Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnlög Ormstungas saga - Gunnyväxten, juteväxten - Gunnäs, Sigfrid - Gunpowder plot - Gunrum - Gunter, Edmund - Guntersegel - Gunther (namn) - Gunther, Theodore - Gunther, John - Guntram - Guntur - Gunås - Guppy - Gupta - Guramier, gouramier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNYVÄXTEN
Gunnera chilensis.
ärelysten och förvägen samt häftig och med skarp
tunga, varav tillnamnet. På gr. av en
meningsbrytning med fadern Illuge svarte lämnade han vid
12 års ålder hemmet och begav sig till Torsten
Egilsson på Borg, där han blev bjuden att
kvar-stanna. Gunnlög och Torstens dotter Helga, vida
berömd för sin skönhet, fattade snart tycke för
varandra. Vid 18 års ålder ville Gunnlög begiva
sig utomlands men begärde dessförinnan Helga till
äkta. Hans fästekvinna blev hon dock icke, men
väl löfteskvinna. Hon skulle vänta på Gunnlög tre
år, men om han inom den tiden ej komme tillbaka,
vore hon och hennes fader lösta från alla
förpliktelser. Gunnlög reste nu vida omkring och kom
slutl. till konung Olof Skötkonung i Sverige. Här
träffade han samman med sin landsman, skalden
Hrafn Onundarson. Till en början voro de goda
vänner, men vänskapen höll icke provet, och Hrafn
återvände, fylld av hämndkänslor, till Island.
Gunnlögs återresa blev däremot av ogynnsamma
omständigheter försenad, och då han 1005
återkom, var Helga gift med Hrafn. På alltinget s.å.
utmanade Gunnlög sin rival till holmgång, men
striden blev oavgjord, och samma dag förbjöds
på alltinget all dylik strid. De båda fienderna reste
därför till Norge, och där träffades de 1008. Hrafn
dödades, Gunnlög blev dödligt sårad och avled
kort därefter, 25 år gammal. Helga blev sedan
omgift med en duglig, och rik man, Torkel, men hon
kunde aldrig glömma Gunnlög. Det var hennes
största glädje att breda ut för sig den kappa, hon
fått av Gunnlög, och att sedan sitta långa stunder
och betrakta den. När hon en gång blev sjuk,
lutade hon sitt huvud i sin husbondes knä och lät
sända efter kappan. Hon såg en stund på denna,
sjönk tillbaka i sin makes famn och var då död.
— I sagan ingår även en del av Gunnlögs
skalde-verser. — G. är senast utgiven av S. Nordal och
G. Jönsson i ”Islenzk fornrit”, 3 (1938; sv. övers,
av J. Mjöberg, 1930). E.H.
Gunnyväxten, juteväxten, se Jute.
Gunnäs, Johan Sigfrid, skolman (1880—
1924), fil. kand. 1907, rektor vid Brunnsviks
folkhögsk. 1918—24. G., som kraftigt verkade
för en nyorientering inom svensk folkhögskola,
var sin generations främste talesman för att
folkhögskoleundervisningen skulle stå öppen icke
blott för lantbrukarbarn utan även för ungdom
från städernas arbetarhem. G. var även livligt
intresserad av konst och utgav tills, med B.
Waldén ”Kyrkor i Sundals härad” (1931). —
Litt.: K. Hedlund i ”Svensk folkhögskola under
75 år” (1943). E.Bng.
Gunpowder plot [gnn’pauda plått’], se
Krutkonspirationen.
Gunrum (eng. gun-room, kanonrum), officersmäss
på svenska örlogsfartyg.
Gunter [gun’ta], Edmund,
engelsk^matematiker (1581—1626), efter studier i Oxford prof, i
astronomi vid Gresham College. G:s namn har
förbundits med åtskilliga matematiska instrument.
Guntersegel, trekantigt segel med de övre 2/s av
stående liket litsat till en stång el. gaffel, som
hissas på mastens akterkant och pikas så nära
masten som möjligt. Jfr Segling och
Sliding-gunter.
Gunther [gon’-], tyskt mansnamn, se Gunnar.
Gunther [gnn’to], Robert William T h e o d
o-r e, engelsk biolog, lärdomshistoriker (1869—1940),
hedersdr vid univ. i S:t Andrews 1923. G.
inrättade Oxford Museum of the History of
Science med dess unika saml. av äldre
vetenskaplig apparatur. Han utgav ”A history of the
Daubeny laboratory” (3 bd, 1904—24), ”Early
British botanists and their gardens” (1922) och
serien ”Early Science in Oxford” (14 bd, 1921—•
45), i vilken bl.a. ingick ”The life and work of
Robert Hooke” (5 bd, 1930—38). A.Hr.
Gunther [gun’ta], John, amerikansk
tidningsman (f. 1901). G. kom efter univ.-studier i
Chicago till pressen och var Europa-korrespondent
för ”Daily News” i Chicago 1924—36, varvid han
besökte alla länder i Gamla världen utom
Portugal och upplevde de flesta av mellankrigstidens
stora politiska händelser. Han samlade sina
erfarenheter och synpunkter i boken ”Inside Europé”
(1936; sv. övers. ”Europa en häxkittel”, s.å.),
som blev en stor succé. Efter ett par års resor
i Asien utgav G. ”Inside Asia” (1939) och efter
ett par år i Sydamerika ”Inside Latin America”
(1941). 1941 blev G. krigskorrespondent i
London, var sedan knuten till Eisenhowers högkvarter
på Malta och deltog i invasionen på Sicilien 1943.
Efter ett par års studieresor i hemlandet utgav
G. ”Inside U.S.A.” (1947). Bland G:s övriga
skrifter märkas ”The high cost of Hitler” (1939),
”D-day” (1944) och ”Troubled midnight” (1945). E.
Guntram, frankisk konung av merovingernas
ätt, helgon (d. 593), erhöll efter sin fader
Klotar I:s död 561 Burgund med huvudstaden
Or-léans, låg i strid med langobarder och västgöter.
Hans rike tillföll Kildebert II.
Guntur, stad i prov. Madras i Indien, närmast
v. om Kistnas delta och 40 km från kusten;
83,599 inv. (1941). Staden grundades på
1700-talet och har tobaks- och spritfabriker, olje- och
riskvarnar.
Gunå’s (gudnås, eg. förk. för Gud nåde oss), i
vardagligt språk ofta liktydigt med: olyckligtvis,
tyvärr, det kan icke förnekas; det må gudarna veta.
Guppy, fiskart av fam. tandkarpar*.
Gupta, dynasti i Nordindien under 300- och
400-talen, se Indien, historia. — Ang. G u p t a-k o n s t
se Indien, sp. 304.
Gura’mier, gouramier, Osphromen’idae,
fisk-fam., ofta förd till fam. klätterfiskar. Hithörande
— 331 —
— 332 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
