Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastikredskap - Gymnastiska centralinstitutet (GCI)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYMNASTISKA CENTRALINSTITUTET
kallad trampolin el. sviktbräda). — c) Mindre
redskap för lek m.m.: Bollar av olika
slag och storlek, bollträn, hopprep,
lekband, ringar av trä el. rep, stafetter,
målkäppar, brännplattor samt
måttband och tidtagarur. — På senaste tiden
ha tyska turnredskap börjat införas i svenska
gymnastiksalar. De bestå av räck, barr,
romerska ’ringar och bygelhäst (häst med
höga sadelbågar). — Några av de ännu använda
g. funnos redan på P. H. Lings tid och övertogos
från Guts Muths och hans lärjungar, t.ex. lina,
lejdare, hävplanka (bom) och häst. Andra g. från
Guts Muths’ (och Lings) tid äro nu ej i bruk,
t.ex. vippmasten (ett balansredskap,
bestående av en vågrät spira, vars ena ända var fri
och kunde sättas i sviktande rörelse), den korta,
lodräta balansstolpen samt
änterstång-e n. Ling själv konstruerade flera, nu ej använda
g., t.ex. s 1 a k 1 i n a (med båda ändar fastsatta i
taket), vant, spänn- och skottplanka
(till s.k. spänningar, varvid händerna fattade i
vågräta tvärpinnar på ena lodstolpen, även
benämnd pinn- el. springstolpe, medan fotterna togo
spjärn mot urholkningar i den andra) samt b o
m-puta (nu ersatt av bomsadel). Andra, nu ej
använda g. tillkommo i ett tidigt skede efter
Lings tid, t.ex. s tigvägg (väggstege med
nedhängande lina till klivgång), sprötbom (bom,
vars ena ända var upphängd i en wire, till
slag-äntring), b om skiva (en bred, kantställd
plankskiva, fastsatt i 2 vågräta stänger, till
plankhopp) och 1 u t p 1 a n (till upp- och
nerlöp-ning). O.Kgh.
Gymnastiska centralinstitutet (GCI),
undervisningsanstalt i Stockholm för utbildning av lärare
och lärarinnor i svensk frisk- och sjukgymnastik,
grundad 1813 av P. H. Ling. K.m:t utfärdade
1814 ett kortfattat regi, för anstalten, varvid den
erhöll namnet Centralinstitutet. 1830 ställdes G.
under direktionen för Stockholms stads
undervisningsverk, men först 1864 utfärdades en mera
utförlig stadga för inst. Lärokursen, dittills
1-årig, blev nu 2-årig, och undervisningen
fördelades på 3 avd., den pedagogiska,
militära och medicinska. För den kvinnliga
utbildningen inrättades en i-årig kurs, som 1870
blev 2-årig mèd början vartannat år (först 1900
blev den årlig). Dessutom tillsattes en särskild
direktion över G. Efter vissa förändringar 1885
antogs 1887 en ny stadga, enl. vilken utbildningen
på 3 avd. utbyttes mot sådan i 3 olika kurser,
näml, instruktörskursen, som
omfattade 1 år och gav kompetens till
gymnastiklärar-befattning vid lägre allm. lärov. och folkskolor,
gymnastiklärarkursen (instruktörskursen
jämte i års vidareutbildning) med rätt till
verksamhet vid alla offentliga lärov. samt
sjukgymnastikkursen (med 1 års
vidareutbildning i sjukgymnastiska ämnen), som medförde
gymnastikdirektörstiteln och legitimation som
sjukgymnast. Eleverna voro dels militära, dels
civila (manliga och kvinnliga), vilka skulle ha
avlagt mogenhetsexamen, resp, styrka sig äga
kunskaper, motsv. inträdesfordringarna vid högre
lärarinneseminarium. I början av 1900-talet höjdes
röster för en fullständig omorganisation, och av
kommittéer och sakkunniga verkställdes 1910,
1915, 1924, 1927 och 1929 utredningar, vilka dock
först 1931 resulterade i en K.m:ts proposition
till riksdagen. Omorganisationsfrågan avgjordes
nu i princip av denna, och för utredning ang.
de av riksdagen framställda grundernas
genomförande i praktiken tillsattes 1931 års
gymnastiksakkunniga. Den på dessas betänkande grundade
K.m:ts proposition till 1932 års riksdag innebar
genomgripande förändringar. Hela frågan föll
emellertid, då A.k. förkastade såväl
regeringspropositionen som Statsutskottets förslag.
Direktionen för G. erhöll då 1933 i uppdrag av K.m:t
att på grundval av utredningsresultaten
utarbeta ett nytt förslag, och 1934 fattade riksdagen
beslut om ny organisation för G. Denna
innebär bl.a., att direktionen skall bestå av 7
led., bland dem minst 1 kvinnlig, tillsatta av
K.m:t för en tid av 4 år och representerande
pedagogisk, gymnastisk och skolhygienisk
sakkunskap. Föreståndare förordnas på förslag av
direktionen av K.m:t för viss tid, högst 6 år.
Läraren i sjukgymnastik är, om han ej är
föreståndare, bitr, föreståndare.
överlärarbefatt-ningarna och därmed förenade professorstitlar
avskaffades. Lärarna äro ord., icke ord. och
extralärare. Undervisningen vid G., som är
kostnadsfri, äger rum på 2 linjer,
gymnastiklä r a r- och sjukgymnastlinjen.
Utbildningstiden är 2 läsår (sedan 1939 även på
sjukgymnastlinjen, där den 1934—38 endast var 3
terminer). Instruktörskursen skildes från G.,
och armén övertog själv utbildningen av sina
instruktörer i gymnastik och idrott. Den
teoretiska undervisningen i de medicinska ämnena
meddelas på Karolinska inst., den
sjukgymnastiska vid Serafimerlasarettets gymnastiska avd.
Elevernas antal i de olika kurserna bestämmes
av direktionen; till gymnastiklärarkursen kunna
högst 7 officerare beordras. Medicine studerande
kan av direktionen erhålla viss förkortning i
föreskrivna kurser. Avlagd
gymnastiklärarexamen berättigar till titeln gymnastikdir e
k-t ö r, sjukgymnastexamen till legitimation som
sjukgymnast. För att vinna inträde vid
gymnastiklärarlinjen fordras bl.a. ant.
student-el. realexamen el. avgångsbetyg från kommunal
el. enskild flickskola med normalskolekompetens el.
folkskollärarexamen el. avgångsexamen från
Högre lärarinneseminariet, allt dock med vissa
kvalificerade betyg (motsv. betyget godkänd i
studentexamen) i ämnena fysik, kemi och biologi
med hälsolära (el. motsv.) samt i vissa fall i 2
levande språk. För sjukgymnastlinjen fordras
bl.a. för kvinnlig sökande real- el. studentexamen
el. avgångsbetyg från kommunal el. enskild
flickskola med normalskolekompetens; för manlig
sökande avlagd gymnastiklärarexamen.
Lokalfrågan har sedan G:s tillkomst varit
svårlöst och har särsk. under de senaste decennierna
blivit aktuell. Ling fick 1813 disponera den
Kronan tillhörande Styckgjutaregården (mellan
dåv. Beridarebansgatan och Styckgjutaregränden),
där lokalerna voro synnerligen primitiva. De
ombyggdes och utökades ej förrän 1863, varefter
nya förbättringar ägde rum 1895—96. En 1862
tillsatt kommitté föreslog G:s förflyttning till en
— 445 —
— 446 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
