Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guramier, gouramier - Gurdynamit - Gurgelvatten - Gurgling - Gurion (Ben-Gurion), David - Gurjev, Chapaev - Gurjunbalsam - Gurk - Gurka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GURKA
former föredraga grunda vatten med rik
vegetation. De bygga av luftblåsor och sekret ett bo,
som flyter i vattenytan och varunder äggen
förvaras. Många äro högt uppskattade som
akvarie-fiskar (se Akvarium). Till g. höra bl.a. mak
ropoden* el. paradisfisken, Macrop’odus
oper-cula’ris, g u r a m i n, Osphrom’enus gourami, i
Bortre Indien och på Ostindiska öarna, upp till V2 m
lång, med bukfenorna utdragna till fina trådar
känselorgan), knorrande guramin, Cte’nopus
vitta’tus, bekant genom det knorrande ljud hannen
ger ifrån sig, särsk. vid lektiden, fläckiga
gura-m i n, Trichogas’ter trichop’terus, med blott en men
starkt förlängd stråle i bukfenorna, vilken tjänstgör
som känselspröt, kyssande guramin,
He-los’toma temmin’cki, som fått sitt namn därav, att
man ofta ser två individ med sina utkrängda läppar
stå och ”kyssa” varandra, samt
stridsfiskar-n a*, Betta. — Närstående g. är gäddhuvudet,
Lucioceph’alus, till utseendet erinrande om en gädda,
en stor rovfisk, förekommande i Ostindien. N.Rn.
Gurdynamit, se Dynamit.
Gurgelvatten, gargariAma, användas till
behandling av olika, mest infektiösa åkommor i munhåla
och svalg (t.ex. stomatit, halsfluss, difteri), ibland
även i förebyggande syfte. De utgöras av lösning
av antiseptiska och sammandragande medel, någon
gång smärtstillande el. inhöljande medel.
Lämpliga g. äro t.ex. vätesuperoxid (3 °/o lösning spädes
i—2 ggr), alsol (aluminiumacetotartrat i 1 %
lösning), borsyra (3%), kaliumpermanganat (1%),
garvsyra (1 °/o). Ett indifferent, skonande g. är 1 °/o
koksaltlösning. Starkt giftiga g., ss. kaliumklorat
(2—4 °/o) och kvicksilvercyanid (0,02 °/o), skola på
gr. av nedsväljningsrisken ej användas till barn
el. svårt sjuka. — Smaken av g. förbättras ofta
genom tillsats av aromatiska ämnen (t.ex.
pep-parmyntvatten, 10 °/o av g.). G. böra användas
ljumma. Det varnas mot användning av för starka
lösningar, vilka lätt göra mera skada än nytta,
över huvud är nyttan av g. diskutabel. J.G.A.
Gurgling, behandling av munhåla och svalg
med lösningar, i regel svagt antiseptiska, vilka
i munhålan hållas i rörelse under utandning
genom den öppna munnen. Man har därmed avsett,
att de använda lösningarna skulle komma i
kontakt med alla delar av munhåla och svalg,
varigenom infektioner där skulle kunna förebyggas
el. behandlas. G. är populärt särsk. vid
svalginfektioner. Effekten av g. vid sådana måste dock
bedömas som tvivelaktig, enär det konstaterats,
att svalget till största delen är otillgängligt för
de använda lösningarna vid g. Jfr
Gurgelvatten. A. G.
Gurion [goriå’n] (B e n-G u r i o n), David,
judisk politiker (f. 1886). G., som föddes i Polen, blev
sionist vid unga år och emigrerade 1906 till
Palestina, där han blev en av grundarna av den
judiska fackföreningsrörelsen. G. studerade
juridik vid Konstantinopels univ. 1912—14, återvände
till Palestina och häktades som sionistisk och
socialistisk agitator av de turkiska myndigheterna
kort tid efter 1 :a världskrigets utbrott. Han
dömdes till döden men undslapp med
landsförvisning, reste till USA och deltog 1918 i
organiserandet av en judisk frivilligkår mot turkarna. G.
var 1921—35 generalsekr. i judiska fackliga
lands
organisationen i Palestina och har sedan 1933 varit
en av de främsta männen i Jewish Agency och
sionistiska världsorganisationen. Han spelade stor
roll i judarnas konflikter med den brittiska
mandatmakten. G. blev vid utropandet av staten Israel
1948 premiärminister i dess provisoriska
regering. S.Br.
Gurjev [go’riif], C h a p a e v, stad i Kazakstan,
vid Ural 15 km ovanför mynningen i Kaspiska
havet; 23,605 inv. (1939). Hamn, fiske.
Gurjunbalsam [goEjan-], se Dipterocarpus.
Gurk [gork], ort i Kärnten i Österrike, vid
Dra-vas biflod G. (120 km lång), 25 km n. om
Klagen-furt; c:a 750 inv. G. är bekant för sin romanska
dom med intressant krypta, tidigt medeltida
fresker samt predikstol o.a. skulpturverk av R.
Donner.
Gurka, Cucumis sati’vus, art av gurksläktet,
1-årig, strävhårig klätterväxt med ofta flera meter
långa, saftiga skott, grunt 5-flikade blad, långa
rullklängen och gula, enkönade blommor.
Frukten, en 3-rummig bärfrukt, har i omoget tillstånd
gul el. vit ytfärg, som mogen gul el. gröngul.
G. härstammar från Ostindien, där den har varit
odlad sedan urminnes tid. I forntidens
medelhavsländer var gurkodlingen allmänt utbredd,
men till Norden kom den först på 1600-talet.
Numera är g. en viktig kulturväxt över hela
jorden, där de klimatiska förhållandena äro
gynnsamma för växtens utveckling. Under den
långvariga odlingen ha framkommit några olika
kulturformer, vilka skilja sig i fråga om form och
färg hos frukterna samt med avseende på
od-lingstekniska förhållanden. Efter odlingsmetoder
och värmefordringar skiljer man på 3 grupper:
frilands-g., bänk-g. och växthus-g. Med
hänsyn till de olika sätt, på vilka frukterna
användas, talar man om druv-g., sylt-g. och sallads-g.
I Sverige kunna endast de minst värmekrävande
gurksorterna odlas på kalljord. Viktigast av dessa
är gruppen druvgurkor, som ha små, korta,
ovala frukter, av vilka de minsta (vanl. 5—10 cm
långa) användas för beredning av ättik
gurkor, under det att de större frukterna användas
som saltgurkor. Av det omfattande
sortiment, som numera finns i handeln, förordas för
odling i de sydligare trakterna av Sverige bl.a.
Cavallius salt-g., Rhensk druv och Superb med
jämförelsevis långa, finknottriga frukter.
Västerås är en gammal känd sort med grovknottrig
fruktyta. För odling i trakter med mindre
gynnsamma klimatförhållanden förordas främst
Mu-romske och Spångbergs grön, båda med små,
nästan äggrunda frukter, lämpliga till inläggning
av ättik-g, Asiagurka kallas en annan form
av kalljords-g. med jämförelsevis tjocka,
valsfor-made frukter, vilka huvudsaki. användas till
in-syltning (gröna syltgurkor). Vanligast är
den grönfruktiga sorten Dansk Asia, som kan
odlas på kalljord i de sydligaste trakterna av
Sverige men endast under glas längre norrut. I
drivbänkar odlas några sorter med långsträckt
ovala el. långsträckt valsformade, vitskaliga
frukter. Till denna grupp hör bl.a. Favorit (även
kallad Johnssons favorit), som har mycket stora,
nästan släta, valsformade frukter med litet fröhus
och tjock köttvägg. Under gynnsamma kultur-
— 333 —
— 334 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
