Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gäddor - Gäddvikens superfosfatfabriks ab. - Gälakvist - Gälar - Gälbgjutare - Gälblad - Gälbågar, brankialbågar - Gäld - Gäldenär - Gäldenärsbrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄDDVIKENS SUPERFOSFATFABRIKS AB.
Gädda, på undre bilden med en fisk i munnen.
liggande mellan merendels döda växtdelar, på
vilka alltid finnes en vegetation av svampar och
bakterier, som lätt kunna angripa äggen.
Dödligheten bland äggen, som även äro åtkomliga för
romätande djur, är säkerligen stor. Rommängden hos
en hona på 2 kg uppgår till c:a V2 1, motsv. 40—
50,000 romkorn. Kläckningen sker på c:a 10—20
dagar alltefter temperaturen. Gäddan är en av
Sveriges värdefullaste sötvattensfiskar. Det är
därför av vikt, att gäddbeståndet vårdas. Allmänna
regler härför äro: 1) undvik att fiska under själva
lektiden i vatten, där gäddbeståndet kan utnyttjas
andra årstider, 2) bedriv gäddodling, vilket kan
ske med enkla medel (se Fiskodling), 3) bortfånga
stora g. men skona små g. under 40 cm. N.Rn.
Gäddvikens superfosfatfabriks ab. med
superfos-fatfabrik i Nacka sn, Stockholms län, tillhörig
Kooperativa förbundet. Fabriken anlades 1871, tillhörde
till 1929 Stockholms superfosfat fabriks ab.,
därefter Kooperativa förbundet, som 1931—47
utarrenderade den till Förenade superfosfatfabriker,
Hälsingborg.
Gälakvist, medeltidsslott (nämnt 1272—1319),
beläget strax s. om Skara; en kulle med tydligt
skönjbara gravar och vallar anger dess plats.
Gälar, zool., andningsorgan hos vattenlevande
djur, vanl. tråd- el. bladformiga utskott från
huden med tunt epitel för möjliggörande av
gasutbytet. Se Andningsorgan, Blötdjur, Borstmaskar,
Fiskar, Groddjur, Insekter (hos vattenlevande
larver) och Kräftdjur.
Gälbgjutare [j-] (till ty. gelb, gul), särsk. förr:
hantverkare, som tillverkar mässingsarbeten o.d.
— Jfr Gördelmakare.
Gälblad. 1) Bot. Hos vissa vattenväxter
förekomma efter gälprincipen byggda blad med i hårfina
flikar uppdelad skiva, g., t.ex. undervattensbladen
hos grodnate (bild se Blad, fig. 3), vilka på detta
sätt med en förstorad yta stå i beröring med
vattnet, varigenom växtens andning och assimilation
befordras.
2) Zoo>l., de bladformade delar av gälarna,
genom vilkas tunna epitel gasutbytet sker hos
blötdjur* och fiskar*.
Gälbågar, brankialbågar, de broskartade
el. mer el. mindre förbenade bågar, som stöda
gälarna hos fiskar* och groddjur* och som
embryonalt även anläggas hos de högre ryggradsdjuren,
hos vilka de dock icke komma att bära gälar utan
ingå i andra bildningar (jfr Extremiteter).
Gäld, förpliktelse att betala ett penningbelopp,
framför allt dylik förpliktelse av privat
(borgerlig) karaktär (i mots. till skyldigheten att betala
skatt, tull, böter e.d.); skuld. Jfr Obligation 1).
Gäldenär, den part i ett obligationsförhållande
(se Obligation 1), som har att fullgöra (betala,
avlämna, utföra, ”prestera”) något till förmån för
motparten, ”borgenären”. — Se även
Konkurs-gäldenär.
Gäldenärsbrott, jur., förmögenhetsbrott,
straffbelagda i 23 kap. Strafflagen. Till g. hänföras
handlingar, som strida mot vad en gäldenär bör iakttaga
av hänsyn till sina fordringsägare över huvud.
Härigenom skiljer sig g. från t.ex. förskingring och
trolöshet mot huvudman, som avse
gärningsmannens rättsförhållande till viss person. Utmärkande
för g. är, att de rikta sig mot borgenärernas
gemensamma intressen på sådant sätt, att deras utsikter
till betalning minskas. För straffbarhet fordras, att
gäldenären vidtagit åtgärd, som orsakar, att han
kommit på obestånd, blivit ur stånd att betala
förfallen gäld, el. att han förvärrar sitt obestånd.
Genom att gärningsmannen i lagen betecknas som
”gäldenär” har vidare utsagts, att han skall häfta i skuld
redan, då åtgärden vidtages. Den som är skyldig
att utgiva underhållsbidrag till barn el. frånskild
hustru är icke skuldfri och kan alltså straffas, om
han avhänder sig egendom för att slippa
underhållsskyldigheten. Enl. äldre svensk rätt förutsattes
för straffbarhet, att gäldenären kommit i konkurs
el. fått till stånd offentlig ackordsförhandling utan
konkurs. Denna förutsättning har borttagits genom
lag 12/e 1942, men tydligt är, att obestånd i regel
icke kan styrkas, innan gäldenären råkat i konkurs
el. utmätningsförsök misslyckats. — Av g. finnas 2
huvudtyper, betecknade som oredlighet mot
borgenärer*, resp. vårdslöshet mot
borgenärer. Till förstnämnda brottstyp (23:1)
hänföras gärningar av mera osedvanlig natur,
varigenom egendom undandrages borgenärerna, ss.
förstörande el. bortgivande av egendom. Är
brottet grovt, straffas det enl. 23:2 som grov
oredlighet mot borgenärer med strängare
straff. För vårdslöshet mot borgenärer straffas
gäldenär, som fortsätter rörelse under
förbrukande av avsevärda medel utan motsv. nytta
för rörelsen el. som lever slösaktigt el.
inlåter sig på äventyrligt företag el. lättsinnig
borgensförbindelse el. vidtager annan sådan
åtgärd och som därigenom uppsåtligen el. av
grov oaktsamhet framkallar el. förvärrar obestånd.
Till g. hänföras även mannamån mot
borgenärer* samt bokföringsbrott (23:5), som
föreligger då gäldenär uppsåtligen el. av
oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet på sådant sätt
att ställningen och rörelsens gång ej kunna i
huvudsak bedömas med ledning av bokföringen.
—-Om g. begås av någon som är i gäldenärens ställe
(t.ex. förmyndare el. led. av aktiebolags styrelse),
straffas han, som om han själv vore gärningsman
— 479 —
— 480 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
