Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gängning - Gäng-snitt, -stål, -tapp - Gängtolk - Gärd (skatt) - Gärd (sjöväsen) - Gärd (mytologi) - Gärde - Gärde, 1. Bernhard (Abe) - Gärde, 2. Natanael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄRDE
Fig. 1—4. 1. Gängkloppa med backar. 2. Justerbara gängsnitt. 3. Handgängstål. 4. Handgängtappar: förtapp,
mellantapp och gradtapp.
ningen åstadkommes genom att gängdonet får
sacka efter gentemot arbetsstyckets rotationstal.
Även i revolversvarv kan g. utföras med tillhjälp
av t.ex. en chaseranordning (fig. 5). Grövre
gängor, t.ex. rörgängor, utföras i regel med s.k.
självöppnande gänghuvud, varigenom
avgängningsmomentet bortfaller. — Fasta
gänghuvud äro ofta försedda med
tangential-gängbackar, som kunna skärpas ett stort
antal gånger, innan de äro nedslitna.
G. sker även i svarv, särsk. vid bearbetning av
sådana grövre spindlar och hål, där jämn och
noga definierad gängstigning erfordras.
Längs-matningen av det efter den önskade gängprofilen
formade stålet
sker härvid med
hjälp av svarvens
ledarskruv,
under det att
tvärmatningen i regel
skötes manuellt.
Gängspåret kan
härvid i allm.
icke skäras i en
operation utan
måste utföras i
ett flertal omgångar. I svarv kan man även
fräsa och slipa gängor, varvid på supporten
monteras ett särskilt fräshuvud för skivfräs, resp,
en slipapparat. Eljest är fräsmetoden närmast
förbehållen gängfräsmaskinerna, som kunna
vara inrättade på flera sätt. Vid vissa typer
användes en snäckfräs, som roterar i samma
riktning som arbetsstycket och som sakta pressas
in mot dess sida, ev. under rörelse i axiell led.
Fräsning är särsk. lämplig för framställning av
gängor med flera ingångar. Likaså sker s 1 i
p-n i n g av gängor vanl. i särskilda
gängslipnings-maskiner. Slipade gängor kunna utföras med
mycket hög precision; arbetet sker vanl. som
juster-slipning efter härdning av efter enklare metoder
framställda gängor. Metoden användes särsk. vid
Fig. 5. Chaseranordning,
principskiss.
tillverkning av gängtappar och gängsnitt av hög
kvalitet.
Gängor på vanlig köpskruv framställas vanl.
medelst rullning i helautomatiska skruvmaskiner,
varvid den från början släta skruvytan manglas
mellan två räfflade backar el. gängrullar. Genom
detta f.ö. mycket snabba framställningssätt
undgår man materialförlust i form av spån. ■—
Rullning mellan en gängad dorn och en yttre tryckrulle
användes vid framställning av gängade arbeten i
plåt, t.ex. lampfattningar och skruvlock. A.Lg.
Gäng-snitt, -stål, -tapp, tekn., se Gängning.
Gängtolk, se Måttverktyg.
Gärd (eg.: görande, gärning, vad som utgöres),
i sht förr: pålaga, skatt, särsk. för tillfälligt
ändamål, t.ex. krig och kröning. Jfr Gengärd.
Gärd, sjöv., tåg, som för stöttning av gaffelsegel
ledas från gaffelnock till reling.
Gärd, nord, myt., se Gerd.
Gärde (av gård), eg.: inhägnad mark;
sammanhängande, till ett skifte hörande åkerjord; även:
hägnad, gärdsgård, ävensom: inhägnad el. fålla
för renar. — Härtill uttrycket gärdet är
upprivet el. uppgivet, saken är förlorad, det är
slut med allt motstånd; sannolikt eg. avseende,
att sedan grödan inbärgats, öppnades g. till
betesmark.
Gärde. 1) August Bernhard (A b e) G.,
kommunikationstekniker, ämbetsman (f. 4/s 1877),
civilingenjör 1899, 1 :e byrådirektör i
Järnvägsstyrelsen 1917, extra byråchef för tekniska
ärenden i Kommunikationsdep. 1920—28,
landshövding i Norrbottens län 1928—37, i Västmanlands
län 1937—43. G. blev överstelöjtnant vid
Väg-och vattenbyggnadskåren 1924 och tog avsked
1928. Han har varit medl. och ordf, i ett
flertal statliga och enskilda kommittéer och
styrelser. Th.
2) Johannes Natanael G., den föreg:s bror,
jurist, politiker (f. 21 h 1880), fil. kand. 1900, jur.
kand. 1905, jur. hedersdr 1942; fiskal i Göta
hovrätt 1912, hovrättsråd 1915, revisionssekr. 1919,
— 489 —
— 490 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
