Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Günther, 3. Christian - Günther, Julius - Günther, Friedrich - Günther, Johann Christian - Günther, Anton - Günther, Albert - Günther, Agnes - Günther, Hans - Günzperioden - Gyóni (Áchim), Géza - Gyp - Gypaëtus, Gyps - Gypsophila - Gyralkraft, Gyralrörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYRALRÖRELSE
kvarstod han ända till samlingsregeringens
avgång i juli 1945. Sällan el. aldrig har en svensk
utrikesminister ställts inför svårare uppgifter än
G., som under de snabbt växlande
utrikespolitiska lägen, vilka kännetecknade 2:a världskrigets
första skeden, hade att utforma och genomföra
samlingsregeringens freds- och neutralitetspolitik.
Att G. därunder tillrådde och att regeringen också
under omständigheternas tryck gjorde avvikelser
från den strikta neutraliteten, är säkert, men även
att regeringen i sin politik och G. i sitt utformande
av denna uppnådde sina två huvudsyften, att hålla
Sverige utanför 2:a världskriget samt att under
krigsåren tillgodose folkförsörjningens,
näringslivets och upprustningens krav (se Sverige,
historia, och Världskrigen [2:a v.]). 1946 utnämndes
G. till svenskt sändebud i Rom. Han har utg.
novellsaml. ”Djäfvulens bländverk” (1911) och
”Vineta” (1916), ”Dikter” (1913) och ”Tal i en
tung tid” (1945), vari han samlat sina offentliga
uttalanden som utrikesminister under tiden fram
till Tysklands sammanbrott. Hans drama
”Äventyrens värld” uppfördes på Dramatiska teatern
1924. C.
Günther, Julius, sångare (tenor) och
sånglärare (1818—1904), en av den svenska sångscenens
främsta krafter under dess storhetstid på
1840-talet. Efter att först ha ägnat sig åt den militära
banan debuterade G. 1838 vid Kungl. teatern, där
han 1839 vann anställning. Han sjöng nu ofta
tillsammans med Jenny Lind, av vilken han lärde
åtskilligt och med vilken han en tid var förlovad.
Han företog också flera utlandsresor och
uppträdde bl.a. i Köpenhamn och Tyskland. 1856 avgick
G. som sångare från teatern, där han uppträtt bl.a.
som Don Juan, Almaviva i ”Barberaren”, Fra
Dia-volo, Raoul i ”Hugenotterna”; verkade 1850—62
som sånglärare där och 1858—98 vid Musikaliska
akad. (prof. 1864) samt 1861—81 som kördirigent
vid Nya harmoniska sällskapet. Sin största insats
gjorde G. som lärare; han utbildade flera av
den svenska sångscenens främsta krafter, bl.a.
Louise Michaeli, Euphrosyne Abrahamson, Wilhelmina
Strandberg, Caroline Östberg och John Forsell. G.M.
Günther, Friedrich, dansk diplomat (1581
—1655), var född i Tyskland men gick 1615 i dansk
tjänst och blev 1621 översekr. i tyska kansliet.
Som sådan utövade G. ett stort inflytande och kan
betraktas som kungens inflytelserikaste rådgivare
i utrikespolitiken 1629—37. G. användes bl.a. i flera
viktiga beskickningar, särsk. till Sachsen 1631 för
att söka bilda ett tredje parti, som skulle stäcka
Gustav Adolfs inflytande, och 1637 till kejsaren
för att underhandla om ett förbund mot Sverige.
1644 sändes G. till Nederländerna för att
motarbeta Sverige. P.S.
Günther, Johann Christian, tysk skald
(1695—1723), studerade bl.a. vid univ. i Leipzig,
där hans hälsa snabbt bröts av ett vilt bohemliv.
Bäst är hans dryckes- och kärlekspoesi,
kännetecknad av livlig fantasi och lidelsefull ton. Hans
samlade dikter utkommo 1724 och följdes av flera
tillökade uppl. — Litt.: C. Enders, ”Zeitfolge der
Ge-dichte und Briefe J. Chr. G:s” (1904); A. Hoffmann,
”Die Wahrheit über G:s Leonore” (1925).
Günther, Anton, österrikisk teologisk och
filosofisk skriftställare (1783—1863), sökte gentemot
den schelling-hegelska filosofien uppställa en på
Descartes grundad dualism och teism (”Vorschule
zur speculativen Theologie des positiven
Christen-thums”, 2 bd, 1828—29, ”Gesammelte Schriften”,
1881). Ehuru rättrogen katolik råkade han genom
sina skrifter i konflikt med kyrkan men
underkastade sig.
Günther, Albert Carl Ludvig Gotthilf,
tysk-engelsk zoolog (1830—1914), assistent och 1875—
95 dir. för British Museum of Natural History,
utgav på iktyologiens område en rad betydande
arbeten. Bland G:s skrifter märkas ”Catalogue
of the fishes in the collection of the British
Museum” (8 bd, 1859—70), en bearbetning av
Chal-lengerexp:s fiskar samt handboken ”An
introduc-tion to the studies of fishes” (1880).
Günther, Agnes, f. Breuning, tysk
författarinna (1865—1911). Hennes religionspsykologiska
roman ”Die Heilige und ihr Narr” (2 bd, 1913—14;
sv. övers. 1917) vann en enastående spridning.
1913 utkom ”Von der Hexe, die eine Heilige war”
(sv. övers. 1924). — Litt.: K. J. Friedrich, ”Die
Heilige. Erinnerungen an A. G.” (1915).
Günther, Hans, tysk antropolog (f. 1891),
prof, i socialantropologi i Jena 1930, chef för Inst.
für Rassenkunde, Völkerbiologie etc. i Berlin
1935. G. har i en mångfald, huvudsaki.
populärvetenskapliga skrifter, av vilka särsk.
”Rassenkunde des deutschen Volkes” (1922) vann en
oerhörd spridning, utvecklat de i nazismens rasteorier
utmynnande spekulationerna om den germanska
rasens överlägsenhet. Bland hans skrifter
märkas vidare ”Rassenkunde Europas” (1924, 3 Aufl.
1929; sv. övers. 1925), ”Rassengeschichte des
hellenischen und des römischen Volkes” (1929),
”Rassenkunde des jüdischen Volkes” (1930), ”Das
Bauerntum als Leben- und Gemeinschaftsform”
(1939). t c.
Günzperioden [gynts-], se Alperna sp. 728.
Gyöni (Ächim) [diå’ni (a’cim)], Géza, ungersk
skald (1884—1917), intar som en krigets och
fosterlandskärlekens sångare en rangplats i den
ungerska litteraturen vid sidan av Petöfi. Arbeten:
”Len-gyel mezökön, tåbortüz mellett” (1914, många
uppl.; ty. övers. ”Auf polnischen Fluren, am
Lager-feuer”, 1915) m.fl. Urval av dikter i B. Leffler,
”Ungersk lyrik i svensk översättning” (1922).
Gyp [zipp], pseud. för franska författarinnan
G. Martel de Janville.
Gypae’tus, Gyps, släkten av fam. Gamla
världens gamar (se Gamar).
Gypsoph’ila [-f-], släkte av fam. nejlikväxter
med o. 90 arter, huvudsaki. i ö. Medelhavsområdet.
I Sverige förekomma mindre allmänt 2 arter: G.
mura’lis, grusnejlika, en i-årig, 5—15 cm hög;
ört med upprepat 2-grenad stam och ensamma, i
bladvecken sittande, rödlätta blommor, på grusiga
ställen i s. och mell. Sverige; G. fastigiata,,
s å p ö r t, en flerårig, 1—3 dm hög ört med täml..
grov, endast upptill grenig stam och vita, i
kvastlika knippen ordnade blommor, på sandiga ställen’
i Skåne, Dalarne, Öland och Gotland. Både
1-åriga arter, ss. G. Plegans, och många fleråriga,,
ss. G. panicula’ta (g i p s b 1 o m m a, g i p s ö r t)
och G. repens, odlas som prydnadsväxter. A.Ve..
Gyra’lkraft, Gyra’lrörelse [j-], se Gyrorörelse_
— 453 —
— 454 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
