Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldrupe - Guldsalt - Guldsand - Guldskivlingar - Guldskägg-gök - Guldsköldpaddor - Guldslagarhinna - Guldsmeds-ab. i Stockholm - Guldsmedsemalj - Guldsmedshyttan - Guldsmedshytte ab. - Guldsmedskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULDSMEDSKONST
hd och församling i Vänge, Buttle, Guldrupe,
Sjonhems och Viklau pastorat i Medelkontraktet
av Visby stift, vid häradsgränsen s. om Roma;
15,86 km2, därav 15,84 land; 205 inv. (1949; 13
inv. pr km2). Huvudbygden ung. i centrum
omges av skogstrakter och vida myrar. Åkern
utgör 29 % av landarealen, skogsmarken 50 °/o.
Några järnåldersgravfält finnas, s.k. kämpgravar,
en åttkantig bygdeborg och i kyrkan sex
runristningar. Rester (snidade plankor) av en stavkyrka
från 1000-talet bevaras i Gotlands fornsal. Nuv.
kyrkans torn och långhus äro i senromansk stil,
koret i gotik. Rikt uthuggen romansk dopfunt.
— Namnet är icke tolkat. Det skrevs vid ett
tillfälle på 1300-talet Gudurpi. P.;E.W.;Er.
Guldsalt, se Guld, sp. 269.
Guldsand, geol., sand, innehållande guldkorn el.
guldstoft i så stora mängder, att en bearbetning
(vaskning) är lönande.
Guldskivlingar, Bolbi’tius, svampsläkte av fam.
skivlingar. Hithörande arter äro små, med
hinn-artad, klibbig hatt och snabbt förgängliga
skivor. Fot spröd, lätt löstagbar från hatten. B.
vitelli’nus, vanlig guldskivling, med tunn,
kromgul hatt och rostbruna skivor, växer på
hästgödsel och i gräsmattor.
Guldskägg-gök, art av fam. skäggökar*.
Guldsköldpaddor, arter av släktet Chryse’mys
inom underfam. sumpsköldpaddor, förekomma i
Amerika och utmärkas genom förekomsten av mittköl
på överkäkens tuggyta. G. omfatta 12 svårskilda
arter, som alla äro livliga, skickliga simmare och
svåra rovdjur. De leva av insekter, maskar,
grod-yngel, fiskar och andra vattendjur. Ofta driva de
i vattenytan med blott ena frambenet utsträckt som
åra, medan det andra hålles under ryggskölden. Den
målade g., Chrysemys picta, finns i
Nordamerika och blir bortåt 17 cm lång. Ryggskölden är
mörkt olivfärgad med gula kanter längs plåtarnas
ränder. I skalets periferi finns en rad dekorativa
röda teckningar. Bukskölden är gul; huvud och
hals äro strimmiga i gult och rött.
Siratsköldpaddan, C. orna’ta, finns i Mellanamerika och
har en blågrön ryggsköld med bruna fläckar och
kring dessa gula ringar. Huvud och hals äro
gul-strimmiga. H.
Guldslagarhinna, se Bladmetaller.
Guldsmeds-ab. i Stockholm driver silver-,
nysilver-, tenn- och bronsvarufabrik med gjuteri
och valsverk samt verkstäder för pressning,
ytbehandling o.s.v. med tillverkning av
prydnads-och kuvertartiklar av silver och nysilver samt
dessutom motståndstråd, kontaktmaterial, anoder,
stansverktyg, plaketter och pläterade arbeten.
Aktiekapital 2 mkr, omslutning c:a 5 mkr, årligt
tillverkningsvärde c:a 5 mkr. Företaget, som
grundades 1867 och fick bolagsform 1874,
sysselsätter o. 350 personer, varav 140 industriarb. A.Lg.
Guldsmedsemalj, se Emaljmålning.
Guldsmedshyttan, församling, omfattande n.v.
delen av Linde kommun i Västmanland; 172,78
km2, därav 156,58 land; 3,689 inv. (1948). Vid
n.v. ändan av sjön Rossvalen ligger bruks- och
gruvsamhället Guldsmedshyttan, som tills,
med Stripa i n.v. och Storå i n.ö. vid
järnvägen Frövi—Ludvika har 1,705 inv. (1946). G. är
känt sedan 1400-talet. Redan då bearbetades
silvermalmsfyndigheterna här, ehuru brytningen
var föga lönande. Under 1500—1700-talen
gjordes flera misslyckade försök att återuppliva
driften. En verklig blomstring hade dock
silverutvinningen i ett par decennier vid mitten av
1800-talet under E. Elzviks rationella ledning (fr.
1843). Därefter nedlades silvergruvdriften.
Totala produktionen anges till 6,15 t silver och
4,755 t bly. Ang. Guldsmedshytte ab. se d.o.
Egendomen Guldsmedshyttan omfattar med
underlydande 1,265 ha, därav 156 åker. G:s kyrka
av tegel i ”nygotik” byggdes 1892—95; dopfunten
från 1945 är ett verk av skulptören K.
Andersson. — Namnet är bildat till guldsmed och hytta,
smältugn. Det skrevs på 1450-talet gwlsmedz
hytte. P.;Er.
Guldsmedshytte ab. grundades 1868 och äger
gruvor, anrikningsverk, sintringsverk, masugnar,
gjuteri, mekanisk verkstad,
valssvarvningsverk-stad samt sågverk och elektrisk vattenkraftstation
i Guldsmedshyttan*, Örebro län. Tillverkningen
omfattar malm, slig och sinter, tackjärn, gjutgods,
slitgods, valsverks- och kvarnvalsar, valsar för
gummi- och pappersfabriker, plåtarbeten och
järnkonstruktioner samt sågade trävaror.
Aktiekapital 600,000 kr. Antal industriarb. 450.
Guldsmedskenst omfattar bearbetning av guld
och silver samt infattning av ädla stenar, i
vidsträcktare mening även bearbetning av andra
metaller, som i behandlingssättet likna de ädla
metallerna (jfr Smideskonst). Denna konst
tillhör de äldsta uttrycken för mänskligt
konstnärligt skapande och har utövats redan av de
förhistoriska folken. Ehuru guldsmedsarbeten på gr.
av sitt dyrbara material ofta nedsmälts, ha vi
tillräckligt mycket bevarat för att bilda oss ett
omdöme om dåtidens hantverkares stora
yrkesskicklighet (jfr Guldfynd). Egyptiska gravfynd från
olika dynastier och litterära uppgifter från de
väst-asiatiska folken, vilka genom de senaste viktiga
grävningarna besannats, bestyrka guldsmidets
höga standard. Vad Grekland beträffar, ha
fyndens rikedom till fullo bevisat dess folks tekniska
och konstnärliga
skicklighet på detta
område alltifrån
Tröjas, Mykenes och
Kretas glanstid fram
till den klassiska
”guldåldern”.
Hu-vudsakl. smycken ha
kommit i dagen, men
även bägare, vaser
o.d. Orneringen är
utförd genom
drivning el. ciselering,
men även
filigranar-beten förekomma. —
I Rom stod, särsk.
under kejsartiden, g.
synnerligen högt,
vilket framgår av de
rika fynden från
bl.a. Pompeji och
Herculaneum, årl.
kompletterade
genom nya fynd från
Porträttmask av guld till
Tu-tankhamons mumie. Se även
bild 2 å pl. vid Babylonien.
— 285 —
— 286 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
