Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllenberg, 1. Ossian - Gyllenberg, 2. Walter - Gyllenberg, Rafael - Gyllenborg, ätt - Gyllenborg, 1. Jakob - Gyllenborg, 2. Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYLLENBORG
anta formen av ett väl metodiskt mosaikmaner
i än bredare, fyrkantiga toucher. — G:s senare
produktion utan fläckstilisering, bestående
hu-vudsakl. av skånska landskapsbilder jämte ett
mindre antal stilleben, präglas av en rätt
nyktert analyserande, något färgkylig naturalism,
för vilken landskapets formstruktur alltmer
träder i förgrunden. G. kan som landskapsmålare
efter i :a världskriget sägas ha anknutit till
traditionen från Gustaf Rydberg utan att äga
dennes utpräglade sinne för tonatmosfär el.
valörmjukhet. En minnesutställning förekom på
Malmö museum i mars 1945. — G. är representerad
på Malmö museum. H.Ge.
2) Knut Anton Walter G., den föreg:s bror,
astronom (f. 5/4 1886), doc. 1915, observatör vid
Lunds observatorium 1921, prof:s titel 1932. G. har
sysslat dels med
teoretiska undersökningar
inom stellarstatistiken,
framför allt
behandlande stjärnornas
rörelse i synlinjens
riktning, dels med
observationer, huvudsaki.
utförda med
meridiancirkeln vid Lunds
observatorium. G. har
med denna ånyo
bestämt orterna för de
stjärnor inom den s.k.
Lundazonen, som
tidigare observerats av
Dunér och Engström, först och främst för
bestämning av dessa stjärnors egenrörelse. Bland
G:s skrifter märkas bl.a. ”Stellar velocity
distribution as derived from observations in the line of
sight” (dr-avh., 1915) och ”Katalog von 11800
Sternen der Zone +350 bis +400” (1926). — G.m.
(1927) prof. Asta Kihlbom. Ch.
Gyllenberg, R a f a e 1 Gideon, finländsk teolog (f.
1893), prof, i exegetik vid Helsingfors univ. 1929, vid
Åbo akad. 1934, har bl.a. utg. ”Pistis” (2 bd, 1922;
akad. avh.), ”Kristusbilden i hebréerbrevet” (1928),
”En luthersk fänrik. Religiösa drag i Runebergs
diktning” (1942) samt ”NT och dess budskap” (1948).
Gyllenborg, grevlig ätt, stammande från
borgmästaren Johan Wolimhaus (d. 1620) i
König-see, Thüringen, vars son Simon W. (1601—58) blev
apotekare, inkallades till Sverige 1624 och 1626—58
innehade Uppsalas första apotek. Av hans söner
blev G.i) adlad 1680, friherre 1689, greve 1695 och
Anders W. (1649—1725) stamfar för grevliga ätten
L e i j o n s t e d t. Ätten G. utslocknade 1863.
1) J a k o b G., greve, ämbetsman (1648—-1701),
assessor i Kammarrevisionen 1676, gjorde sig först
bemärkt av Karl XI genom nit och skicklighet vid
utförandet av ett par speciella uppdrag, blev 1680
assessor i Reduktionskommissionen, 1681 åklagare
i Stora kommissionen, vars ledande själ han blev,
1685 kammarråd och dir. i
Likv>dationskommissio-nen, 1687 dir. för deputerade till reduktionsverkets
avslutande, 1689 landshövding, lantmarskalk vid
1693 års riksdag, 1695 kungl. råd, 1700 led. av
Defensionskommissionen. G. är den, som jämte
konungen själv bär ansvaret för att reduktionen
kom att utsträckas över alla billighetens gränser
och för den hårdhet, med vilken den genomfördes.
Någon personlig, ekonomisk fördel därav
skördade han dock ej; sin täml. obetydliga förmögenhet
hade han fått huvudsaki. genom sitt gifte. I
besittning av en utomordentlig arbetsförmåga och ett
lydigt verktyg i konungens hand skattades G. av
denne högt och utövade ett betydande inflytande. Även
för vitterheten var G. intresserad; en del av hans
dikter äro utgivna av P. Hanselli (i ”Samlade
vitterhetsarbeten”, 5, 1863). PS.
2) Carl G., den föreg:s son, greve,
kanslipresident (1679—1746), inträdde efter tjänstgöring i
kansliet och vid armén på den diplomatiska banan
och sändes 1703 som kommissionssekr. till
England. I sin iver att spela en roll invecklade sig
G., som 1710 utnämndes till resident och 1715 till
minister, i stämplingar med jakobiterna, till vilka
han tidigt hade
relationer genom sitt
giftermål med engelskan
Sara Wright. G:s
medverkan i de
storpolitiska planer Karl XII
och Görtz smidde mot
den i England
regerande hannoverska
dynastien, föranledde
engelska regeringen till
det uppseendeväckande
steget att i jan. 1717
häkta den svenske
ministern och
bemäk-tiga sig hans papper.
Lösgiven s.å. återvände G. till Sverige, blev 1718
statssekr. vid Handelsexp. och medföljde därefter
Görtz till Åland föf att underhandla om’fred med
Ryssland. Åter i Stockholm hösten 1718 sändes
G. efter Karl XILs död jämte Lillienstedt ånyo
till Åland, där nya, resultatlösa förhandlingar
fördes. Frihetstidens statsskick öppnade nu sina
möjligheter för G:s ärelystnad. 1719 v. hovkansler, 1720
hovkansler insattes han vid riksdagen s.å. i Sekreta
utskottet och Fredsdeputationen samt tävlade med
Arvid Horn om lantmarskalksposten. Mer el.
mindre uppenbar motståndare till den engelska linjen
i svensk politik och till Fredrik I blev han på
riksdagen 1723 en av ledarna för det holsteinska
partiet och insattes i rådet. Här och i Sekreta
kommissionen motarbetade han Sveriges anslutning till
hannoverska alliansen. Då Horn o,ch dennes
vänner segrat på riksdagen 1726/27, erhöll G. en
allvarlig skrapa av ständerna, fick visserligen behålla
sin plats i rådet men skildes från närmare
befattning med utrikespolitiken och förflyttades till den
rådsdivision, som handlade inrikes- och
justitie-ärenden. överlägsen till sitt sätt i medgång men
”nog modfälld i motväder” hade G. nu fallit till
föga för Horn. Ändrade förhållanden läto honom
dock snart framträda som Horns främste
vedersakare. I enlighet med merkantilismens principer
ivrade G. för en kraftig uppblomstring av den
inhemska industrien. Inom kort stod han som en av
huvudmännen för den ekonomiska riktning, som
opponerade sig mot Horns och hans anhängares
konservativa försiktighet. Verklig vind i seglen
fick G., då 1731 en brytning ägde rum mellan
Fredrik I och Horn. G. gynnade konungens förbindelse
— 413 —
— 4M —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
