Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllene regeln - Gyllene rosen - Gyllene salen - Gyllene skinnet - Gyllene snittet - Gyllene ungdom - Gyllene år - Gyllenfors - Gyllengranat, Carl August Burchard - Gyllengrip, ätt - Gyllengrip, Christopher Stråle (Grip) - Gyllenhaal, ätt - Gyllenhaal, 1. Leonard - Gyllenhaal, 2. Carl Henrik - Gyllenhaal, 3. Lars Herman - Gyllenhaal, 4. Mathilda - Gyllenhammar, Karl Patrik - Gyllenhielm (namn)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYLLENE ROSEN
den positiva avfattningen användes om vartannat,
varför det är svårt att avgöra, vilken som skall
anses som den värdefullaste. — Litt.: L. J.
Phil-lipidis, ”Die goldene Regel” (1929). S.N.
Gyllene rosen, en av påven årl. på
midfastosön-dagen (Laeta’re, även kallad rosensöndagen) efter
särskild ritual välsignad, i guld utförd ros. Denna g.
kan som en särskild utmärkelse förlänas kyrkor,
korporationer, furstliga el. framstående enskilda
personer.
Gyllene salen, se Stockholms stadshus.
Gyllene skinnet. 1) Grek, myt., se Argonauterna.
2) G. (spa. la toisdn de oro, ty. der goldene Vlies),
orden, grundad 10/i 1430 av Filip den gode av
Burgund vid dennes förmälning med Isabella av
Portugal. Efter det burgundiska husets
utslocknande 1477 övergick herradömet över G. till huset
Habsburg och var efter 1556 knutet till dettas
spanska gren. Sedan denna dött ut, splittrades
G. 1713 i två, i det att både den österrikiska
grenen av Habsburg såsom (titulära) hertigar av
Burgund och den nya spanska dynastien
(Bourbon) ansågo sig som G:s suveräner. Med
Österrikes och Spaniens övergång till republikanskt
statsskick (1918, resp. 1931) har G. upphört. Den
österrikiska g. utdelades blott till katoliker. N.L.R.
Gyllene snittet. En rät linje AB (se fig.) säges
vara delad med g. genom en punkt H, om AHX
AH=HB’KAB, d.v.s. kvadraten med sidan AH har
lika stor yta som rektangeln med sidorna HB och
AB (el. AH medelproportional till HB och AB).
r , , . , . BH AH . ,
Man kan ocksa skriva ,rr=Tn’ värdet av vardera
AH AB
bråket blir ung. 0,6. Uppgiften att medelst passare
och linjal finna H
är löst av
pytago-réerna, som
använde g. för att få sidan till en i en given cirkel
inskriven regelbunden tiohörning. Om näml. AB
är radien, blir AH tiohörningens sida. Själva
namnet g. uppkom först under 1800-talet. H.D.
Konsthist. I g. har man velat se normen för
harmonisk proportion (därav namnet), och en efter
g. indelad linje har betraktats som ”skönhetslinje”.
Den grekiska skulpturen iakttog under glanstiden
g. som regel för människokroppens uppbyggnad,
då naveln är skärningspunkten för hela kroppen,
näsroten för huvudet o.s.v. (jfr t.ex. Polykleitos
och hans kanon).
Gyllene ungdom, se Jeunesse dorée.
Gyllene år, se Jubelår.
Gyllenfors, municipalsamhälle, uppgick 1949 i
Gislaveds* köping.
Gyllengranat, Carl August Burchard,
friherre, sjömilitär (1787—1864), underlöjtnant vid
arméns flotta 1804, major i generalstaben 1818
och vid örlogsflottan 1821, konteramiral 1843,
viceamiral 1854, amiral 1858; avsked 1860. G.
tjänstgjorde 1807—11 i engelska flottan och var
1825 chef på det till Colombia försålda
linjeskeppet ”Tapperheten” samt ledare för den s.k.
skepps-handelsaffären, genom vilken han invecklades i en
långvarig och obehaglig rättegång 1826—35. Efter
att ha varit eskaderchef i Medelhavet och på
Östersjön var G. 1844—48 statsråd och chef för
Sjöför-svarsdep. och 1848—50 befälhavande amiral i
Karlskrona. Han utgav ”Sjökrigshistorien i
sam
mandrag” (2 bd, 1873) och ”Sveriges
sjökrigshistoria i sammandrag” (2 bd, 1840). E.Bz.
Gyllengrip, gammal frälseätt av samma stam som
ätten Stråle af Ekna. Nedannämnde C. A:son
1 (Stråle) erhöll 1562 vapenförbättring och kallade
sig Grip, med vilket namn ätten 1625
introducerades; på gr. av uppkommen tvist om namnet
utbyttes det 1644 mot G. Ätten utslocknade 1786.
Christopher Andersson Stråle, från
1562 Grip, krigare (1518—99), blev 1562
kam-rerare hos Erik XIV, 1563 skeppshövitsman,
1564 underamiral, var slottsfogde på Borgholm
1579—84, ståthållare och knekthövitsman på
Kalmar slott 1586. G. slöt sig under inbördeskriget
till Sigismund och blev därför efter Kalmar slotts
erövring av hertig Karl dömd till döden och
halshuggen.
Gyllenhaal, 1652 adlad ätt; G.2) blev friherre
1837, hans gren utslocknade 1910; G.3) blev friherre
i G. af Härlingstorp 1843.
1) L e o n a r d G., militär, entomolog (1752—
1840), student i Uppsala 1769, livdrabant 1773, men
tog 1799 som major avsked från militärtjänsten
för att helt ägna sig åt entomologien, i sht åt
skalbaggarnas grupp. G. var under tidigare år Linnés
lärjunge. Hans viktigaste arbete är det
mönstergilla ”Insecta. Classis I. Coleoptera” (4 bd, 1808
—27). G. har därjämte lämnat talrika bidrag till
C. J. Schönherrs stora ”Genera et species
Curcu-lionidum” (8 bd, 1833—45). — Hans
entomologiska saml. tillhöra Uppsala univ. S.Bgtn.
2) Carl Henrik G., den föreg:s kusins son,
friherre, ämbetsman (1788—1857), ägnade sig först
åt militäryrket och blev 1821 överste. 1828 blev
han landshövding i Blekinge, 1832 i Skaraborgs
län, och var 1837—40 statsråd, 1840—56
general-tulldirektör.
3) Lars Herman G., friherre, ämbetsman
(1790—1858), blev 1820 assessor i Svea hovrätt,
1828 lagman i Västernorrland, 1836 president i
Göta hovrätt. Den starkt konservative G. var
1843—44 justitiestatsminister och 1850/51
lantmarskalk.
4) M a t h i 1 d a G., svärdotter till G.2), f. spansk
grevinna d’O r o z c o (1796—1863), g.m. 1)
över-hovstallmästaren i Toscana, markis Bartolomeo
Cenami, 2) översten Josias
Montgomery-Ceder-hielm, 3) kammarherren friherre Carl Alexander
Fredrik G. (1814—1910). Litterärt och musikaliskt
begåvad hyllades hon för sina talanger och sin
skönhet av bl.a. Tegnér (poemet ”Mathilda”) och
Geijer (”Söderländskan i Norden”). Hon tonsatte
flera på sin tid ytterst populära romanser, t.ex.
”Tänk någon gång”. — Litt: R.
Montgomery-Cederhielm, ”M. Orozco” (1919). C.
Gyllenhammar, Karl Patrik, tandläkare och
och amatörkomponist (1871—1907), har skrivit
sånger i Lindblads och Josephsons anda samt den
alltjämt av Skansens spelmän utförda
”Skansen-marschen”.
Gyllenhielm, namn buret av illegitima
avkom-lingar till vasahertigarna Johan (senare konung
Johan III) och Karl (senare Karl IX) samt den
sistn:s son Karl Filip. Utom nedannämnde C. G. C.
märkas: Sofia G. (1559?—83), dotter till hertig
Johan och Katarina Hansdotter; hon blev 1580 g.m.
Pontus De la Gardie; vidare hennes bror Julius
— 419 —
— 420 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
