Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gåvoskatt - Gåxsjö - Gå över bord - Gå över stag - Gäckmast - Gädda (zoologi) - Gädda, ätt - Gäddalligator - Gäddede - Gäddeholm, Geddeholm - Gäddfiskar - Gäddhuvud - Gäddnate - Gäddor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄDDOR
skyldighet, då gåvan fullbordats el. giltig
utfästelse om gåva överlämnats till mottagaren. Gåva
kan även ske genom överlämnande av
skuldebrev. G. utgår även vid köp, där priset står i
sådan missproportion till föremålets värde, att
det uppenbarligen delvis är fråga om gåva. Enl.
§ 38 äro bl.a. stat, kommun och en rad
allmännyttiga stiftelser fria från g. G. utgår ej för
bl.a. gåva av möbler, husgeråd o.a. inre lösören,
för bidrag till undervisning el. uppfostran, för
periodiskt understöd samt för annan gåva, vars
värde ej överstiger 3,000 kr. G. utgår efter
samma tariff som arvsskatten*. Inom 4 år givna
gåvor sammanläggas, varvid avdrag sker för
tidigare erlagd skatt. Deklarationen av g.
avlämnas till länsstyrelsen inom 4 mån. efter
skattskyldighetens inträde. Beskattningen sker genom
att deklarationshandlingen stämpelbelägges. G.
utgår även i samband med
kvarlåtenskapsskat-ten*. C.Wr.
Gåxsjö, socken i Jämtlands n. domsagas
tingslag och församling i Hammerdals och Gåxsjö
pastorat i Ströms kontrakt av Härnösands stift, v.
och s.v. om Strömsund; 326,60 km2, därav 305,60
land; 1,007 inv. (1949; 3 inv. pr km2). G. är ett
flackt skogs- och myrlandskap (intill c:a 525
m ö.h.) kring Storån och Gåxsjön (16 km2, 310
m ö.h.), vid vars s.ö. ända kyrkbyn ligger. Åkern
utgör knappt 3 °/o av landarealen, skogsmarken
48%. Kyrkan av trä byggdes 1886. Före 1893
utgjorde G. en del av Hammerdals sn. —
Socknen har namn efter Gåxsjön. Förra leden kan
möjl. vara verbalsubst. gaut, besl. med gjuta, och
namnet skulle betyda den översvämmande (jfr
S. Bugge i ”Norske gaardnavne”, 6, 1907, sid. 395
f.). Bebyggelsenamnet skrevs 1410 i Goksio. P.;Er.
Gå över bord, falla i sjön från fartyg.
Gå över stag, sjöv., vända genom vind, se Vända.
Gäckmast, den korta aktra masten å ketch-,
smack- och yawl-riggade fartyg.
Gädda, zool., se Gäddor.
Gädda, frälseätt från Södermanland med
stamgodset Gäddeholm, nuv. Tureholm. Äldste kände
medl. är Sven Trottason G., som levde i början
av 1300-talet och förde två korslagda färlor i
vapen. Nils G. tillhörde i slutet av 1300-talet det
mot Magnus och Håkan stridande
aristokratpartiet. Dennes sonsöner riksråden Jon G. (d. på
1450-talet) och Erengisle G. deltogo i
inbör-desstriderna på 1450—60-talen på skiftande sidor.
Ätten nådde aldrig framträdande rikshistorisk
betydelse men hörde till de ledande adelssläkterna
inom sitt landskap. E.Lö.
Gäddalligator, art av släktet Alliga’tor*.
Gäddede, samhälle i Frostvikens* sn i
Jämtland. — Äldre belägg på namnet saknas. Enl.
uppgift går gäddan ej längre upp än till G.
Senare namnleden är en form av ed, gångställe
utmed vatten, och torde syfta på landtungan
mellan Kvarnbergsvattnet och Hetögeln.
Gäddeholm, Geddeholm, gods i Irsta sn
i Västmanland, vid Västeråsfjärden av Mälaren
9 km s.ö. om Västerås, omfattar med
underlydande i Irsta, Kärrbo och Västerås stad 2,228
ha, därav 660 åker, till ett taxeringsvärde av
980,000 kr; till huvudgården höra 988 ha, därav
182 åker, samt tegelbruk, såg och tvätteri. Hu-
— 477 —
Gäddeholm, gårdsanläggningen från n.v.
vudbyggnaden av sten är från 1600-talet. G.
såldes 1740 av F. Fägersköld till general C.
Cronstedt, som 1746 gjorde G. och Aggarö i
Kärrbo till fideikommiss för sina söner. 1780
förenades dessa på en hand; 1835 övergick
fideikommisset genom gifte till ätten Lewenhaupt.
Nuv. innehavare är greve K. Lewenhaupt. —
Namnets förra led är trol. gen. av gädda, använt
som person (bi) namn, ev. av adelsnamnet Gädda.
Senare leden är det i herrgårdsnamn vanliga
holm, urspr. använt om läge på en naturlig el.
genom vallgravar åstadkommen holme. Det skrevs
1457 i geddeholm. P.;Th.P.;Er
Gäddfiskar, EsocifoHmes, underordn. av ordn.
benfiskar, omfattande fam. gäddor (Eso’cidae),
Ga-laxi’idae, tandkarpar (Cyprinodon’tidae), grottfiskar
(Amblyop’ sidae) och Percop’sidae.
Gäddhuvud, fiskart, se Guramier.
Gäddnate, bot., art av natesläktet*.
Gäddor, Eso’cidae, fiskfam., omfattande släktena
Es’ox och Umbra*. Den vanliga gäddan, Esox
lu’cius, förekommer i Europa, n. Asien och
Nordamerika, i såväl sött som bräckt vatten. Födan
utgöres först av små kräftdjur och insektlarver, men
redan vid slutet av första sommaren lever
gäddung-en, som då vanl. är 10 cm lång, mest av fisk,
framför allt mört, löja, nors, siklöja, strömming men
även mindre individ av den egna arten. Fisken
hug-ges från sidan men sväljes med huvudet före.
Gäddan har vissa ”huggtider”, som antagl. stå i
samband med tandömsningen. Enl. senare
undersökningar beräknas gäddan i allm. behöva 10—30
viktenheter föda för att tilltaga 1 enhet i vikt.
Tillväxten varierar mycket, men i allm. uppnås en längd
av 40 cm (vikt V2 kg) vid 3 år och 50—55 cm (vikt 1
kg) vid 4 å 6 år. En undersökt 136 cm lång gädda
(vikt 24 kg) var 30 år. Hannarna äro alltid mindre
än honorna men ha större fenor. De synas bli
lek-mogna vid 2 å 3 års ålder, honorna 1 år senare.
Leken försiggår på grunt vatten, ofta -på
översvämmad mark med tät växtlighet av gräs och
starr, ibland dock utanför vassområdet i sjöar,
när isen ligger mycket länge, och på V2—2 m i
yttersta skärgården och pågår under lång tid, i
det att olika årsklasser leka på olika tider, de
yngre redan då isen börjar bryta upp (”isgäddor”),
sedan följa ”frögäddor” el. ”gräsgäddor” och
”blomstergäddor” el. ”lövgäddor”, de sista fram i
maj. Äggen äro c:a 2,5 mm i diam, och avsättas
vanl. på mjuka, döda växtdelar men lossna snart
från underlaget och sjunka till botten, där de bli
— 478 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
