Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gulsparv, gröning - Gulspetssjuka - Gulsporre - Gulstarr - Gulsuga - Gulsäck - Gultall - Gultopp - Gulträ, gulved - Gultörne - Gulved, gulträ - Gulvial - Gulvingemätare - Gulvärme - Gulärla - Gumaelius, släkt - Gumaelius, 1. Gustaf Wilhelm - Gumaelius, 2. Otto - Gumaelius, 3. Arvid - Gumaelius, 4. Sofia - ab. Gumælius, S. - Gumbinnen - Gumboda hed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULSPETSSJUKA
Gulsparv, hanne.
Ur ”Våra fåglar i Norden”.
aurVola, brunhuvade g., förekommer i n.ö.
Europa, Sibirien och n. Kina. O.Cn.
Gulspetssjuka, en hos sädesslag, särsk. havre,
uppträdande sjukdom, varvid bladspetsarna bli bleka
och nedhängande. G., vilken synes förorsakas av
ogynnsamma markförhållanden (ss. aciditet och
nä-ringsfattigdom, särsk. kopparbrist), verkar starkt
nedsättande på skördeutbytet.
Gulsporre, art av sporreblomsläktet*.
Gulstarr, bot., art av starrsläktet*.
Gulsuga, bot., art av plistersläktet*.
Gulsäck, anat., se Gulblåsa.
Gultall, yellow pine, benämning på flera tallarter,
ss. den i v. Nordamerika utbredda Pinus pondero’sa,
västlig g., och den östliga P. palu’stris,
sydlig g. (se Tallsläktet). Som beteckning för
gagnvirke användes namnet även för många andra
nordamerikanska barrträd, t. ex. Pinus echina’ta, P.
rig’ida och P. taèda. Jfr Vittall.
Gultopp, art av tallörtsläktet*.
Gulträ, g u 1 v e d, se Chlorophora och Fisetträ.
Gultörne, bot., art av ärttörnsläktet*.
Gulved, g u 11 r ä, se Chlorophora och Fisetträ.
Gulvial, bot., art av vialsläktet*.
Gulvingemätare, fjärilart av släktet fältmätare*.
Gulvärme, se Glödgning.
Gulärla, fågelart av ärlesläktet*.
Gumaelius [-me’-], släkt, stammande från
kyrkoherden i Torskinge sn, Jönköpings län, Jonas G.
(o. 1610—80), som efter fädernegården Gummarp
i samma sn upptog namnet.
i) Gustaf Wilhelm G., författare (1789
—1877), fil. mag. 1815, doc. i grekiska 1818, e.o.
adjunkt i filosofi 1825, allt i Uppsala; lektor i
Strängnäs 1828; prästvigd 1832, kyrkoherde i Viby
och Tångeråsa s.å., i Örebro 1853, kontraktsprost
i Örebro kontrakt s.å., teol. dr 1844. G. tog starka
intryck av de unga nyromantiska diktarna,
medarbetade i fosforisternas tidskr. och redigerade
”Svea” 1818—23. Med sin historiska roman ”Thord
Bonde”, 1 (1828), framträdde G. under samtidens
beundran som Walter Scotts svenske efterbildare.
— Som riksdagsman 1840—69 tillhörde G. den
liberala oppositionen, arbetade för
representationsreformen och ägnade sig åt kulturella frågor. —
Litt.: E. Lewenhaupt, ”G. W. G.” (1907). E.
2) Otto Joel G., den föreg:s bror, skolman
(1791—1876), fil. mag. 1821 i Uppsala, v. konrektor
vid Strängnäs lärov. 1824, konrektor där 1828,
rektor vid Örebro lärov. 1829—62. G. var en
framstående pedagog och den förste rektor, som före
den 1849 vidtagna sammanslagningen av högre
och lägre elementarlärov. förberedde sina
lärjungar till inträde vid univ. G. var även verksam
som kommunalman, grundade tills, med S. Falk
”Nerikes allehanda” och utgav läroböcker i ett
flertal skolämnen. W.N.
3) Karl Arvid G., den föreg:s son, publicist
och politiker (1833—1908), student i Uppsala
1852, telegrafkommissarie i Örebro 1856—87. G:s
fäderneärvda intresse för allmänna och
kommunala angelägenheter förde honom snart ut- i
journalistiken och politiken. Han var 1855—81
red. för ”Nerikes ällehanda”, som under hans
ledning fick en framstående ställning inom den
liberala pressen, och utgav veckotidn. ”Allehanda
för folket” 1873—89. G. var led. av A.k. 1870
—77 och 1881—93. Han grundade 1867 i Örebro
den första svenska folkbanken, vars förman han
var till 1881, samt 1887 i Stockholm Allmänna
lifförsäkringsab., vars chef han var till sin död. E.
4) Sofia Lovisa G., den föreg:s syster,
affärs-kvinna (1840—1915), se ab. Gumælius.
ab. Gumælius, S., Stockholm, Sveriges numera
äldsta annonsbyrå, grundad 1877 av Sofia
Gumælius under namnet Nya annonsbyrån. Sofia
Gumælius, som anses ha varit en av Sveriges
mest betydande och framgångsrika affärskvinnor,
upparbetade sitt
företag från en
anspråkslös början till en
ledande ställning inom
branschen. Företagets
namn ändrades 1881
till S. Gumælius
annonsbyrå och fick sitt
nuv. namn 1908 i
samband med
bolagsbild-ning; det sammanslogs
1918 med
pappers-och maskinfirman
Gumælius & co, grundad
1883; maskinfirman
konstituerades åter
som särskilt bolag
1933 under namnet
Gumælius maskinaffär ab. 1927 förvärvades
fastigheten Fredsgatan 10, där de båda företagen äro
inrymda. Sedan 1933 utgör aktiekapitalet för
annonsbyrån 1,2 mkr; sammanlagda antalet
anställda vid Stockholms-kontoret och filialerna i
Göteborg och Malmö utgör o. 200 personer. —
I Oslo etablerade G. på sin tid ett dotterföretag,
som numera är självständigt. — Litt.: W. v.
Sydow, ”S. Gumælius’ annonsbyrå 1877—1927”
(1927). A.Lg.
Gumbinn’en [go-], stad i ö. Ostpreussen, vid
Pregels källflod Pissa och järnvägen Kaunas—
Königsberg; 24,691 inv. (1939). G. blev stad 1722.
Kvarnar, tillverkning av möbler och
jordbruksmaskiner.
Gumboda hed, i Nysätra sn, mitt emellan Umeå
och Skellefteå, var från o. 1750 till 1897 mötes- och
Sofia Gumælius.
— 307 —
— 308 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
