Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllebo - Gyllembourg, 1. Carl Fredrik Ehrensvärd- - Gyllembourg, 2. Thomasine - Gyllen (botanik) - Gyllen (numismatik) - Gyllenberg, 1. Ossian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYLLEMBOURG
O. Gyllenberg: Höst, 1913.
Skåne, 10 km n.v. om Simrishamn, tillhörde på
1300-talet ätten Brahe, senare Knob, v. Mehlen
och Urne. Som bornholmskt vederlagsgods kom
G. under svenska kronan men blev på 1670-talet
enskild egendom. 1914 inköptes skogsmarken
till kronopark, och 1927 såldes godset i övrigt
till Andelsföreningen Eget hem, som styckade
det. Huvudbyggnaden på en halvö i den lilla
Gyllebosjön är av sten i två våningar och
byggdes 1813—18; den begagnas nu som hem för
kroniskt sjuka, tillhörigt länets landsting. I
närheten står ruinen av det gamla slottet, uppfört 1538
—44 och nedbrunnet på 1700-talet; ruinen
konserverades 1917. P-
Gyllembourg [gylKambor]. 1) Carl
Fredrik E h r e n s v ä r d-G., friherre (1767—1815), se
Ehrensvärd 4).
2) Thomasine Christine G., f. Buntzen, den
föreg:s maka, dansk författarinna (1773—1856),
tillhörde genom sin härstamning den köpenhamnska
patricierkrets, som hon
skildrat i många av
sina böcker. Blott 16
år gammal gifte hon
sig med förf. P. A.
Heiberg; 1791 föddes
sonen Johan Ludvig
H., som blev hennes
tröst i det glädjelösa
äktenskapet. Då
hennes man 1800
lands-förvisades, följde hon
honom icke och ville
icke arbeta för hans
återkomst; hon hade
skänkt sitt hjärta till
G.i), som då levde som
flykting i Köpenhamn.
Hon lyckades året
därefter få tillåtelse att
gifta sig med denne,
efter en upprivande
brevväxling med sin
förste man, som hämnades
genom att en tid hålla
henne skild från den
avgudade sonen, med
vilken hon dock snart
förenades och sammanbodde
till sin död (även sedan
sonen 1831 gift sig), det
berömda Heibergska
hemmet. Hon debuterade
som skribent i ”Den
fly-vende Post” 1827 med
”Familien Polonius” och
blev berömd med ”En
Hverdagshistorie” (1828).
Av hennes senare
noveller böra framhållas
”Mesalliance”, ”Dröm og
Virkelighed”, ”De lyse
Nætter” och ”To
Tids-aldre”. De märkligaste
torde vara ”Slægtskab og
Djævelskab”,
”Extremer-ne” och ”Een i Alle”,
där hon skickligt blottar motsättningarna mellan
de sociala vanorna och de intima känslorna. G.
är en ypperlig psykolog i fullkomligt modern
anda; hennes miljö är det intimaste familjelivet,
men av personernas hållning kring tebordet,
deras kläder, talesätt och små egenheter utläser
hon deras tvångstankar, kval och passioner. P.Rw.
Gyllen, bot., se Gyllensläktet och Äpple.
Gyllen, numism., benämning, använd i Sverige på
1500-talet för utländska guldmynt av dukat- och
goldguldentyp samt för dessas motsvarighet i
silver, den tidiga talern. Svenska mynt med detta
namn äro Gustav Vasas hela (1528) och halva g.
(1523) med en vikt av resp. 25,97 och 12,98 g samt
krongyllen, präglad för Johan HI 1569—70 med
finvikt 3,0395 g, och ungersk gyllen*.
Gyllenberg. 1) Emil Axel Os si an G.,
landskapsmålare (1884—1943), ägnade sig åt
målar-studier i Köpenhamn, särsk. för Johan Rohde
vid Kunstnernes studieskole 1908—09 samt en
kortare tid i Paris. G. blev medl. av Skånska
konstnärslaget under dess sista period, kvarstod
där vid schismen 1913 och gjorde s.å. sin
konstnärligt märkligaste insats i skånemåleriet med
några ljusfyllda, monumentalt uppfattade
land-skapstolkningar, väsentligen bestående av
molnhimlar över låga slätthorisonter. Dessa
målningar från 1913, t.ex. ”Höst” och ”Molnmotiv
från Fotevik”, äro utförda i en sorts bredfläckig
pointillism, som ej verkar färgglittrande, därför
att fläckarna fått brutna, närliggande toner.
Tekniken liknar något Agnes Wieslanders
dekorativa, säkerligen Wilhelmson-påverkade
fläckföredrag vid samma tid men är pastosare och
strävare; under närmast följ, år kan den ibland
— 411 —
— 412 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
