Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gäldenärsbrott - Gäldenärsed - Gäldfängelse, gäldstuga - Gäler - Gälfickor - Gälfotingar - Gälfåror, gälfickor - Gälgroddjur - Gälhåla, brankialhåla - Gälkare - Gäll (pastorat) - Gäll (jaktväsen) - Gälla - Gällared - Gällaryd - Gällbagge - Gällby - Gällersta - Gälleudde (Gällnäsudde) - Gällinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄLLINGE
(23:7). Försök till g. är i regel straffritt. Samtliga
former av g. få åtalas av allmän åklagare. Bz.
Gäldenärsed, ed, som gäldenär i konkurs el. vid
ackordsförhandling utan konkurs har att avlägga
för att styrka riktigheten av uppgjord förteckning
över sina tillgångar och skulder. Jfr
Utmätningsed.
Gäldfängelse, gäldstuga, se Bysättning.
Gäler, folkstam, se Gaeler.
Gälfickor, se Gälfåror.
Gälfotingar, zool., se Bladfotingar.
Gälfåror, g ä 1 f i c k o r, hos ryggradsdjuren
under fosterutvecklingen förekommande bildningar
på sidorna av bålens främre del. G. uppstå
därigenom, att epitelet i tarmens främre parti bildar
utbuktningar, som stöta samman med motsvarande
inbuktningar av kroppsepitelet. Hos alla i vatten
levande gälandande former genombrytes den
tunna väggen mellan ut-, resp, inbuktningarna, varvid
gälspringorna uppstå. Hos lungandande former
sker ej el. endast delvis detta genombrott, g. äro
här rudimentära bildningar. Hos dessa former
bildar första g., resp, gälspringan mellanörats
hå-lighet och dennas förbindelse med svalget.
Antalet anlagda g. är hos hajar 6—7, hos benfiskar,
groddjur och kräldjur 5 samt hos fåglar och
däggdjur 4. H.Bn.
Gälgroddjur, Perennibranchia’ta, grupp av ordn.
stjärtgroddjur, omfattande armödlor och olmar,
vilka även som fullbildade bibehålla 2—3
gälspringor och 3 yttre greniga gälar.
Gälhåla, brankialhåla, zool., den hålighet,
som uppstår genom att gälarna till största delen
täckas av ett veck i form av ant. ett överskjutande
pansar, som hos de tiofotade kräftdjuren, el. ett
gällock, som hos de flesta fiskar.
Gälkare (isl. gjaldkeri, fda. gælkæræ till giæld,
skuld), under medeltiden i Sverige: statsfogde,
upp-bördsman, som hade att utsöka böter o.d. I
Danmark var g. konungens högste ämbetsman i Skåne
(praefec/tus Sca’niae el. LundRnsis). Denne hade att
i konungens namn förestå landskapet, att tillsätta
fogdar och uppbära skatter. Utom kungen var
han endast underordnad drotsen, inför vilken han
hade att avlägga räkenskap och till vilken man
kunde appellera från g. Redan under 1300-talet
hade g.-ämbetet sett sina bästa dagar; när det
omtalas mot medeltidens slut, var det förenat
med hövitsmannaskapet på Hälsingborgs slott. B.
Gäll (fsv. giæld, eg.: inkomster av pastorat o.d.,
urspr. samma ord som sv. gäld, skuld, eg.:
betalning), pastorat; numera mindre brukligt utom i
uttryck som ”få ett gott g.”, med tanke på de med
befattningen förknippade inkomsterna.
Gäll, jaktv., se Skottlave.
Gälla (av gall, ofruktsam), snöpa, kastrera (starkt
vardagligt).
Gällared, socken i Faurås hd i Halland och
församling i Gunnarps och Gällareds pastorat i
Falkenbergs kontrakt av Göteborgs stift, nära
västgötagränsen n.ö. om Falkenberg; 83,12 km2,
därav 78,92 land; 742 inv. (1948; 9 inv. pr km2).
G. tillhör skogsbygden och har mager mark,
flerstädes med mossar och ljunghedar. På
gränsen i n. ligger Kärnesjön (134 m ö.h.), och i
en markerad dal söderut rinner Ätran, som här
bildar Bällforsen och Skogsforsen. Åkern utgör
9 % av landarealen, skogsmarken 57 °/o.
Skogsforsen, med en fallhöjd av 13 m, är sedan 1938
utbyggd för en effekt av 6,100 hk av
Yngereds-fors kraft-ab.; Bällforsen, 14 m, är under
utbyggnad för en effekt av 9,700 hk (beräknas färdig
1950). Kyrkan av gråsten byggdes 1831, tornet
dock först 1856. Den har medeltida träskulpturer,
kalkstensdopfunt från 1300-talet samt predikstol
och dyrbar nattvardskalk från 1600-talet. —
Namnet är bildat till gen. av ett fsv. mans(bi)namn
Gælle, eg. den högröstade, och ryd, red, röjning (se
H. Ståhl i ”Halland”, 1938, sid. 249). Det skrevs
1309 Giallaryth. P.;Er.
Gällaryd, socken i östbo hd i Småland,
Jönköpings län, och pastorat i östbo kontrakt av
Växjö stift, ö. och s.ö. om Värnamo; 105,48 km2,
därav 94,89 land; 1,045 inv. Ö949J 11 inv. Pr km2).
G. uppfylles av vida skogs- och mossmarker.
Huvudbygden ligger nära sjösystemet på s. och
s.ö. gränsen, med Lången (168 m ö.h.),
Hulta-sjön och Lyen. I n.v. når terrängen 245 m ö.h.
Åkern utgör 9 % av landarealen, skogsmarken
63 %. Vid Osåns (till Lagan) utlopp ur Rusken
ligger egendomen Ohs* med industrier. Till
Vär-meshults gård höra möbelfabrik, såg, kvarn och
kraftverk. Nuv. kyrkan av sten byggdes 1782—
86 och efterträdde en träkyrka; vid Ohs invigdes
en kyrka 1931. — Namnet är bildat till gen. av
mansnamnet Gælle, eg. ett binamn med bet. den
högröstade, samt ryd, röjning (se M. Lundgren,
”Svenska personnamn från medeltiden”, 1892—
1934, sid. 85). Det skrevs 1416 Giellaryd. P.;Er.
Gällbagge (till gälla, kastrera), gammal
benämning på kastrerad bagge, numera kallad hammel
el. gumse.
Gällby, socken i Västergötland, se Jällby.
Gällersta, socken i Sköllersta hd i Närke,
Örebro län, och församling i Ekeby och Gällersta
pastorat i Askers kontrakt av Strängnäs stift,
s. och s.ö. om Örebro; 46,13 km2, därav 45,27
land; 996 inv. (1948; 22 inv. pr km2). G. ligger
på Närkeslätten och är skogrikt norrut; i s.
rinner Täljeån. Åkern utgör 52 % av
landarealen, skogsmarken 35%. Sjösänkningar, särsk.
1880—88, ha tillfört G. stora och värdefulla
åkerarealer. Hembygdsmuseum; slakteri och
tarm-renseri. En bygdeborg finns i Fällersta skog.
Kyrkans torn är medeltida liksom delvis
långhuset, ombyggt 1697 och försett med utbyggnad
i s. 1760. Det Braunska gravkoret är från 1784.
Altartavlan är målad av Ehrenstrahl. —
Namnet innehåller gen. av det fsv. mans(bi)namnet
Gælli, eg. den högröstade, samt plur. av stadh,
ställe, gård; -r- är ett analogiskt inskott (se J.
Sahlgren i ”Namn och bygd”, 1927, sid. 62).
Namnet skrevs o. 1314 De Giellestum. — Litt.:
J. L. Saxon, ”G.” (1915)- P.;Er.
Gälleudde (G ä 11 n ä s u d d e), fyrplats och
mist-signalstation vid Vänern, 14 km n.ö. om
Vänersborg.
Gällinge, socken i Fjäre hd i Halland och
församling i Frillesås, Gällinge och Idala pastorat
i Fjäre och Viske kontrakt av Göteborgs stift,
s.ö. om Kungsbacka; 34,19 km2, därav 32,93 land;
511 inv. (1949; 15 inv. pr km2). Mellan
skogshöjderna ligga slättmarker och stora mossar.
Åkern utgör 28 % av landarealen, skogsmarken
SU 12.
16 — Red. avsl. 3% 49.
— 481 —
— 482 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
