Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyldmark, 1. Oskar - Gyldmark, 2. Sven - Gyler, Wulf - Gylfaginning - Gylfe - Gylippos - Gyljen - Gyllander, Hugo - Gylle (Malmöhus län) - Gylle (Dalarne) - Gyllebo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYLLEBO
och har som organist bedrivit en livlig
konsertverksamhet i hela Danmark. Sedan 1927 är G.
ledare för manssångkören Brage och sedan 1940
för De samvirkende köbenhavnske
Arbejdersang-kor och De sjællandske Provinsarbejderes Kor.
G. har skrivit orkesterverk (sviter m.m.) samt
talrika solo- och manskörsånger.
2) Sven G., den föreg:s bror, dirigent och
tonsättare av populärmusik (f. 1904), elev av A.
Stoff-regen (piano) och C. B. Hansen (orgel och teori),
har sedan 1925 dirigerat underhållningsorkestrar
och under olika sign, komponerat revy-, film- och
dansmusik. G. har även utg. pedagogiska verk
för jazzmusiker, däribland ”Danse Rytme, Studie
for Dansemusik” (1935), ”Rytmeskole for Klaver”
(1938) och ”Möderne Rytmer, 10 Studier for
Klaver” (1938).
Gyler, W u 1 f, kanslitjänsteman (d. o. 1562),
kom 1523 från Tyskland till Sverige, där han följ,
år trädde i Gustav Vasas tjänst som sekr. för de
tyska ärendena och snart förvärvade sig
ställningen som betrodd politisk rådgivare och flitigt
anlitat sändebud till Sveriges södra grannar. Under
en sådan beskickning 1528 lyckades han till
konungens stora tillfredsställelse förmå Rostocks
magistrat att ingripa mot och slutl. avrätta den
till staden flyktade daljunkern, och med framgång
deltog han i de giftermålsförhandlingar, som 1531
förde fram till Gustav Vasas förmälning med
Katarina av Sachsen-Lauenburg. Genom flitiga
underhandlingar med Lübeck blev han snart konungens
mest förfarne rådgivare i tvisterna med den
mäktiga hansestaden. Det var sålunda främst hans
verk, att i mars 1529 frågan om betalningen av
Sveriges skuld till Lübeck sedan befrielsekrigets
dagar slutl. regelerades. Fastän denna uppgörelse
åstadkoms endast genom svensk eftergift,
biträddes den av konungen på G:s enträgna inrådan;
förbättrade svensk-lybska förbindelser
nödvändiggjordes av överhängande inhemsk oro — i april
1529 utbröt väsfgötaherrarnas uppror — och av
det lybska demokratiska oppositionspartiets
befarade närmande till Kristian II, vars utsikter att
erhålla kejsarens hjälp just vid denna tid
väsentligt ökades genom freden i Cambrai och
turkarnas nederlag. Men när Gustav Vasa sommaren
1533 i grevefejden gick att med våld frigöra sig
från beroendet av Lübeck, föll domen över G:s
lybska politik, och misstänkt för lybskvänliga
stämp-lingar flydde han i juli 1534 och trädde i tjänst
hos greve Kristofer av Oldenburg. De
försonings-försök, som gjordes 1537—38, misslyckades, och
hösten sistn. år anställdes han hos hertig Albrekt av
Preussen, i vars hotande anslag mot Sverige han
ivrigt medverkade. Den i handskrift bevarade
pamflett han 1538 författade mot sin forne herre är
ge-nomandad av ett bittert hat. Han kvarstod i Albrekts
tjänst till sin död. —• Litt.: G. Carlsson, ”W. G.
i svensk tjänst” (i ”Hist. tidskr.”, 1922—24). ESs.
GylTaginning, se Edda 2) och Gylfe.
Gylfe, mytisk konung i Sverige. Enl. Snorres
Heimskringla regerade han vid tiden för asarnas
invandring i Norden. Då Oden i Danmark sport,
att det var gott tillfälle att förvärva land hos G.,
for han dit. G. kom honom till mötes och erbjöd
honom att efter behag råda i hans rike. I den
berättelse, som bildar ramen till första delen av
Snorres Edda (”Gylfaginning”, d.v.s. Gylfes
gäckande), uppträder G. under namnet Ganglere som
en gammal vandringsman, vilken begav sig till
Asgård för att utforska orsakerna till asafolkets
kunnighet och framgångar. Här utsattes han för
allehanda synvillor. I högsäten sutto 3 män, Hög,
Jämnhög och Tredje. I form av svar på av G.
framställda frågor skildras gudarnas historia och
världens skapelse och öden fram till dess
undergång. Plötsligen äro emellertid hallen och de 3
männen försvunna ur hans åsyn, och han står
ensam ute på den öde slätten. — I skalden Brages
”Ragnarsdrapa” nämnes om hur Gefjon* fick jord
av G. — I Lings dikt ”Gylfe” är G. en symbol för
Sverige. E.H.
Gylipp’os (grek. GyVippos), grekisk krigare,
spartan, skickades 414 med en hjälpexpedition
från Sparta till det av atenarna belägrade
Sy-rakusa. Innan staden fullständigt inneslutits,
trängde G. in med 3,000 man och ledde
försvaret med sådan framgång, att atenarna måste
uppgiva belägringen och därefter totalt
förintades. G. sökte förgäves rädda de tillfångatagna
atensk^ fältherrarna. Om G:s vidare öden vet
man endast, att han efter peloponnesiska
krigets slut blev dömd för försnillning av
krigsbyte. [SSsJK-H.
Gyljen, samhälle i överkalix* sn i Norrbotten:
Gyllander, Ernst Hugo, författare (f. 22/io 1868).
G., som verkat som journalist och flitigt
medarbetat i ”Ord och bild” och ”Strix”, har utg. ”Dikter”
(1895), ”Nya dikter” (1910) och ”Rytmer” (1925),
som innehåller en finslipad, pessimistiskt färgad
tankelyrik, prosaböckerna ”Figurer, fantasier och
tankar” (1918) och ”Jönsson och andra småsaker”
(1925), satirer och stämningsstycken, och ”Konst
och konststilar” (1908). Sin förnämsta insats har
G. gjort som berättare för barn med en lång rad
originalsagor på prosa och vers och med talrika
bearbetningar av sagor och ungdomsböcker, främst
publ. i ”Barnbibi. Saga”. E.
Gylle, socken i Skytts hd i Malmöhus län och
församling i Hammarlövs, V. Vemmerlövs, Gylle
och Kyrkoköpinge pastorat i Skytts kontrakt av
Lunds stift, närmast n.n.ö. om Trelleborg; 9,02
km2, därav 9,00 land; 449 inv. (1948; 50 inv. pr
km2). G. tillhör den bördiga, skoglösa slätten
med åkern utgörande 94 °/o av landarealen.
Egendomar: Gylle gård, Lundhög, Torshög, Grönadal,
Prästgården och Fjärdingslövsgården.
Borstfabrik. Några stora gravhögar finnas. Av den
medeltida kyrkan kvarstår endast tornet, medan nuv.
skepp och kor byggts i början av 1600-talet. Ett
väl utfört krucifix stammar från senmedeltiden,
altaruppsatsen är trol. från 1500-talets slut och
predikstolen (hårdhänt renoverad) något yngre.
— Namnet torde vara en sms., vars förra led är
gen. sing. el. plur. av ett ord motsv. fornisl. gygr,
jättekvinna, och senare led är ett fda. ’hillæ el.
*hyllæ, besl. med hylla och åtm. här med bet.
höjdsträckning. Det syftar snarast på de
närbelägna Gyllhögarna från bronsåldern. Se K. G.
Ljunggren i ”Sydsvenska ortnamnssällskapets
årsskr. 1946/48”, 1948, sid. 40 ff. Namnet skrevs
Gyyllæ (avskrift fr. o. 1300). P.;Er
Gylle, samhälle i Stora Tuna* kommun i Dalarne.
Gyllebo, förr gods i ö. Vemmerlövs sfc i ■: s;ö.
— 409 —
— 410 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
