Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllenstierna, ätter - Gyllenstierna, 2. Kristina - Gyllenstierna, 3. Nils (af Lundholm)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G YLLENSTIERNA
Nils Eriksson, riddare
och riksråd (d. 1495)
G.i)
x
Erik Eriksson d.y., riddare
och riksråd (d. 1502)
G.2) Carl Eriksson till Vinstorp m.m.,
riddare och regementsråd
(d. 1541)
x
Göran Eriksson till Fogelvik,
riddare och riksråd
(d. 1575)
G.3)
Friherrl. ätten
G. af Lundholm (1569)
x
G.4) G.5)
G.6)
Friherrl. ätten G.
af Ulaborg (1651),
utslocknad 1709
G.9) G. 10)
Grevl. ätten G. af
Ericsberg (1687),
utslocknad 1733
Carl G., friherre,
slutl.~ greve,
president i Svea hovrätt
(1649—1723)
Grevl. ätten G. af
Steninge (1687),
utslocknad 1723
G.7) G.8)
Grevl. ätten G. af Björksund
och Helgo (1674),
utslocknad 1799
G.11)
Grevl. ätten G. af
Fogelvik (1706),
utslocknad 1720
Släktöversikt och vapen för ätterna Gyllenstierna (utom G. af Svaneholm).
ka hjälp från detta lands regering. På hösten 1520
antog G. emellertid kung Kristians
kapitulations-villkor och överlämnade Stockholm W. Som
ersättning erhöll hon i förläning Tavastehus’ län
och Kymmenegård i Finland. Hon kom dock
aldrig att åtnjuta sina utlovade förmåner. I den
kät-teriprocess, som föregick Stockholms blodbad,
ingrep G. på ett olyckligt sätt, då hon företedde det
svenska riksrådets sammansvärjelsebrev mot
Gustaf Trolle av 1517 och därmed avgjorde sitt eget
och sina anhängares fall. 1521 fördes hon
fängslad till Danmark, där hon kvarblev till 1524, då
hon frigavs av Fredrik I. Vid sin återkomst till
Sverige fann hon Gustav Vasa i besittning av det
av Sturarna eftertraktade svenska konungadömet.
G. inlät sig i stämplingar med Gustavs fiender,
bl.a. Sören Norby, som erbjöd henne äktenskap,
men synes 1525 ha försonat sig med konungen.
Hon ingick 1527 äktenskap med riksrådet Johan
Turesson Tre rosor och ingrep icke vidare i
riks-politiken. E.Lö.
3) Nils G. (af Lundholm), sonsons son till
G.i), friherre (1569), rikskansler och riksdrots (1526—
1601), blev kort efter Erik XIV:s tronbestigning
riksråd och kansler. Som sådan användes han i många
diplomatiska uppdrag. Sålunda bedrev han i England
underhandlingar om Eriks giftermål 1561 och 1562.
Sistn. år avsändes han med en beskickning till
Tyskland, där han förhandlade med lantgreven av
Hessen, om Eriks giftermålsplaner och därefter
med hertig Johan Vilhelm av Sachsen-Weimar och
dennes rådgivare W. v. Grumbach om förbund
med Sverige. Ej heller dessa förhandlingar ledde
till resultat. Efter en tids vistelse i Sverige
sändes G. på beskickning till Ryssland. Hans
viktigaste uppdrag var att med tsar Ivan underhandla
om dennes framställning om Katarina Jagellonicas
utlämnande. Resultatet av beskickningen blev en
traktat, innehållande detaljerade bestämmelser om
Katarinas utlämnande, vilket omedelbart skulle
äga rum vid finska gränsen. I gengäld skulle
svenskarna få inneha 12 slott i Estland och
Livland. Traktaten gick aldrig i uppfyllelse. Under
hertigarnas uppror höll G. länge fast vid kung
Erik men var med om att insläppa de upproriska i
Stockholm i sept. 1568. Johan III lät honom
behålla kanslersämbetet och upphöjde honom 1569
till friherre. Vid fredskongressen i Stettin 1570
var han ett av de svenska ombuden. I det dagliga
arbetet i kansliet deltog han lika litet nu som
under Erik XIV:s tid. Däremot blev han
ståthållare i Småland, varjämte konungen begagnade
ho
— 425 —
— 426 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
