Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gummeson, Per Egon - Gummi - Gummi arabicum, arabiskt gummi - Gummibåt - Gummicement, gummiklister - Gummidragant - Gummidynamit - Gummi elasticum - Gummiflöde, gummosis - Gummigutta - Gummiharts - Gummiindustri - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUMMI
(f. 24/s 1893), bergsingenjörsexamen vid Tekniska
högsk. 1917, gruvingenjör vid Idkerberget och
Tuna Hästberg 1918, gruvingenjör vid
Höganäs-Billesholms ab. 1928, överingenjör 1930, verkst.
dir. där sedan 1935. G. är led. av styrelsen för
ett flertal
industriföretag och har av
Staten anlitats som led.
av
Industrikommissionen 1939—40 samt för
utredningar och
nämnder inom Försvarets
fabriksverk. Han blev
led. av
Ingenjörsve-tenskapsakad. 1938. G.
har intresserat sig
spec. för förhållandet
mellan arbetare och
arbetsgivare och tagit
initiativet till
offentliga diskussioner om
företagsdemokrati (de s.k.
”Höganäs-samta-len”). L.Vr-
Gummi (av lat. gummi, av grek, kommi, eg. ett
egyptiskt ord). 1) G. el. g.-arter kallas vissa
växtprodukter, vilka ant. avsöndras som fasta
halvgenomskinliga massor el. som kunna
extraheras ur växtdelar med alkali och sedermera
utfällas med alkohol och saltsyra. Egentliga
g.-arter lösas i vatten till en tjockflytande och
klibbande lösning. Löses däremot ämnet ej fullst. i
vatten utan bildar en svällande, geléartad massa,
talar man om växtslem. G. kan nedbrytas i enkla
sockerarter genom upphettning med syror, varvid
i riklig mängd bildas pentoserna arabinos el. xylos,
men även hexoser, oftast galaktos. Vid denna
hydrolys frigöras emellertid ej endast kolhydrat,
utan även ämnen av syrakaraktär, varför
g.-ar-terna ej äro att betrakta som polysackarider på
samma sätt som t.ex. stärkelse (jfr Dextrin). —
Många g.-arter användas i det praktiska livet som
klister (gummi arab’icum*) och inom
läkemedelsbe-redningen (under namn av mucila’go*). — Som ex.
på g.-arter kunna vidare nämnas
vedgummiar-terna, vilka förekomma i lövträdens ved och vid
hydrolys ge xylos (dragant*), samt jästgummi
från jästcellernas väggar. Wk.
2) Ang. gv*nmi elas’ticum och syntetiskt g.
se Kautschuk.
Gummi arab’icum, arabiskt gummi,
utgö-res av det från stam och grenar av Acac’ia
Sen’e-gal o.a. akasiaarter framsipprande och i luften
intorkade slemmet. Drogen bildar vita el. gulvita,
spröda, vanl. rundade stycken utan lukt och med
fadd smak. G. insamlas dels i länderna kring
Nilens övre lopp (Engelsk-egyptiska Sudan är största
producenten; n i 1 g u m m i), dels i Senegambien
(senegalgummi) efter regntidens
upphörande. Slemmet utsipprar ant. spontant genom
sprickor i barken el. också efter insnitt i denna.
Beståndsdelarna äro surt kalciumarabinat (80 °/o)
jämte mindre mängder kalium- och
magnesiumarabi-nat, socker, vatten (16—18%) samt enzymer
(oxy-das, peroxydas, amylas, emulsin). I 2 d. vatten
löses g. långsamt till ett tjockflytande slem, som
i medicinen har stor användning som lenande
medel vid retning i andningsorganen och tarmkanalen,
Gummibåt.
i bröstsafter och emulsioner. I tekniken ha
billigare gummisorter vidsträckt användning till
klister, appretur, vattenfärger m.m. J.H.
Gummibåt, båt, som transporteras hoprullad och
uppumpas medelst en bälg. G. ingår i
ingenjörtruppernas utrustning som patrullbåt
för rekognoscering.
I utländska arméer
ingå g. som
över-skeppningsbåtar och
användas även som
flytande stöd i
späng-er. Inom flygvapnet
medföras g. av
liknande konstruktion i
de flygplan, som
kunna medföra sådan, och
avses komma till
användning vid
nödlandning på vatten.
Gummicement, gummiklister, tjock
lösning av masticerat rågummi i bensol el. bensin,
ev. med zinkoxid som tillsatsämne. Jfr
Gummiindustri.
Gummidragant, se Dragant.
Gummidynamit, se Spränggelatin.
Gummi elas’ticum, dets. som kautschuk*.
Gummiflöde, gummosis, en hos vissa växter
inträdande patologisk process, vid vilken ofta
omfångsrika cellkomplex, särsk. i barkvävnad och
ung ved, övergå till en övervägande av
kolhydrater bestående, slem- el. gummiliknande massa,
vilken tränger ut genom sprickor i barken som
droppar el. klumpar med vattenklar, senare ofta gul,
stundom rödaktig el. mörk färg. På detta sätt
bildas körsbärsgummi (cerasin) hos
körsbärs-och plommonträd, gummi arabicum (arabin) hos
Acacfia-arter, dragant (bassorin) hos
Astrag’alus-arter. Jfr Kåda. G.
Gummigutt’a (till lat. gutta, droppe), g u 11 i,
sekretet från stammen av Garci’nia Hanbu’ryi,
ut-göres av röd- el. brungula, spröda, cylindriska
stycken utan lukt men med småningom
framträdande skarp och brännande smak. Drogen vinnes
därigenom, att spiralformiga insnitt göras kring
stammen och det utflytande gula sekretet
uppsamlas i ett vid sårets bas fästat bamburör och slutl.
torkas över eld. Styckena äro därför ofta
längd-strimmiga efter bamburörets insida. Mera sällan
uppsamlas sekretet i kokosskal e.d., då det stelnar
i oregelbundna klumpar. G. exporteras över
Singapore och Saigon. Beståndsdelarna äro harts (65—
86°/o) och gummi (15—28%). Drogen verkar starkt
laxerande, i större doser giftigt, och ingår jämte
aloe i aloepiller med g., piVulae gutti aloRticae,
samt andra i handeln befintliga laxerpiller. I
tekniken användes g. till färger och fernissor. J.H.
Gummiharts, gummi resi’na, är den stelnande
mjölksaften från vissa växter. G. är en
blandning av harts, eteriska oljor och ibland kautschuk,
färgämnen och stärkelse. Tekniskt viktiga g. äro
gummigutta, ammoniakgummi. bdellium, myrra m.fl.
Gummiindustri. Historia. Sedan råkautschuk vid
mitten av 1700-talet blivit allmänt känd i Europa,
gjordes på många håll ivriga försök att finna
lämpliga lösningsmedel för det nya, intressanta
— 3II —
— 312 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
