Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastiska centralinstitutet (GCI) - Gymnastiskt-ortopediska institutet - Gymnema - Gymnisk tävling - Gymnoascaceae - Gymnoasci - Gymnocarpeae - Gymnocerata - Gymnodinium - Gymnodontes - Gymnokarp - Gymnolaemata - Gymnophiona - Gymnoplast - Gymnorhina - Gymnoscelis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYMNASTISKT-ORTOPEDISKA INSTITUTET
fri, öppen plats; 1894 och 1907 upptogs samma
idé, som 1912 utmynnade i ett
nybyggnadsfor-slag av T. A. Grut, där G. tänktes förlagt till
trakten av nuv. Stadion. Först 1938 beviljade
riksdagen medel till tävlingsförslag om nya
byggnader för G., och 1941 anslogos 600,000 kr
till ritningar och de första byggnadsarbetena,
sedan det bestämts, att G. skulle förläggas till
höjden omedelbart n.ö. om Stadion (på den av
Grut 1912 föreslagna platsen). Anläggningarna
påbörjades 1942 och voro avslutade 1944. I
överensstämmelse med den av K.m:t 1940 fastställda,
begränsade byggnadsplanen uppfördes 4
gymnastiksalar, en huvudbyggnad med lokaler för
administration, bibliotek, arkiv, hörsalar, matsal,
gymnastik- och idrottsmuseum m.m. samt en
fysiologisk institution (en professur i
kroppsövningarnas fysiologi och hygien upprättades
1939). Enl. samma plan skola senare en
idrotts-och en simhall inrättas, av vilka dock
idrottshallen (80X30X15 m) skall uppföras i närheten
av el. inom området för Östermalms idrottsplats.
Kostnaderna för de hittills färdigställda delarna
av nya G. ha utgjort 2,610,000 kr.
Under P. H. Lings föreståndartid (1813—39)
kom genom yttre omständigheters makt
huvudsaki. uppgiften att utbilda lärare i
kroppsövningar för krigsmaktens behov att tillgodoses.
Dessutom togs Lings intresse småningom
alltmer i anspråk av sjukgymnastiken. L. G.
Bran-ting, som efterträdde Ling som föreståndare
(1839—62), omhuldade framför allt den
sjukgymnastiska grenen, och först genom Hjalmar
Lings grundläggande insats för den pedagogiska
gymnastiken kom denna till sin fulla rätt vid
G. Under Brantings efterträdare G. Nyblæus
(föreståndare 1862—87) utvecklades bl.a. den s.k.
militära gymnastiken (fäktningen) till en
värdefull tillämpning av den pedagogiska. Han hyste
även stort intresse för den estetiska gymnastiken
(plastiken). L. M. Törngren, som var
föreståndare 1887—1907, följde utan kompromisser de
linjer, som Ling d.y. utstakat för den
pedagogiska gymnastiken, och sökte bevara det rent
svenska i lingtraditionen. Tiden efter Törngrens
avgång som föreståndare präglades av de många
nya organisationsförslagen med åtföljande
ovisshet och avsaknad av den arbetsro, som varit
väl behövlig under denna tid, fylld av
omvälvningar på det rent gymnastiska området. 1934
års omorganisation, som innebar avsevärd
sänkning av kompetensvillkoren för inträde vid G.
samt förkortade utbildningstiden, har visat sig
bristfällig i flera hänseenden. Utbildningstiden
på sjukgymnastlinjen har redan höjts från 3
till 4 terminer, och förslag från G:s direktion
har 1943 inlämnats till K.m:t om från 2 till 3
år förlängd gymnastiklärarutbildning. 1945
tillsatte K.m:t ”sakkunniga för omorganisation av
utbildningen av gymnastiklärare och
sjukgymnaster m.m.”. Dessa sakkunniga ha 1948
inlämnat betänkande rörande sjukgymnastutbildningens
förlängning, och enl. deras av K.m:t givna
direktiv ”bör utbildningstidens längd hållas inom
sådana gränser, att ett högskolemässigt
studiesätt möjliggöres”. Föreståndare efter Törngren
ha varit V. G. Balck 1907—09, N. F. Sellén
1909—24, S. Drakenberg 1924—27, K. A. Rignell
1927—30, G. Winroth 1930—36, A. Johnsson 1937
—45 och E. Hohwü Christensen som tf. 1946—
48, som ord. fr.o.m. 1948.
Redan före 1850 började utlänningar besöka G.,
och flera av Lings medhjälpare och lärjungar
förläde sin gymnastiska verksamhet till utlandet.
De utländska studiebesöken och de svenska
gymnasternas utvandring ökades undan för undan,
varigenom G. fått ett världsrykte, som knappast
kommit någon annan svensk utbildningsanstalt
till del. — Jfr GCI. — Litt.: ”Kungl. G:s
historia 1813—1913” (1913); O. Holmberg, ”Den
svenska gymnastikens utveckling. Per Henrik
Ling och hans verk” (1939). O.Kgh.
Gymnastiskt-ortopediska institutet i Stockholm
grundades 1821 av prof. N. Åkerman och förlädes
1827 till Djurgårdsbrunn under namn av
Ortopediska inst., vilket sedermera ändrades till
Jose-finska ortopediska inst. Efter en tynande tillvaro
1833—37 flyttades det 1837 till Lilla Ersta, där
Åkerman 1840 erhöll ett statsanslag på 2,000 rdr
banco. 1847 övertog dr H. Sätherberg inst., som
därefter benämndes G. och bl.a. hade till uppgift
att med mekaniska och gymnastiska medel
behandla patienter, vilka ledo av varjehanda
ofärdighet och kroppsliga lyten. Ständerna anvisade
först vissa medel för bestridande av friplatser vid
G. för obemedlade, därefter, på villkor bl.a. att
undervisning i sjukgymnastik skulle meddelas
läkare och med. studerande i Stockholm, ett anslag,
som småningom blev årligt och uppgick till 8,250
rdr rmt. Dessutom tillsattes en direktion över G.
När prof. A. Wide 1924 avgick som föreståndare,
uppgick G. i Karolinska inst., som bl.a. även övertog
undervisningsskyldigheten i sjukgymnastik. O.Kgh.
Gymne’ma, växtsläkte av fam. Asclepiada’ceae
med o. 25 arter, slingrande halvbuskar el. buskar,
utbredda från Västafrika till Australien. — Om de
torkade bladen av G. silves’tre tuggas under ett par
minuter, förlamas de sinnesorgan på tungan, vilka
förmedla förnimmelsen sött: socker smakar som
sand. Den verksamma beståndsdelen kallas g y
m-n e m a s y r a.
Gymnisk tävling, se Agon.
Gymnoasca’ceae, fam. av ordn. Plectasca’les bland
säcksvamparna med ett fåtal arter i Europa.
Hithörande arter utgöras av synnerligen primitivt
byggda fruktkroppar, som leva på gödsel och
ruttnande substrat.
Gymnoas’ci, svampgrupp, se Exoascaceae.
Gymnocaripeae, bot., ordn. bland lavarna*.
Gymnocer’ata, se Landskinnbaggar.
Gymnodi’nium, släkte av gruppen
dinoflagella-ter*.
Gymnodon’tes, se Bollfiskar.
Gymnokarp’ (till grek, gymnos’, naken, och
karpos’, frukt), bot., se Fruktknopp.
Gymnolaemata [-le’-], ordn. av klassen
moss-djur*.
Gymnophio’na [-f-], se Maskgroddjur.
Gymnoplast’ (till grek, gymnos’, naken, och
plass’ein, bilda), bot., ”naken cell”, cell utan
cellvägg. G. förekomma hos slemsvamparna och i
vissa fall hos högre växter (äggcellerna).
Gymnorhi’na, se Flöjtfåglar.
Gymnosce’lis, fjärilsläkte, se Mal-mätare.
— 447 —
— 448 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
