Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gårdfarihandel - Gårding (tåg) - Gårding, Lars - Gårdlund, Torsten - Gårdmolla - Gårdpor - Gårdsby - Gårdsdrag - Gårdsfänikan - Gårdsjö - Gårdskräppa - Gårdskär - Gårdsrå - Gårdsrätt - Gårdstånga - Gårdvar - Gårdveda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARDING
rum. Om g. finnas föreskrifter i
näringsfrihets-förordningen av 1864.
Gårding (holl. gording, besläktat med sv. subst.
gjord-, jfr Göling), tåg, tillhörande ett råsegels
tack-ling. G. fästes medelst g.-stek vid undre liket,
d ä m p g å r d i n g, el. vid stående liket, n o c
k-gårding, och avses för seglets upphalande till
rån vid bärgning el. eljest, när man vill taga
vinden ur seglet.
Gårding, Lars Jakob, matematiker (f. %
1919), fil. dr och doc. vid Lunds univ. 1944. I
G:s vetenskapliga produktion märkas arbeten i
algebra (”On a class of linear transformations
connected with group representations”, dr-avh.,
1944) och inom teorien för partiella
differentialekvationer.
Gårdlund, Torsten Waldemar,
nationalekonom (f. 2% 1911), diplomerad från Handelshögsk.
i Stockholm 1932, fil. lic. 1939, fil. dr och doc.
vid Stockholms högsk. 1942, prof, i
nationalekonomi och bankvetenskap vid Handelshögsk. i
Stockholm sedan 1947. Bland G:s skrifter
märkas ”Arbetsliv och arbetsstrider i U.S.A.” (1936),
”Industrialismens samhälle” (dr-avh., 1942), ”En
förändrad värld” (1945) och ”Svensk
industrifinansiering 1830—1913” (1947). Han var red. för tidskr.
”Tiden” 1939—44, sekr. hos
Befolkningskommis-sionen 1936, sakkunnig i
Arbetsmarknadskommissionen 1940—41 och är sedan 1947 ekonomisk
rådgivare hos Svenska sparbanksföreningen. G:s
vetenskapliga insatser ligga främst på den
ekonomiska historiens område. O.Bg.
Gårdmolla, bot., art av mollsläktet*.
Gårdpor, bot., se Porer.
Gårdsby, socken i Norrvidinge hd i Småland,
Kronobergs län, och församling i Gårdsby och
Sö-raby pastorat i Kinnevalds-Norrvidinge kontrakt av
Växjö stift, närmast n.ö. om Växjö; 113,18 km2,
därav 90,34 land; 1,141 inv. (1948; 13 inv. pr km2).
Socknen, som i v. och n. begränsas av Helgasjön
och Innaren, har flera småsjöar och är i allm.
ganska kuperad; högsta punkten är 238 m ö.h.
Åkern utgör 14% av landarealen, skogsmarken
66%. Egendomar: Gårdsby säteri, Ekesås
prästgård, Kråkenäs säteri, Wik, Stojby skrivaregård
(Statens) och Tofta Postgård. Många hällkistor,
kummel och järnåldersgravfält finnas, en runsten
och en borglämning. Nuv. kyrkan av sten byggdes
1833—37 och invigdes av Tegnér. Den har
altar-krucifix från 1700-talet och målningar av B.
Nordenberg (se J. Wahlgren, ”Ur G. förs:s
kyrkokrö-nika”, 1939). Vid samma tid revs den lilla
romanska, tornlösa stenkyrkan. — Namnet är bildat
till gen. av fsv. gardh(er) gård, här trol. i bet.
inhägnad, och by, gård (se E. Hellquist, ”De
svenska ortnamnen på -by”, 1918, sid. 21, och A.
Eile i ”Hyltén-Cavalliusfören.”, årsb. 1925, sid 7 f.).
Det skrevs 1282 in garzby. P.;Er.
Gårdsdrag, zool., se Härmask.
Gårdsfänikan, under senare 1500-talet benämning
på det i Stockholm förlagda infanteriförbandet,
som utom sin uppgift att bilda garnison i
huvudstaden även ombesörjde gårdsvakt på slottet. G. är en
föregångare till det senare Svea livgarde.
Gårdsjö, samhälle i Hova* sn i Västergötland.
Gårdskräppa, bot., art av skräppesläktet*.
Gårdskär, fiskläge i Älvkarleby* kommun i
Uppland.
Gårdsrå, se Tomte.
Gårdsrätt, gammalt namn på disciplinära
stadgar och strafflag för folket på stormännens
gårdar. Redan för den fornnordiske konungens hird
gällde vissa ordningsregler (se Vederlagen). Efter
hirdens upplösning framstod behovet av nya
stadgar för krigsmanskapet på kungl. slotten, och en
svensk g. anses ha funnits på Magnus Ladulås’ tid;
en norsk förskriver sig från konung Håkan
Magnussons tid. Sveriges äldsta bevarade g. hänföres
till Magnus Erikssons tid; den infördes under Erik
av Pommern till Danmark, där den bär hans namn.
Under 1500-talet avskildes krigsartiklarna som en
särskild lag, och g. kvarlevde närmast som en
sär-lagstiftning för personalen på konungens och
högadelns gårdar i Sverige och Danmark. I sistn. land
bestod adelns tuktorätt länge, men i Sverige
upphävde Karl XI 1680 och 1692 den särskilda
doms-rätt, som enl. vissa privilegier tillerkänts högadeln
(se Hals- och handrätt). På de kungl. slotten
kvarlevde dock till 1844 en särskild borgrätt*. — Litt.:
K. Maurer, ”Das älteste Hofrecht des Nordens”
(1877). K.
Gårdstånga, socken i Frosta hd i Malmöhus län
och församling i Gårdstånga och Holmby pastorat
i Frosta kontrakt av Lunds stift, kring
Kävlinge-ån s. om Eslöv; 15,28 km2, därav 14,97 land; 554
inv. (1948; 37 inv. pr km2). G. är bördig, skoglös
slätt med åkern utgörande 88 % av landarealen.
Egendomar: Viderup*, Nygård, östergård och
Roslövsholm. Kyrkan, vackert belägen vid ån,
har sin romanska prägel kvar och är i det inre
en av de rikaste lantkyrkorna i landet. Särsk.
märkliga äro träskulpturerna, till vilka Jakob
Krembergs namn är knutet: altarverk, dopfunt
med baldakin (se bild 10 vid Dopfunt), predikstol
samt skranket till Sehestedska gravkoret,
uppfört på kyrkans n. sida 1622. Väggar och valv
dekorerades 1889 av S. Thulin; vid samma tid
fick tornet trappgavlar. — Namnet har ansetts
innehålla ett bynamn Stånga samt gård i bet.
pa-lissad. Denna befästningsanläggning skulle ha
haft till uppgift att skydda en av tillfartsvägarna
till Lund. Se O. v. Friesen i ”Meddelanden från
N. Smålands fornminnesförening”, l, 1907, sid.
15 f. Namnet skrevs 1300 i Garstangæ. P.;E.W.;Er.
Gårdvar (fsv. gardhvarij, eg. gårdvaktare;
gårdshund, bandhund; förr även om person, bl.a. om
medl. av stadsvakten.
Gårdveda, kommun i Aspelands hd i Småland,
Kalmar län, och ingående i Målilla med Gårdveda
pastorat i Aspelands kontrakt av Linköpings stift,
ung. mitt emellan Oskarshamn och Vetlanda; 67,37
km2, därav 62,41 land; 599 inv. (1949). Mellan Emån
på n. gränsen och Gårdvedaån är marken jämn och
i stor utsträckning odlad, medan kommunens s. och
v. delar äro kuperade, skogiga och sjörika (Flaten,
95 m ö.h.). Åkern utgör 14% av landarealen,
skogsmarken 80%. Stationssamhället Gårdveda
(209 inv. 1946) vid Emån är knutpunkt för
järnvägarna Växjö—Åseda—Hultsfred och
Sävsjö—Vetlanda—Målilla. Finsjö kraft-ab. har elkraftverk vid
fall i Emån. Möbelfabriker o.a. träförädling.
Egendomar: Kristineberg (med såg och kvarn) och
Gårdveda. Av G:s kyrka återstå blott
grundmu
— 467 —
— 468 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
