Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gårdveda - Gås - Gåsborn - Gåsbröst (kokkonst) - Gåsbröst (medicin) - Gåsevadholm - Gåsfot - Gåsgamar - Gåsholma - Gåshud - Gåsinge-Dillnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÅSINGE-DILLNÄS
rarna; den nuv. förs.-kyrkan ligger i Målilla. —
Namnet är bildat till fsv. gardfer), trol i bet.
hägnad, gärdesgård, och vidh(er), skog. Det skrevs
1301 jn Gardhwidhe. P.;Er.
Gås, se Gäss.
Gåsborn, socken i Färnebo hd i Värmland och
pastorat i Nyeds kontrakt av Karlstads stift, n.
och n.ö. om Filipstad intill gränsen mot
Västmanland och Dalarne; 237,04 km2, därav 221,32 land;
650 inv. (1949; knappt 3 inv. pr km2). Socknen,
som ligger kring Svartälven (Gullspångsälven)
och dess tillflöden, är en bergig skogstrakt, rik
på småsjöar; Dalkarlsberget på västgränsen når
450 m ö.h. Åkern och ängen utgöra vardera ej ens
2% av landarealen, skogsmarken däremot 80%.
J G. pågår en katastrofal folkminskning: 1885
bodde här 2,061 och 1919 1,319 personer. Hellefors
bruks ab. äger Gustavsströms, Älvsjöhyttans och
örlingens elkraftverk på tillsammans 2,740 hk samt
skogsdomäner om c:a 151 km2; under Katrinefors
ab. lyda c:a 40 km2. Numera nedlagda äro
Älvsjöhyttans, Gåsbornshyttans, Långbanshyttans och
örlings hyttas masugnar, likaså Eriksdals och
Gustavsströms stångjärnsbruk. G:s båda tidigare
träkyrkor ha nedbrunnit, den från 1650-talet 1927
och den från 1930 redan efter 15 år. Ny kyrka av
sten uppfördes 1946—47; dess förnämsta prydnad
är en muralmålning av S. Sörman. — Socknen har
namn efter gården Gåsborn. Det är trol. förkortat
av ’Gåstjärnsboren, bildat till sjönamnet
Gåstjärnen, där gås betyder vildgås, och fsv. bör (besl.
med bärd), bl.a. landsträcka mellan vatten (där
man måste bära sin farkost). Se ”Ortnamnen i
Värmlands län”, 3, 1934, sid. 16, med litt. Namnet
skrevs 1570 Gå(å)sebårenn. — Litt.: N. Helger,
”G:s sn i Värmland” (1916). P.;Er.
Gåsbröst, kok. De möraste och köttigaste bitarna
på bröstsidan av gåsen kunna tagas loss och
anrättas för sig. Man kan steka dem ant. direkt
el. efter marinering och späckning med fett.
Vanligt är rökt g. (två tillsammans i en rullad) för
det finare smörgåsbordet.
Gåsbröst, med., se Rakitis.
Gåsevadholm, gods i Tölö sn i Halland, vid
Rolfsån 3 km ö. om Kungsbacka, omfattar med
underlydande i Tölö och Fjärås socknar 2,793
ha, därav 1,150 åker; till huvudgården höra 248
ha, därav 112 åker, med ett taxeringsvärde av
325,000 kr. Slottet av sten i två våningar med
torn och två flyglar uppfördes 1757 och
restaurerades 1856. G. är känt sedan 1300-talet, då
det ägdes inom ätten Pik. 1754 köptes det av
göteborgsköpmannen N. Sahlgren och ingick
1761 i ett av de två fideikommiss han instiftade
för sin släkt. G. med Dal i Fjärås tillföll hans
yngsta dotter, 1770 gift Alströmer. Då hon dog
barnlös, kom G. 1818 till ätten Silfverschiöld,
innehavare av det andra fideikommisset (om
detta se Koberg). Nuv. innehavare är friherre
C.-O. Silfverschiöld. —• Namnet är ett urspr.
Gåsevad, 1406 skrivet Gasawadh, med bet.
vadstället, där (vild-)gässen bruka hålla till; härtill
har lagts det i slottsnamn vanliga -holm (se H.
Ståhl i ”Halland”, 1938, sid. 262, och O. v.
Friesen i ”Namn och bygd”, 1, 1913, sid. m
ff.). P.;Th.P.;Er.
Gåsfot, vapentekn., se Armborst.
Gåsgamar, släkte av fam. Gamla världens gamar
(se Gamar).
Gåsholma, fiskläge i Hamrånge* sn i
Gästrikland.
Gåshud (lat. cufis anseri’nd), dermatospasm,
med. Vid sammandragning av de små glatta
muskler, som i huden förlöpa från hårsäckarna snett
uppåt, skjutas dessa upp mot ytan, deras
mynningar höjas upp över omgivningen, och huden
får härigenom ett egendomligt knottrigt utseende,
påminnande om huden på en plockad gås. G. ses
framför allt på bålen och extremiteternas utsida
som reaktion vid en plötslig köldinverkan (kall
dusch), frossbrytningar, ävensom vid häftigare
själsrörelser på gr. av skräckinjagande
sinnesintryck. afK.
Gåsinge-Dillnäs, socken i Daga hd i
Södermanland och pastorat i Daga kontrakt av Strängnäs
stift, s. om Mariefred; 146,52 km2, därav 123,17
land; 1,330 inv. (1948; u inv. pr km2). Förutom
de i stort sett odlade näsen mellan Klemmingen,
Nyckelsjön och Storsjön uppfylles socknen av
småkuperade skogstrakter med talrika mossar och
småsjöar. Åkern utgör 24% av landarealen,
skogsmarken 60 °/o. Vi 1941 sammanslogos de
dit-tillsvarande socknarna D i 11 n ä s (29,95 km2,
därav 21,30 land, med 333 inv.) kring Klemmingen
och Gåsinge (116,57 km2, därav 101,87 land,
med 1,231 inv.). Egendomar: Skeppsta*, Heby*,
St. Valla, Närlunda och Lilla Skinnvalla. Vid
Nyckelsjöns s.ö. ända ligger Vängsö
hjälpland-ningsfält. Järnmalm har förr brutits vid bl.a.
Skottvång. Fornlämningar finnas många,
stenkummel och järnåldersgravfält, 4 runstenar och
rester av bygdeborgar. Gåsinge kyrkas v. del
med tornet och halva skeppet tillhör den
ursprungliga romanska anläggningen (möjl.
1100-talets slut), som under 1400-talet försågs med
stjärnvalv. 1780 revs det gamla koret, skeppet
utbyggdes till sin dubbla längd (här tunnvalv
av trä), och tornet erhöll sin lanterninprydda
huv. Bland kyrkans många gamla inventarier
märkas en skadad dopfunt från 1100-talets slut,
ett krucifix och en S:t Eriksbild från 1200-talet
samt två helgonskåp, det ena med skulptur av
Johannes Döparen trol. från 1400-talet, det andra
med en madonna trol. från o. 1500; ett par äldre
träskulpturer förvaras i Statens historiska
museum. Dillnäs’ högt belägna lilla kyrka består
av rektangulärt långhus med halvrund avslutning
i ö.; på taket i v. ett litet trätorn från 1757.
Byggnadens mell. del torde stamma från
1100-talet, den v. från senare medeltiden och den ö.
från 1700-talets senare del. En restaurering av
kyrkan avslutades 1949. Det stora, rikt
skulpterade och målade altarskåpet, med scener ur
Jungfru Marias liv, är tillverkat i Antwerpen o.
1500; det har urspr. tillhört Vårdinge kyrka,
varifrån det köptes 1780. — Namnet Gåsinge är
kanske bildat till ett grundord *Gas(d)vik, ett icke
styrkt namn på nuv. Gåsingeviken vid Gåsinge
kyrka (se C. I. Ståhle, ”Studier över de svenska
ortnamnen på -inge”, 1946, sid. 524). Det skrevs
o. 1314 De Gasunge. Namnet Dillnäs skrevs o.
1314 De Dyllenæs (avskrift), 1366 Dylbo (socken),
1385 Dyllanæs (socken). Förra leden är oförkla-
— 469 —
— 470 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
