Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnoschizordis - Gymnospermer - Gymnospermia - Gymnosporangium - Gymnostomus - Gymnotidae - Gymnura, Gymnurinae - Gynandri - Gynandria - Gynandromorfi - von Günderode, Karoline - Gynekoid - Gynekokrati - Gynekologi - Gynekomasti - Gynergen, ergotamintartrat - Gynerium - Gynnerstedt, Tage - Gynocardia - Gynodieci - Gynodynamisk - Gynoeceum - Gynofor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYNOFOR
Gymnoschizor’dis, släkte bland larmfåglarna*.
Gymnosper’mer, Gymnosper’mae (till grek,
gym-nos’, naken, och sperma, frö), se Nakenfröiga växter.
Gymnosper’mia, ordn. i klass 14 av Linnés
sexualsystem*.
Gymnosporan’gium, släkte av fam. Puccinia’ceae
bland rostsvamparna med ett 40-tal arter. De
utbilda ej något sommar-(uredo-)sporstadium.
Vinter- (teleuto-)sporstadiet utvecklas på barrträd, spec.
på en, i form av en rödgul—brun massa, som i väta
sväller till geléartade klumpar.
Skålrost-(aecidie-)-stadiet har ett mer el. mindre utdraget hylle.
Aeci-diestadiet av G. sabi’nae utvecklas i allm. på bladen
av päron som gulröda fläckar (g a 11 e r r o s t,
päronrost). Teleutosporstadiet (gelérost)
utgöres av i väta geléartade, gula-orangeröda tungor
på sävenbom, Junip’erus Sabi’na. G. clavariifo’rme
uppträder i form av täta rostskålsgyttringar på
grenar, blad och bär av hagtorn, vilka härigenom
starkt deformeras. Infektionen av hagtorn sker på
våren av basidiesporer från angripna enbuskar.
Det på enbuskarna uppträdande teleutosporstadiet
kallas hornrost. G. penicilla’tum är
värdskiftande på äppelblad (a p e 1 r o s t) och enbuskar (G.
tre-melloi’des). På äppelbladen bildar den till en
början låga och vida skålar, vilkas väggar brista. Adn.
Gymnos’tomus, -a, -um (till grek, gymnos’,
naken, och stom’a, mun), artnamn på mossor, vilkas
kapslar sakna tänder vid kapselmynningen.
Gymnofidae, se Darrålar.
Gymnu’ra, Gymnuri’nae, se Råttigelkottar.
Gynandri’ (till grek, gyne’, kvinna och ane’r,
man), det förhållandet, att honblommor
undantagsvis uppträda i hanblomställningar el. att en honlig
blomställning ombildas till en hanlig. G. betecknar
även sammanväxning av honliga och hanliga
könsorgan, liksom ock, hos vissa alger, uppträdande av
zoosporer jämte oogonier och anteridier på samma
tråd. — Jfr Androgyni.
Gynan’dria, 2o:e klassen i Linnés sexualsystem*.
Gynandromorfi’, 200I., se Hermafroditism.
von Günderode [gyn’daråda], K a r o 1 i n e, tysk
författarinna (1780—1806), mest känd genom sitt
romantiska öde: självmord på gr. av olycklig
kärlek. Hennes pseudonymt utg. ”Gedichte und
Phan-tasien” (1804) och ”Poetische Fragmente” (1805)
spegla en överspänd kvinnosjäl. — Litt.: B. v.
Ar-nim, ”Die Günderode” (2 bd, 1840); L. Geiger, ”K.
v. G. und ihre Freunde” (1895); E. Rohde, ”Fr.
Creuzer und K. v. G.” (1896).
Gynekoi’d (till grek, gyne’, kvinna, och eide’s,
liknande), kvinnoliknande. Termen brukar
användas om män med kvinnlig prägel i fråga om
den fysiska utrustningen, ss. lår, höfter, midja,
kroppsbehåring o.a.
Gynekokrati’ (till grek, gyne’, kvinna, och
kra-tei’n, härska), kvinnovälde, är ej att förväxla med
moderrätt*. Sagor och sägner om g. finnas såväl
hos kulturfolk som hos naturfolk, även mycket
primitiva, t.ex. eldsländarna, men fråga är, om de
äga verklighetsgrund. På ursprungliga stadier torde
g. knappast förekomma. Att en kvinna kan väljas
till hövding, ha vi dock exempel på hos naturfolk,
t.ex. hos negrer i Sierra Leone, där en kvinna
under 1800-talet skapade ett jämförelsevis betydande
välde. Här torde det mäktiga hemliga
kvinnoförbundets inflytande ha varit medverkande. I det
afrikanska Lunda-riket fanns en kvinnlig ogift
medregent av sakral karaktär, som vid den
manlige härskarens död självständigt kunde övertaga
makten. I åtskilliga västafrikanska negerriken hade
härskarens moder (ofta en ”officiell”, ej den
naturliga modern) stor makt. Enl. gamla kinesiska
källor skulle kvinnoriken med drottningar, blott
omgivna av kvinnor, ha funnits i trakten av
Kaspiska havet och i Tibet. Hos khasi i Assam råda
ännu därom påminnande förhållanden. Samtliga
dessa exempel härröra emellertid, som synes, från
folk, som nått en viss kulturutveckling och en fast
organisation. G.Br.
Gynekologi’ (till grek, gyne’, kvinna, och log’os,
lära, kunskap), läran om de kvinnliga
-underlivs-organen och deras sjukdomar. — Gynekolog
[-å’g], kvinnoläkare.
Gynekomasti’ (till grek, gynd, kvinna, och
mastos’, bröst), kvinnliga bröst hos män. G.
kan förekomma som missbildning utan påvisbar
orsak, i andra fall är orsaken inresekretoriska
rubbningar, särsk. vid vissa tumörer i binjurarna
el. testiklarna.
Gynerge’n [j-], e r g o t a m i n t a r t r a’t,
läkemedel, framställt ur mjöldryga. G. befrämjar
sammandragning av glatt muskulatur, bl.a. i livmodern,
och har därför, vid sidan av andra
mjöldrygeprepa-rat, fått användning som livmodersammandragande
och blödningsstoppande medel vid förlossningar
m.m. G. användes även med ofta god effekt vid
anfall av migrän.
Gyne’rium, grässläkte, se Cortaderia.
Gynnerstedt, Tage Vilhelm Karl, ämbetsman
(f. 2/i 1900), fil. kand, i Lund 1920, jur. kand. 1923,
blev s.å. amanuens vid Lunds domkapitel, 1931
stiftsnotarie och 1933 stiftssekr. där. Juni—sept.
1936 var G. konsultativt statsråd i A.
Pehrsson-Bramstorps ministär; sedan 1939 är han Statens
förlikningsman i s. distriktet.
Gynocar’dia, växtsläkte av fam. Flacourtia’ceae,
med arten G. odora’ta, ett i Ostindien inhemskt träd
med kortskaftade, glatta, helbräddade blad, stora,
välluktande blommor och kapselfrukt med tjockt,
vedartat skal. Den ur fröna pressade oljan kallas
falsk chaulmoograolja, till skillnad från den
värdefulla äkta chaulmoograoljan, som erhålles från
HydnocaPpus.
Gynodieci’ (till gyne’, kvinna, dis’, två gånger,
och oikos, hus), bot., se Könsfördelning.
Gynodyna’misk (till grek, gyne’, kvinna, och
dyn’amis, kraft), om en tvåkönad blomma med
väl utbildad pistill och mer el. mindre
reducerade ståndare. Hos en androdynamisk
blomma är förhållandet omvänt.
Gynoeceum [-ne’-] (till grek, gyne’, kvinna, och
oikos, hus), samtliga i en blomma befintliga
fruktblad, vare sig de bilda en el. flera pistiller. Jfr
Androeceum.
Gynofor [~å’r] (till grek, gyne’, kvinna, och foros’,
bärande), ett i blomman hos vissa växter, t.ex.
fam. Capparida’ceae, förekommande skaftlikt
förlängt stamled, utgörande den del av blomaxeln,
som befinner sig mellan ståndare och pistill. Hos
samma fam., släktet Passiflo’ra m.fl., finnes en
liknande förlängning av blomaxeln mellan blomhylle
och ståndare, androfor. Med
androgyno-f o r menar man en dylik förlängd stambildning
SU 12.
15 — Red. avsl. 24/s 49.
— 449 —
— 450 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
