Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUldålder - Gule-blåsa, -gång - Gulf - Gulfilter, gulskiva - Gulfläcksjuka - Gulf Oil Corporation - Gulglas - Gulgröna alger - Gulgång - Gulhavre - Gulholts, gulved - Gulhämplingar - Gulin, Eelis - Guling - Gul kopparmalm - Gulkorn - Gulkremla - Gulkrokus - Gulkroppshormon - Gulkrös - Gulkämpar - Gull- - Gullabo - Gullaskruv - Gullberg, Hjalmar (statistiker) - Gullberg, Josephia - Gullberg, Elsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULLBERG
Guldålder, i) Den äldsta av de fyra
världsåldrarna*. — 2) Bildl.: gyllene tid, fjärran lycklig
tid; högsta blomstringstid, glansperiod.
Gule-blåsa, -gång, se Gulblåsa.
Gulf [gelf] (eng.), golf, havsbukt. — The G.
[Öa], Golfen, inom handels- och
sjöfartsvärl-den vanlig beteckning för Mexikanska golfen.
Gulfilter, g u 1 s k i v a, se Ljusfilter.
Gulfläcksjuka, bot., se Bristsjukdomar.
Gulf Oil Corporation [gelf’ åM kåparéFjan],
Pittsburgh, USA, grundad 1922, äger oljekällor
i 12 av de nordamerikanska staterna samt
dessutom i Venezuela och Mexico; produktionen av
råolja uppgick 1948 till c:a 145 mill. barrels (ä
159 1). G. äger 8 raffinaderier, det största
beläget i Port Arthur, Texas. Ytterligare en
anläggning uppföres i Venezuela. Dessutom ingå
i G:s tekniska utrustning över 15,000 km
rörledningar, mer än 1,500 tankvagnar samt 35
oceangående tankfartyg. G. äger o. Vs av
aktiekapitalet i Texas Gulf Sulphur Co., som är
världens största producent av råsvavel. —
Utanför USA har G. försäljningsfilialer i 12 länder,
bl.a. i Sverige, där Svenska Gulf Oil Co. ab.
grundades 1937. A.Lg.
Gulglas, kem., se Arseniksulfider.
Gulgröna alger, Heterocon’tae, grupp bland
grönalgerna. På gr. av riklig förekomst av det gula
färgämnet xantofyll (se Växtfärgämnen) äro
kro-matoforerna hos denna grupp gulgröna.
Assimila-tionsprodukten är icke stärkelse utan fet olja. G.
ha svärmsporbildning med mer el. mindre
amö-boida svärmceller, utrustade med många
kroma-toforer i varje cell samt två oliklånga cilier.
Gruppen förekommer i sötvatten. De viktigaste släktena
äro Tribone’ma (ConfePva) och Botryd’ium. Hos
släktet Tribonema (se Vattensilke) äro cellerna
förenade i ogrenade trådar med könlös fortplantning.
Cellväggen består huvudsaki. av pektinämnen och
är sammansatt av H-formade stycken, som gripa
över varandra. Arterna av släktet Botrydium äro
encelliga. Cellen är c:a 2 mm hög, klot- el.
päron-formad, nedtill utdragen i en rikt förgrenad stjälk,
som når ned i det fuktiga underlaget (lerjord).
Cellen innehåller talrika kromatoforer och cellkärnor.
Vid delning av innehållet bildas talrika
svärmsporer med 1 cilie. L.G.S.
Gulgång, se Gulblåsa.
Gulhavre. 1) Art av släktet Trise’tum*. — 2)
Beteckning på havre* med gult kärnskal.
Gulholts, g u 1 v e d, se Chlorophora och Fisetträ.
Gulhämplingar, Seri’nus, släkte av fam. finkar
med ett tjogtal arter från Afrika,
Medelhavsområdet och Centralasien. Mest känd är den på
Kanarieöarna och Azorerna förekommande
kanariefågel n*, X. cana’ria, stamform för våra bekanta
vanliga burfåglar. En underart av denna, g u
1-hämplingen, Ä". canaria serinus, finns i
Medelhavsländerna, s. och mell. Europa och har vid flera
tillfällen visat sig i Sverige. 1931 har den trol.
häckat i Osby, Skåne, och ett parat par sköts i
Hälsingborg 1938, men det första säkra bofyndet
härstammar från Falsterbo 1942. Gulhämplingen
är vackert grön med stora svarta längsfläckar på
bröstets och bukens sidor. H.
Gulin, E e 1 i s Gideon, finländsk teolog (f.
1893), teol. lic. i Helsingfors 1922, doc. 1923, teol.
adjunkt 1928, tf. prof, i exegetik vid Åbo akad.
1930—33, prof, i NT:s exegetik i Helsingfors
1933—43, biskop i Tammerfors stift 1945. G. har
bl.a. utg. ”Kristen livssyn och kristet liv” (1928),
”Die Freude im Neuen Testament” (2 bd, 1932
—36), ”Mannen från Nasaret” (1945), ”Paulus
från Tarsus” (1947).
Guling, föraktlig benämning på kines el. japan;
icke organiserad arbetare; strejkbrytare.
Gul kopparmalm, miner., se Kopparkis.
Gulkorn, bot., se Sophora.
Gulkremla, svampart av släktet kremlor*.
Gulkrokus, bot., art av krokussläktet*.
Gulkroppshormon, med., se Inre sekretion. j
Gulkrös, art av svampsläktet Tremell’a*. ,
Gulkämpar, art av grobladsläktet*.
Gull-, se även Guld-,
Gullabo, socken i S. Möre hd i Småland,
Kalmar län, och pastorat i S. Möre kontrakt av
Växjö stift, vid gränsen mot Blekinge; 136,05
km2, därav 134,84 land; 1,959 inv. (1948; 15 inv.
pr km2). G. är en vacker skogsbygd med
mindre slättområden, mossmarker och bergknallar;
åkern utgör 10% av landarealen, skogsmarken
62 «/o. Kyrkan av trä med takryttare byggdes
1804. — Socknens nu v. namn, tillika kyrkbyns,
är bildat till gen. av fsv. mansnamnet Gulle och
plur. av bodh, fäbod. Tidigare hade den namn efter
byn Glosebo (numera Stora och Lilla Glosebo),
1390 skrivet Glosebodha. Se M. Lundgren, ”Svenska
personnamn från medeltiden”, 1892—1934, sid. 78,
C. G. Styffe, ”Skandinavien under unionstiden”,
3 uppl. 1911, sid. 223, och Hj. Lindroth i ”S.
Kalmar län”, 2, 1926, sid. 16. P.;Er.
Gullaskruv, samhälle i Hälleberga* sn i Småland.
Gullberg, Otto Hjalmar, statistiker (1847—
1923), fil. dr 1875, aktuarie i Statistiska
centralbyrån 1885, 1891—1914 i:e aktuarie och chef för
näringsstatistiska avd. i Kommerskollegium. G.
utgav ett flertal kalendrar och matriklar samt
statistiska arbeten, bl.a. tills, med G. Sundbärg
översikten ”Folkmängden och folkökningen i Sverige
1815—1880” (1882).
Gullberg, Josephina, f. Johannessén,
dans-konstnärinna, balettmästarinna (1859—1939). G.,
som föddes i Vasa i Finland men uppfostrades i
Ryssland, tillhörde på fädernet en gammal känd
balettsläkt. Hon uppträdde redan vid 4 års ålder
på dåv. kejserliga Alexandra-teatern i S:t
Petersburg och tillhörde i många år sin faders, J. F.
Johannesséns, högt ansedda balettsällskap, som
uppträdde i alla större städer i Ryssland och som
i slutet av 1870-talet bereste Sverige. Gift 1883
med red. Gustaf Gullberg kom G. 1884 till
Stockholm och blev balettmästarinna hos Josephson och
Holmquist på Nya teatern. Hon debuterade där
med baletterna i ”Afrikaresan”, där hon också själv
med stor succé framträdde som solodansös. Bland
större arbeten hon utfört märkas baletterna i
”Tummeliten” (Nya teatern 1886), grupperingar
och danser i ”Mikadon” (Vasateatern 1890) och
baletterna i I. Hallströms opera ”Per Svinaherde”’
(Stora teatern i Göteborg 1890). Senare var G.
balettmästarinna vid Albert Ranfts olika
operettscener. A.L.
Gullberg, Elsa, f. Svensson,
textilkonstnä-rinna (f. 14/a 1886), har genomgått Högre
konst
— 293 —
— 294 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
