Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyrokompass - Gyrolots - Gyrometer - Gyromitra - Gyroplan - Gyroptär - Gyrorörelse, gyralrörelse - Gyroskop - Gyrostabilisator - Gyrostyrning - Gyroverkan, rotationsverkan, snurrverkan - Gürtner, Frans - Gysinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYSINGE
vigation” (1937); H. Meldau & O. Steppes,
”Lehr-buch der Navigation” (2 Aufl. 1935). S.A.L.
Gyrolots, automatisk styrinrättning, som, då
gy-rokompass* är installerad, möjliggör fartygets
framförande i önskad riktning utan hjälp av
ror-gängare. På den repeterkompass, som är
uppställd vid ratten för roderinrättningen, omgives
kompasskivan av två halvringar, förenade med en
mellandel av isolerande material, vilka kunna
vridas och inställas för den kurs, man önskar styra.
På kompassens skiva finnes på underkanten en
släpkontakt. Så länge denna vilar på ovannämnd
mellandel, röres rodret ej, men vid minsta gir av
fartyget glider släpkontakten över på den ena
halvringen, varvid elektrisk ström slutes och en motor
igångsättes. Genom en utväxlingsanordning
påverkar denna rodret på så sätt, att fartyget
åter-föres till den på kompasskivan förut inställda
kursen, varvid släpkontakten även vandrar tillbaka
till den isolerande mellandelen. Då denna är
uppnådd, brytes strömmen till motorn, och rodret
läg-ges i midskeppsläge. Vandrar släpkontakten över
på andra halvringen, igångsättes motorn åt
motsatt håll. S.A.L.
Gyrome’ter, mätare för rotationshastighet, se
Hastighetsmätare.
Gyromi’tra, svampsläkte av fam. murklor*.
Gyropla’n, flygv., se Helikopter.
GyroptäT, flygv., se Helikopter.
Gyrorörelse, gyralrörelse, rörelsen hos en
stel kropp, som roterar kring en axel. Är
massfördelningen symmetrisk med avseende på axeln
(snurra, svänghjul), så är
rotations-axeln en fri axel, d.v.s. inga från
rotationen härrörande krafter, g
y-r a 1 k r a f t e r, verka på densamma,
enär den på varje partikel
verkande centrifugalkraften kompenseras
av en lika stor och motsatt riktad kraft,
verkande på en med avseende på rotationsaxeln
symmetriskt belägen partikel. Varje
riktningsförändring hos en dyl. axel ger upphov till gyroverkan*.
Detta kan visas med Bohnenbergers snurra*; en på
samma princip grundad apparat är gyroskopet*. Om
rotationsaxeln påverkas av ett kraftpar, strävar den
att vrida sig i en riktning vinkelrät mot såväl
kraftparet som rotationsaxeln. Den härigenom
uppkomna rörelsen kallas precessi on*. Ex. härpå
erbjuder den vanliga snurran. Om denna under
rotationen vilar med sin spets i en fix punkt på
underlagets yta, beskriver rotationsaxeln under
tyngdkraftens inflytande en konisk yta (se fig., i vilken
även omloppsriktningarna äro antydda). Ju större
snurrans rotationshastighet är, desto mindre är
könens toppvinkel. Även jordaxeln utför en
pre-cessionsrörelse, vilken förorsakas av solens
attraktion på den jordekvatorn omgivande
uppsvällning-en. Jordaxeln beskriver en konisk yta med 470
toppvinkel kring ekliptikans pol (omloppstid c:a
25,800 år). — G. har erhållit mångsidig praktisk
användning. Sålunda har man utnyttjat g. för
konstruktion av flera mätinstrument, ss. g y r o k o
m-passen* och gyrohorisonte n*. G:s
egenskaper användas även för automatisk styrning av
flygplan (se Automatisk styrning), fartyg (se
Gyrolots) och torpeder* samt för att minska krängningen
hos fartyg (se Gyrostabilisator). Re.
Gyroskop [-å’p], en av L.
Foucault (1852) konstruerad
apparat, avsedd att påvisa
jordrotationen. G. bestod (se fig.) av
en kardanskt upphängd snurra
K, vilken bragtes i snabb
rotation kring en vågrät axel. Den
yttre ringen Rr hängde i en
tråd F. Eftersom inga yttre
krafter verkade på snurran, borde
denna bibehålla sin riktning i
rummet och alltså ständigt vara
riktad mot en och samma punkt
på fixstjärnehimmeln (jfr Gyrorörelse). För en
observatör borde alltså axeln skenbart tyckas
vrida sig i motsatt riktning mot jordrotationen.
Försöket misslyckades emellertid, då det ej var
möjligt att eliminera friktionen och
tyngdpunkts-excentriciteten. Jfr Gyrohorisont och
Gyrokom-pass. — Gyroskop-, se Gyro-. Re.
Gyrostabilisator, på gyroprincipen baserad
anordning för minskning av rullningen hos fartyg.
G. består av en tung rotor, vars axel i medeltal
hålles vertikal. Axeln är medelst ett i
fartygsskrovet kraftigt fästat svängstativ stjälpbar
parallellt med kölplanet, varvid den växelriktade
stjälp-ningsrörelsen ombesörjes av en servomotor, som
styres av en hjälpgyro. — G. av större typ ha
byggts av bl.a. Sperry Gyroscope Co., New York.
Gyrostyming, sjöv., se Gyrolots.
Gyroverkan, rotationsverkan,
snurrver-k a n, den verkan hos en roterande kropp med
symmetrisk massfördelning, som beror därpå, att en
sådan kropp vid försök att ändra axelriktningen
utför en precessionsrörelse. Påverkas rotationsaxeln
av ett vridande kraftpar, strävar den att vrida sig
vinkelrät mot ett plan genom kraftparet och
rotationsaxeln. Härpå grundar sig t.ex.
gyrostabilisa-torn. Se även Gyrorörelse.
Gürtner, Frans, tysk politiker (1881—1941),
justitieminister (tysknationell) i Bayern 1922—
32, riksjustitieminister i juni 1932. G. kvarstod på
denna post i Schleichers kabinett och senare i den
nationalsocialistiska regeringen. Han övertog 1934
även preussiska justitieministeriet och sedermera
likaså övriga delstaters. G. ledde 1934—36
utarbetandet av de förslag till ny strafflag och ny
straffprocessordning i nationalsocialistisk anda, vilka
därefter till 1945 tillämpades som gällande tysk
rätt. S.Br.
Gysinge, f.d. brukssamhälle i österfärnebo sn
i Gästrikland, vid fall i Dalälvens n. gren och vid
statsbanelinjen Sala—Gävle; 392 inv. (1946), tills,
med Mattön. G. har apotek, provinsialläkare och
distriktsveterinär; 1943 öppnades här ett
landstingets vårdhem för sinnessjuka. G., som delvis
bibehållit sin prägel av ålderdomligt
brukssamhälle, har uppvuxit kring ett numera nedlagt
järnbruk från 1668, som tillverkade projektiler för
Kronans räkning. Det utvidgades efter hand
betydligt, bl.a. med gevärsfaktori 1677. Familjen
Benedicks, som 1820—78 ägde bruket och bl.a.
tillfogade en trämassefabrik, bildade G. bruks ab.,
vilket 1905 uppgick i St. Kopparbergs bergslags
ab. Detta, som nu driver endast såg och kraftverk
vid det 3,4 m höga fallet, äger även Gysinge
herrgård (187 ha, därav 112 åker), vars slott
— 457 —
— 458 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
