtyskland med en finvikt av 9,524 g till
1871. — 2) I Danzig var g. 1923—39
myntenhet = 100 pfennige = 0,72 kr = V25 £. Av guld
myntades 25 (= 1 sovereign), av silver 5, 2, 1 och
— 273 —
— 274 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
